Carl Larsson (fp)

Liberal student i Umeå

Grattis Estland

Av , , 3 kommentarer 4

Ecofinrådet (EU-ländernas finansministrar) beslutade igår att bevilja Estlands ansökan om att införa euron som valuta från och med 1 januari 2011 och eftersom även Europeiska Centralbanken och EU-kommissionen gjort det samma så blir detta verklighet.

Estland har så gott som hela tiden sedan de blev en självständig nation i början på 90-talet haft en fast växelkurs mot först D-Marken och sedan mot Euron. Så i realiteten så innebär det inga skillnader eftersom en Estnisk kroon har varit värd 15,6466 kroon/euro väldigt länge i och med den fast växelkursen, det är även till denna kursen som valutan kommer att lösas in mot euro i samband med att Estlands Kroona försvinner.

Vad som verkligen blir en real förändring är att Estland:s finansminister nu får närvara när Ecofin har sitt eurogruppsmöte samt att Estland är representerad i Europeiska Centralbanken och får vara med att bestämma om penningpolitiken och räntan. Innan har Estland varit tvungen att slaviskt följa ECB:s penningpolitik för att kunna upprätthålla den fasta växelkursen utan att ha en chans att påverka den.

Det glädjer mig nu att Estland nu har lyckat få så god ordning på sin ekonomi att nu uppfyller konvergenskriterierna och får lov att formellt införa euron som landets valuta, samt att de också får vara med och påverka där besluten fattas. Något som bör nämnas är att när Ecofin skall diskutera Eurofrågor så måste Sveriges finansminister Andes Borg lämna rummet, något som inte direkt stärker Sveriges roll i EU-sammarbetet.

Att Estland (men också de övriga Baltiska länderna) har varit så fokuserade på att införa euron som valuta, men också att så tidigt som möjligt få en fast växelkurs beror helt enkelt på att länderna är så små. Eurozonen brukar ofta beskrivas vara för stort för ett optimalt valutaområde, med samma resonoemang kan man då hävda att de baltiska staterna är för små. Små öppna ekonomier som de Baltiska staterna (men även Sverige) blir väldigt handelsberoende och behöver se till att det finns goda förutsättningar för utrikeshandel.

Om den Estniska kroonan skulle vara flytande så skulle den bete sig ungefär som den Svenska kronan fast mycket värre. När rädsla sprids på de finansiella marknaderna så är det väldigt riskabelt att äga små valutor, placerare flyr då till säkrare tillgångar så som Amerikanska dollar, Japanska yen samt guld. Oavsett vad de underliggande ekonomiska fundamenta säger. Precis det motsatta sker när riskaptiten ökar, detta leder till en enormt svängig växelkurs vilket inte alls är bra för utrikeshandel där kontrakt ofta skrivs på lång tid och man inte vill veta hur mycket det är värt idag utan hur mycket det är värt i framtiden när betalningen sker.

För om den Svenska kronan brukar kallas för en skvalpvaluta så är det inget mot vad en flytande Estniska Kroona skulle ha varit. Därför är det inte konstigt att Estland valde en fastväxelkurs eller att de vill tillhöra eurosamarbetet. Därför är det också glädjande att de nu får lov att delta.

Äntligen avskaffas kårobligatoriet

Av , , Bli först att kommentera 2

Efter ett lite väl för långt uppehåll så tänkte jag ta och sätta igång med bloggandet igen. Tentaplugg, Moldavienresa, Stockholmsbesök, Parisbesök och Sommarlov har kommit lite ivägen de senaste månaderna.

Idag skriver jag ifrån familjens sommarstuga där jag spenderat de senaste veckorna, ligger strax utanför Alingsås i Västra Götaland vid sjön Anten. Ser just nu solen sakta sänka sig över skogen på andra sidan sjön. Mycket Vackert! Har precis installerat ett trådlöst nätverk i stugan kopplat till ett 3G-modem, så nu kan hela familjen surfa i fullgod hastighet samtidigt mitt ute i skogen hela sommaren.

