Jag trampar och trampar, och handlar och handlar..

På vädret talade dom om en ny snöby som kommer nå Norrland under morgondagen. Förhoppningsvis inget man inte kan hantera. However, as I’m sitting in the sofa, tittar ut genom fönstret, ser jag luddiga snöflingor långsamt segla ner mot backen under gatlyktan ute på parkeringsplatsen. Nåväl. Jag drog en plastkasse över sadeln på trampmobilen senast jag ställde ifrån mig den. Ibland har jag tur och får plats med den under trappan i trapphuset, men vi är några hyresgäster som kivas om de två platserna där, så ofta är det fullt. Idag fick jag stå ute. Nåväl. Som jag tittade ut genom fönstret funderade jag på så mycket. Frågorna är många, svaren finns väl där, någonstans, vill jag hoppas och tro. Om jag bara kunde hitta dom, lite enklare, så vore det bra.

Idag återvände jag till ett av mina klassiska smultronställen, en liten bit väst om stadskärnan. Jag kommer ihåg hur jag satt ner där med en laptop, en tidig sommar för sisådär tre år sedan, och plitade på ett brev till en kamrat som då efter mystiska omständigheter befann sig i landets sydöstra del. Det var då. Nu är nu. Nu satt jag där igen, på precis samma ställe. Betraktade människorna, och försökte innerligt se den skiftande årstid som något absolut, om än snön fortfarande ligger på de allra flesta håll.

Till sist begav jag mig tillbaka mot min trampmobil, som jag planterat mitt i stadskärnan. Jag vek ner V. Kyrkogatan och ämnade ta trippen längst med vattnet hemåt. De bygger ju för fullt nere vid Öbacka, vilket kapade ett rejält stycke strandpromenad för mig, då jag inte gavs tillfälle att vika ner förrän framme vid Statoil. Nåväl, det må så vara. En stund senare var jag hemma. Älsklingen ringde. Kunde jag knata upp på centrum och köpa mjölk och grädde, det skulle bli min älsklingsrätt – korvstroganof. Ja visst. Det var i detta skede jag planterade trampmobilen utanför bostaden, och istället tog appostlahästarna som färdmetod halvkilometern upp till Supermarket. Varukorg, mjölk, grädde, self-service checkout, receipt, done.

En stund senare satt vi till bords och åt min älsklingsrätt. Mums fillibabba. Blev en duktig portion. Sparar till en lunchlåda. Det är en dag imorgon också. Nu är det kväll. Frugan trivs med hemmafruarna, medan jag söker lämplig offset till mitt kommande snigelbrev till min kamrat som hamnat i närposition. Mitt i veckan är det snart. Ja hoppsan sa.

Etiketter: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.