Buongiorno Italia gli spaghetti al dente

Av , , 67 kommentarer 0

Nu blir det kultur!

Jag har som kanske en av de sista i landet kommit på det här med spellistor på Spotify. Den här är jag särskilt nöjd med. Ett antal gamla favoriter på det snygga men ovanliga (på popradion) språket italienska. Det fanns ett program på TV en gång som hette Jacobs stege, tror det var där som en del av de här var med. Här nedan finns ingen färdig spellista men väl youtubelänkar. Där får man se mycket 80-talsfrisyrer och 80-talskoreografi. Lade in lite länkar till mer originella versioner också.

Emma – Amami

Jag gillar inte bara musik från 70-80-talet. Den här är från förra året. Emma Marrone tävlade för Italien på melodifestivalen i år, här med en mycket bättre låt, och hon ser snällare ut också. Vilken lysande refräng! Och vilket leende. Kan vara på väg in på tidernas topp tio, eller så blir den uttjatad. Men vilken tur att jag såg melodifestivalen i år.

Silvia Mezzanotte – Nell’aria

Silvia Mezzanotte är den bästa av dem som sjungit i det ihärdiga bandet Matia Bazar (kommer mer nedan). Här solo i en likaledes ny låt (2010), som delvis nästan innehåller lite rap. En musikstil som jag har svårt för. Nell’aria är faktiskt också från 80-talet, då med Marcella Bella.

Matia Bazar – Via da me

Mezzanotte var med 2001 också, då Matia Bazar gjorde en superb skiva, Dolce canto.

Loredana Bertè – Il mare d’inverno

Ja det är hon som var gift med Björn Borg. Den här hörde jag en gång för 30 år sen på Radio Stockholm (vilken bra radiostation, tyckte man, sånt modernt fanns inte i Lund där jag annars bodde, och det här var långt före Rix och Megapols tid, för att inte tala om internetradio) och lyckades spela in på ett allt brusigare kassettband. Och sen kom guldgruvorna Youtube och Spotify! En fantastisk låt, med en av dåtidens hesa italienskor. Snygg video också. Kommer ni ihåg 4:3-formatet?

Gianna Nannini – I maschi

En annan av de hesa italienskorna från 80-talet. Vilken lysande refräng, här också! Och charmigt att hon verkar ha svårt att hålla sig för skratt när hon sjunger om killarna (det är min teori att maschi betyder killar, alltså pluralis av masco, som skulle kunna betyda kille, ”i” är best. art. mask. pl.). Finsk cover finns här.

Matia Bazar – Ti sento

En av tidernas bästa låtar! Men här sjunger Antonella Ruggiero, inte Silvia. Det här är originalet, det är inte Scooter som gjorde den först! Finns på svenska med Lena Philipsson (svensk text Jacob Dahlin, han med Jacobs stege)! Och en del andra covers, som den här metalversionen. Och kolla, en loungeversion på grekiska!

Mia Martini – Picnic

Loredana Bertes storasyster med en fin cover av Elton Johns vackra Your song. För den som inte vet vem Elton John är så var han poppis på första halvan av 70-talet och var känd för sina extravaganta glasögon. Han uppträder fortfarande, vilket han borde låta bli.

Alice – Prospettiva Nevski

Ännu en hes italienska. Denna något svårtillgängliga men fina melodi om paradgatan i St Petersburg var en hit nån gång och håller fortfarande. Skriven av Franco Battiato som var med på melodifestivalen en gång och sjöng en annan skum låt tillsammans med Alice, I treni di Tozeur.

Gianna Nannini – Io e Bobby McGee

Gianna igen med en snygg cover. Liveversionerna har kasst ljud.

Toto Cotugno – L’italiano

Här kommer rubriken i inlägget. Den här är inte lika bra som de andra men har en viss omedelbar charm.

Fiordaliso – Non voglio mica la luna

En hes italienska från mitten av 80-talet, så originellt. Och har hört till favoriterna sedan dess. Finns hemma i lådan för vinylsinglar.

Al Bano och Romina Power – Makassar

De är så söta! Låten också! Men jag undrar vad gubbarna med portföljerna på videon gör. När du har kärleksbekymmer, åk till Makassar?

Umberto Tozzi – Gloria

Det här är också en av de bästa låtar som gjorts. Inspelad av många. Som Seguridad Social, Carola, den här från nån fransk Idol eller förstås Laura Branigan! Och Mona Carita från Finland. Och Lena Valaitis från Tyskland.

Nä nu får det vara nog för den här gången med att gräva på youtube efter suspekt musik.

