Sanningen om Eurovision

Tänk jag blev riktigt engagerad i Eurovision. Eller Melodifestivalen som det hette förr, när det som heter Melodifestivalen nu hette ”svenska uttagningen till Melodifestivalen”. Eller om det var Schlagerfinalen. Och Eurovision uttalades på svenska och betydde ”gemensam TV-sändning i hela (väst-)Europa. Nå, skit samma, här kommer en fullständig analys av tävlingen.

Jag har aldrig haft något förhållande till (eller med) Sanna Nielsen. Hon har tillhört den där anonyma skaran kändisar som då och då varit med på TV-program jag inte sett. Nu har jag lärt mig. Stå still på scenen i en elegant dekor och blåsa alla de andra amatörerna av scenen i en riktig Eurovision-ballad, som Vicky Leandros på sin tid http://youtu.be/Ka89ORFu_Tc. Douze points hur lätt som helst och bucklan tillbaka till Sverige.

Om det inte varit för korven från Österrike. För mot en Jesusliknande figur i glittrig klänning som river av en ännu tyngre Eurovision-ballad med bakgrund av eldsflammor, fanns inget att göra. Men han/hon var en värdig vinnare, var faktiskt lite matt efter framträdandet.

Tvåan Nederländerna hade kvällens snyggaste framträdande och en låt som kanske klarar sig även efter Eurovision. Och visst såg sångerskan ut som hon i Mouth & Macneal som kom trea med I see a star 1974? Ornitologen noterar att common linnet betyder hämpling, en trevlig småfågel av släktet Carduelis.

Ungern hade också en låt som stack ut som något som borde kunna bli en radioplåga på reklamradion (fast med grymt deprimerande tema). Bra! Han som sjöng hade lite kortare hår än de flesta andra killarna. Det verkar som man måste vara snaggad på sidorna och ha 10 cm långt lodrätt hår uppe på huvudet för att få vara med. Men det hade ju Robin från Sverige redan förra året.

En annan intressant behåring var schweizaren med banjo och vaxad mustasch (tyckte jag att jag såg). Mustaschvax är nog en föga efterfrågad produkt.

Hon med kollegan i ekorrhjulet tyckte många var kass, läste jag. Men den var rätt bra tycker jag. Glad låt…påminde lite om Paula Abdul http://youtu.be/xweiQukBM_k Undrar om det behövs en textanalys för att se om ekorrhjulet hade någon betydelse. Kommer inte ihåg om det var på något känt språk eller om det krävs Google translate från ukrainska, det kan bli problem.

Polsk TV måste ha jobbat för att garanterat slippa arrangera nästa tävling. ”Hörni, vi skickar tjejerna med folkdräkt att sjunga på polska, och så låter vi henne med störst urringning sitta i ett hörn av scenen och pyssla med köksredskap från 1800-talet”. ”Bra idé, då är vi säkra!”

Italien! Med ett språk som gjort för Eurovision! På 80-talet fanns ett gäng hesa sångerskor från detta land som gjorde en del lysande låtar (Il mare d’inverno med Loredana Bertè http://youtu.be/AILftA3E1R4, ja hon som var gift med Björn Borg, och I maschi med Gianna Nannini rekommenderas som prov), och Emma verkar gå i deras fotspår. Om hon hade fått sjunga Amami, och inte sprungit/krupit omkring på scenen, skulle hon ha vunnit. http://youtu.be/QSrfnxMGqeQ

Norrmannen var urtråkig och danskarna bedrövligt kassa. Finnarna däremot gjorde en halvbra reklamradiolåt.

Och man buade åt de ryska ungdomarna. Det är väl inte deras fel att deras president beter sig som han har förstånd till. Undrar förresten hur kamrat Putin kan tillåta att de som representerar Moder Ryssland sjunger på det dekadenta språket engelska. Det var också en popbagatell med viss kvalitet, men den är ändå redan glömd. Kommer dock ihåg att ena tjejen klev av gungbrädan utan att syrran som stod högst upp i andra änden då inte dråsade i golvet.

Det lilla märkliga landet San Marino var tråkigast, läste jag också. Inte alls! Men hon tillhörde förstås B-gruppen i Eurovisionballader efter bl.a. Sverige. Hörde att farbrorn på piano var med redan 1982 och kompade Nicole, som jag blev kär i när hon sjöng, och vann med, Ein bisschen Frieden. http://youtu.be/GvD8Y6gr9lk

Det var Frankrike och Vitryssland och många andra länder jag redan glömt som var tråkigast. De isländska herrarna var roligast. Undrar om det finns en isländsk version.

Och så var det med det.