Idag är första dagen på andra halvåret 2010 och som sig bör så träder ett par lagändringar i kraft. Ett par favoriter är: Avskaffande utav bilprovningens monopol, avskaffande av den allmänna värnplikten, en ny skollag, men framförallt avskaffande utav kårobligatoriet för landets studenter.

Fram till idag var det tvång för studenter att vara medlem i en studentkår, en oerhörd inskränkning i föreningsfriheten. Lika fel som om alla löntagare skulle vara tvingade att gå med i facket lika fel är det att det gällde för Sveriges studenter. Jag är helt övertygad om att studentkårerna precis som facken kan värva medlemmar på egna meriter.

Dessutom så tenderar föreningar som inte behöver oroa sig om sitt medlemsantal att ägna sig åt allt möjligt som inte alltid har med medlemmarnas intressen att göra. Nu måste Sveriges studentkårer att pröva hela sin verksamhet och utvärdera om detta ger medlemmarna valuta för avgiften. Något som jag ser som positivt.

Detta är inte någonting som rör mig personligen då jag tänker att fortsätta vara medlem i Umeå Studentkår. Bland annat för att jag är engagerad i kårpartiet Liberala Studenter, uppskattar studentpubarna på campus men också för att jag sätter ett högt värde på studentinflytande på Universitet.

Detta gäller dock inte alla, bland annat så läste jag en distanskurs på Högskolan i Halmstad läsåret 08/09. Jag besökte enbart Halmstad för att skriva tentor, men var lik väl skyldig att betala kåravgift för att få studera, något som kändes väldigt onödigt eftersom jag inte hade något med kåren i Halmstad att göra.

Äntligen har Kårobligatoriet avskaffats, Liberaler i Sverige firar naturligtvis detta. Bland annat så har även dessa bloggar kommenterat avskaffandet: Jesper Svensson, Rasmus Jonlund, Pär Gustafsson och Christian Tegnvalius.

Liberal Demokrater i Brittisk Koalitionsregering

Av , , Bli först att kommentera 1




Ser på TV den ny konservative brittiska permiärministern David Cameron hålla sitt installationstal utanför premiärministerbostaden 10 Downing Street. Gratulerar Storbrittanninen till en ny regering!

Glädjande är framförallt att Liberaldemokraterna kommer ingå i koalitionsregeringen tillsammans med Tories. Ett parti av sanna Europavänner som motpol till Tories som har en ganska gammaldags och trångsynt sätt se på Europeiskt samarbete och integration. Vågar man hoppas tro på att Nick Clegg kommer att få posten som Europaminister eller kanske (till och med) Utrikesminister???

Bra för Europa! Bra för Storbritannien! Bra för Sverige!

Läs även: Victor Zetterman om den nya Brittiska regeringen.

Förmögenhetsskatt – Nej Tack!

Av , , 7 kommentarer 4

Hörde på rapport i dag att de rödgröna har kommit överens om att införa en förmögenhetsskatt, har de inte insett vilka skador den förra skatten hade på Svensk kapitalbildning och tillväxt?

Ett enkelt exempel:

Stefan Persson (Ordförande och Storägare i Klädjätten HM) betalade år 2009 800 Miljoner kroner i skatt. Mer än de 10st efterföljande som betalade mest skatt, tilsammans. Han finansierade helt på egen hand flera statliga myndigheters verksamhet. Han betalade dessutom in mer pengar 2009 än vad han någonsin gjort när vi haft förmögenhetsskatt.

Jag anser att det är jätteviktigt att vi i Sverige kan behålla våra miljadärer innom Sverige så att vi kan beskatta deras inkomster här. Inte att vi driver deras förmögenheter ur landet likt Kamprad och Rausing. Att på nytt införa en förmögenhetsskatt i Sverige är att säga till Stefan Persson att:

"Det är jättebra att du är rik men vi ser gärna att du flyttar din HM-aktier till Luxemburg, dina skattepengar är inte välkommna här"

Inte nog med att vi har Världens högsta marginalskatter, vi behöver inte en ogenomtänkt förmögenhetskatt också.