Sanningen om Eurovision

Av , , 114 kommentarer 0

Tänk jag blev riktigt engagerad i Eurovision. Eller Melodifestivalen som det hette förr, när det som heter Melodifestivalen nu hette ”svenska uttagningen till Melodifestivalen”. Eller om det var Schlagerfinalen. Och Eurovision uttalades på svenska och betydde ”gemensam TV-sändning i hela (väst-)Europa. Nå, skit samma, här kommer en fullständig analys av tävlingen.

Jag har aldrig haft något förhållande till (eller med) Sanna Nielsen. Hon har tillhört den där anonyma skaran kändisar som då och då varit med på TV-program jag inte sett. Nu har jag lärt mig. Stå still på scenen i en elegant dekor och blåsa alla de andra amatörerna av scenen i en riktig Eurovision-ballad, som Vicky Leandros på sin tid http://youtu.be/Ka89ORFu_Tc. Douze points hur lätt som helst och bucklan tillbaka till Sverige.

Om det inte varit för korven från Österrike. För mot en Jesusliknande figur i glittrig klänning som river av en ännu tyngre Eurovision-ballad med bakgrund av eldsflammor, fanns inget att göra. Men han/hon var en värdig vinnare, var faktiskt lite matt efter framträdanhämplingdet.

Tvåan Nederländerna hade kvällens snyggaste framträdande och en låt som kanske klarar sig även efter Eurovision. Och visst såg sångerskan ut som hon i Mouth & Macneal som kom trea med I see a star 1974? Ornitologen noterar att common linnet betyder hämpling, en trevlig småfågel av släktet Carduelis.

Ungern hade också en låt som stack ut som något som borde kunna bli en radioplåga på reklamradion (fast med grymt deprimerande tema). Bra! Han som sjöng hade lite kortare hår än de flesta andra killarna. Det verkar som man måste vara snaggad på sidorna och ha 10 cm långt lodrätt hår uppe på huvudet för att få vara med. Men det hade ju Robin från Sverige redan förra året.

En annan intressant behåring var schweizaren med banjo och vaxad mustasch (tyckte jag att jag såg). Mustaschvax är nog en föga efterfrågad produkt.

Hon med kollegan i ekorrhjulet tyckte många var kass, läste jag. Men den var rätt bra tycker jag. Glad låt…påminde lite om Paula Abdul http://youtu.be/xweiQukBM_k Undrar om det behövs en textanalys för att se om ekorrhjulet hade någon betydelse. Kommer inte ihåg om det var på något känt språk eller om det krävs Google translate från ukrainska, det kan bli problem.

Polsk TV måste ha jobbat för att garanterat slippa arrangera nästa tävling. ”Hörni, vi skickar tjejerna med folkdräkt att sjunga på polska, och så låter vi henne med störst urringning sitta i ett hörn av scenen och pyssla med köksredskap från 1800-talet”. ”Bra idé, då är vi säkra!”

Italien! Med ett språk som gjort för Eurovision! På 80-talet fanns ett gäng hesa sångerskor från detta land som gjorde en del lysande låtar (Il mare d’inverno med Loredana Bertè http://youtu.be/AILftA3E1R4, ja hon som var gift med Björn Borg, och I maschi med Gianna Nannini rekommenderas som prov), och Emma verkar gå i deras fotspår. Om hon hade fått sjunga Amami, och inte sprungit/krupit omkring på scenen, skulle hon ha vunnit. http://youtu.be/QSrfnxMGqeQ

Norrmannen var urtråkig och danskarna bedrövligt kassa. Finnarna däremot gjorde en halvbra reklamradiolåt.

Och man buade åt de ryska ungdomarna. Det är väl inte deras fel att deras president beter sig som han har förstånd till. Undrar förresten hur kamrat Putin kan tillåta att de som representerar Moder Ryssland sjunger på det dekadenta språket engelska. Det var också en popbagatell med viss kvalitet, men den är ändå redan glömd. Kommer dock ihåg att ena tjejen klev av gungbrädan utan att syrran som stod högst upp i andra änden då inte dråsade i golvet.

Det lilla märkliga landet San Marino var tråkigast, läste jag också. Inte alls! Men hon tillhörde förstås B-gruppen i Eurovisionballader efter bl.a. Sverige. Hörde att farbrorn på piano var med redan 1982 och kompade Nicole, som jag blev kär i när hon sjöng, och vann med, Ein bisschen Frieden. http://youtu.be/GvD8Y6gr9lk

Det var Frankrike och Vitryssland och många andra länder jag redan glömt som var tråkigast. De isländska herrarna var roligast. Undrar om det finns en isländsk version.

Och så var det med det.