Låt oss se till att Alliansregeringen blir omvald 2010 så att vi slipper detta!

300 miljoner kronor i sjön?

Av , , Bli först att kommentera 2







I samband med Vänsterpartiernas utspel i veckan om att det skall hållas en regional folkomröstning om förbifart Stockholm, så sades det att projekteringen av förbifarten skall fortgå som om den skall byggas fram till och med att folkomröstningen hålls. Detta för att om alternativet med att bygga förbifarten vinner omröstningen så kommer inte vägen att bli mer än mer än några år försenad jämfört med om den skulle byggas så som den är planerad idag.

Detta är bra och helt rimligt eftersom opinionsundersökningar visar att Stockholmarna ser väldigt positivt på förbifarten, men om det nu skulle gå så som V och MP vill och folkomröstningen utfaller så att förbifarten inte skall byggas, då är dessa 300 miljoner kronor som projekteringen kostar helt slängda i sjön.

 Vill de tre vänsterpartierna riskera att slösa bort dessa pengar? Är detta att ta ansvar?

Eller är det så att de vet om att Stockholmarna vill ha förbifarten och att en folkomröstning med mycket stor sannolikhet kommer att visa det? Då är det också helt riskfritt att lägga dessa 300 miljoner på en projektering eftersom vägen ändå kommer att byggas. Då är folkomröstning enbart ett sätt att lösa interna problem inom vänsteralliansen och få V och MP att gå med på att bygga en väg som behövs utan att faktiskt gå med på det.

Läs mer om detta här på DN Debatt i lördags.

 

Dags att skrota presstödet?

Av , , Bli först att kommentera 1




En debatt har blossat med anledning av att den främlingsfientliga tidningen Nationell Idag har kvalificerat sig för 2,3 miljoner kronor i statligt presstöd för sin verksamhet. Detta har fått suppleant i presstödsnämnden Martin Ahlqvist att lämna sin post i protest mot beslutet att dela ut statliga medel till en tidning som uttrycker främlingsfientliga åsikter.

Han menar vidare att reglerna för vilka tidningar som kvalificerar sig för stöd bör skärpas så att presstödsnämndens uppdrag skall likna public servicebolagens uppdrag: ”Det är inte heller tillåtet med program eller inslag som är uppenbart kränkande för något av könen eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning”

Min åsikt är att om vi skall ha ett presstöd så skall vi inte baka in några åsikter i utbetalningarna, det är liksom själva idé. Att främja en mångfald av idéer, inte en enfald. Oavsett hur illa hur man själv tycker om åsikterna som uttrycks.

Däremot så ställer jag mig själv frågande till om vi faktiskt skall ha ett presstöd? Inte nog med att vi i dag håller olönsamma tidningar under armarna, nu skall vi också bestämma hur de skall tycka och vad de skall skriva. Jag tycker detta ganska klart visar på problematiken med ett statligt finansierat presstöd. Även i Stockholm så har det väkts åsikter om presstödets konsekvenser. Svenska Dagbladet får varje år mångmiljonbelopp, medan Dagens Nyheter knappt får något. SvD får pengar i egenskap av att vara andratidningen på ”orten”, men nu är inte heller SvD en liten tidning som står och faller med stödet.

Nej, skrota istället hela systemet med stöd. Kompensera istället näringen med en sänkning eller ett avskaffande av reklamskatten med motsvarande belopp. Då skulle tidningar som faktiskt attraherar läsare och annonsörer överleva, medans de som inte gör det tvingas att skärpa sig eller dö ut. Vi skulle också slippa betala ut skattepengar till främlingsfientliga tidningar.

En annan tanke som är värd att fundera på är att varför läser vi aldrig om presstödets konstiga effekter i tidningarna, fundera på den! Kan vara en anledning till att detta system fortfarande finns kvar.

Andra som bloggar om presstödet: Maria Byström, Victor Zetterman och Fredrik Sneibjerg

Ungdomsarbetslöshet

Av , , 5 kommentarer 3




Muad Olofsson och Maria Wetterstrand debatterar jobb och företagspolitik i dagens Debatt på SVT. Muad nämnde bland annat Regeringen har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar från 30% till 15%. Maria kontrade då med att det är väldigt ineffektivt att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar som redan har jobb och hon istället tycker att det är bättre att rikta sänkningen av arbetsgivaravgiften för de som är arbetslösa.

Jag ser personligen två fel med detta resonemang:

1)      När man räknar på hur många jobb som har tillkommit som en följd av denna sänkning så ser det väldigt dyrt ut då de jobb som skulle ha försvunnit som en följd av den ekonomiska lågkonjunkturen inte räknas med. Med sådana här undersökningar så bygger det på att allt annat skall vara lika, problemet är att allt annat väldigt sällan är lika.

2)      NYSTARTSJOBB! Regeringen har faktiskt gjort det som Maria Wetterstrand förespråkar, från den 1 januari 2007 finns det som kallas för nystartsjobb. Åtgärden fungerar på så sätt, att om en arbetsgivare anställer en långtidsarbetslös person får arbetsgivaren en nedsatt arbetsgivaravgift motsvarande tiden som den anställde varit arbetslös. Nystartsjobben gäller endast för personer som varit arbetslösa i över ett år, med undantag för ungdomar där tiden istället är sex månader, eller personer som fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller varit anställda hos Samhall.

 

Maria Wetterstrand vill alltså först göra det dyra att anställa ungdomar genom att höja arbetsgivaravgiften med 11 miljarder, sen vill hon genomföra en reform som har funnits sedan 2007. Logiskt? Nej! Blir det fler jobb åt ungdomar? Nej!

Europamästare i Ekonomi

Av , , Bli först att kommentera 4








Idag presenterades den sista budgetpropositionen för mandatperioden och Anders Borg fick imorse promenera mellan Finansdepartementet och Riskdagen med detta 292 sidiga dokument. Vi märker nu dag för dag att de makroekonomiska indikatorerna börjar se allt bättre ut. I dagens Expressen berättar Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors att ökningstakten i arbetslösheten i princip har ebbat ut. Nordea hävdar till och med att vi har sett det värsta och att det nu har vänt. Vad exakt som är sant återstår att se när nästa AKU presenteras, men vad vi kan glädjas över är att farhågorna om 12% i arbetslöshet inte kommer att besannas. Istället vänder den strax över 9%, tack vare en expansiv finanspolitik. En lyx som vi i Sverige har kunnat kosta på oss tack vara vår goda ordning i våra offentliga finanser, till skillnad från många andra länder i Europa som inte har haft överskott i budgeterna under högkonjunkturen. Då kan man inte heller bedriva en god Keynesisansk ekonomiskt politik. I denna budget satsas det på de grupper som drabbats värst av den ekonomiska krisen och den största posten är 5 miljarder i skattesänkningar till landets 1,7 miljoner pensionärer.

I vårpropositionen presenteras också en fördelningspolitisk bilaga, där visas det vad den förda ekonomiska politiken får för fördelningspolitiska konsekvenser. Två mått är särkilt intressanta och Anders Borg tar även upp dessa i dagens riksdagsdebatt och trycker hårt på dem. Förmögenhetskoncentrationen (Andel av hela nettoförmögenhetssumman, värderad till marknadsvärde, som ägs av den hundradel av hushållen som har störst förmögenhet) steg med 20% 1998-2006 och sen sjönk 4% mellan 2006-2007 (senaste siffran 2007). Inkomstspridningen (Hur ojämlik inkomstfördelningen är.) steg med 20% 1998-2006 för att sen vara oförändrad 2006-2008. Detta är i alla fall bra mått för mig att klyftorna i ett av världens mest jämlika samhälle inte har ökat under den nuvarande regeringen.

Tillskillnad från detta så har Vänsterpartiet presenterat en undersökning som de har beställt hos Riksdagens utredningstjänst. En tjänst som Riksdagen erbjuder i första hand till oppositionspartierna då regeringspartierna har tillgång till mycket stor utredningsmaskin i form av regeringskansliets personal. Förr användes RUT (utredningstjänsten inte avdraget) för att utreda effekterna av sin egen politik, men istället används den mest idag till att utreda de politiska motståndarnas politik. Resultatet kan då manipuleras till önskat resultat beroende hur direktiven ser ut.

De har beställt en undersökning som skall titta på hur många fler som har blivit fattiga i Sverige sedan 2006. Inget konstigt med det, men de defilerar fattigdom så som OECD väljer att göra det: andelen som tjänar mindre än 60% av medianinkomsten. Vilket fungerar bra i fattiga länder och länder med stor inkomstspridning, Inte i rika Sverige med världens mest sammanpressade inkomststruktur. Då blir konsekvensen den att om landets medelinkomsttagare får det bättre så stiger fattigdomen, eftersom medianinkomsten i Sverige är att betrakta som en medelinkomst. Detta fast att låginkomsttagarna också kan ha fått det bättre. Detta är en form av relativ fattigdom som enbart väljs för att få fram de resultat man själv önskar att se. Inte konstigt att de får fram att ytterligare 250 000 sk. ”fattiga”. Måttet blir istället ett mått på hur jämlikt Sverige är, lite paradoxallt.

Se här Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesman Carl B Hamilton presentera satsningarna i budgeten:

Även Tomas Rådkvist skriver om västerpartiets undersökning, läs gärna den. Även Runo Johansson, Sebastian Bjernegård, Kristina Palmgren och Christian Tengvallius skriver om presentationen av vårbudgeten.

 

Världsrekord i U-landsbistånd!

Av , , 3 kommentarer 1




Alliansregeringen levererar igen, Sverige betalade under 2009 ut 34,7 miljarder kronor i U-landsbistånd. Detta motsvarar 1,12% utav BNI, mer än något annat land någonsin betalat. Världsrekord!

Visserligen ser det mer ut än vad det är eftersom BNI har sjunkit som en konsekvens av den ekonomiska krisen. Men utbetalningarna mätt i antal kronor har ökat från föregående år med 3,1 Miljarder (en ökning med 9,8%). Detta i en lågkonjunktur!

Detta visar tydligt att Folkpartiet har stort inflytande i Alliansen, 1%-målet har alltid varit en viktig fråga för FP och en röst på Folkpartiet hjälper en Alliansregering att bli omvald med ett stark liberal tyngdpunkt. Ett parti där det inte är okej att skära ned i den internationella solidariteten bara för att vi har en tillfällig ekonomisk kris.

Härmed faller alla anklagelser om att Alliansen skulle vara en regering som skulle nedprioritera U-landsbiståndet till förmån för ”Skattesänkningar för de rika” som de brukar låta. Siffrorna talar sitt tydliga språk, denna regering är den första att uppnå enprocentsmålet över en hel mandatperiod. Detta medan Världens fattiga förlorade nästan 50 miljarder på att Socialdemokraterna misslyckades med att uppnå målet under förra mandatperioden.   

Nu är inte antalet kronor och ören som betalas ut allt, kvalitén på det biståndsarbete som utförs är helt avgörande också. Biståndsministern Gunilla Carlsson (M) kommer till Umeå på måndag och pratar bl.a. om kvalité på biståndet och hur korruption kan motverkas, jag kommer närvara och lyssna mycket noggrant.

Nivån på biståndet säger inte mycket om vad som faktiskt utförs, däremot så säger det riktigt mycket vilket ambition som finns. Sverige har inte bara ett högre mål än andra länder, vi överträffar även det mål med råge. Bra jobbat!

Även om bistånd är mycket viktigt att på kort sikt motverka fattigdom och svält så är det ingen bra lösning på lång sikt. Istället är det viktigt att vi hjälper länder i fattigdom att bli väl fungerande demokratier med fria marknader med öppna gränser för handel och ekonomisk tillväxt.