Jaha, är det nu man ska ha ångest över allt man inte hunnit under året?? Bara några timmar återstår av 2008, och visst kan man ägna dem åt att reflektera, men det ligger inte riktigt för mig att grubbla i kväll. Nu vill jag bara se framåt! År 2009 hoppas jag bara ska bli lättsammare än detta, och chansen borde finnas….
Något nyårslöfte har jag inte avgett ännu, men däremot har jag lovat mig själv en sak; vad tänker jag inte avslöja här! Det vore som att säga vad man önskat när en stjärna faller- önskan går inte i uppfyllelse då.
Trots finanskris verkar många äta både hummer och oxfilé en kväll som denna. Vi har ätit smördegsinbakad fläskfilé med klyftpotatis och bearnaisesås, och glass med maränger till efterrätt. Inte så dumt, faktiskt. Efterrätten var mest uppskattad av Axel, som däremot ratade både kött och potatis. Han har inte ätit ordentligt på flera dagar och jag kan inte sluta fascineras över hur det är möjligt, själv skulle jag svultit ihjäl redan första dagen! Barn måste ha en hemlig reserv att ta ifrån när det verkligen behövs.

Har väl aldrig varit med om att det blåst så mycket som det gjorde i natt! Sov bara korta stunder i taget och oroade mig för att taket skulle blåsa bort eller en stortall rasa över oss. Lyckligtvis hände inget av det och nu verkar stormen gett med sig. Hoppas ingen blåste bort i dag…eller i natt för den delen, risken finns väl för en del som firar in det nya året- storm eller inte. Inte en enda raket har jag köpt så jag hoppas få kika på någon annans. Ska även passa på att se Tolvslaget på Skansen och Grevinnan och betjänten. Sedan ska jag önska alla jag känner och mig själv ett gott slut och ett gott nytt år!

Så var julaftonen över och barnen sover sött i min säng…ja, de små i alla fall. Mamma skulle också behöva sova känns det som, jag är helt slut! Kanske är det all förväntan och den långa väntan på tomten som gjort sitt. Kan även vara all den goda julmaten.
Frans har nog aldrig hållit i mig så hårt som när tomten kom på besök! Han borrade ned sitt ansikte mot min hals och vägrade först titta på den konstiga farbrorn med skägget, men innan han skulle gå igen hade han tagit mod till sig och hämtat sina klappar själv. Duktig kille det där….
Det var svårt att motivera dem till att stanna kvar när tomten gått och vi skulle äta lite fruktsallad- de ville bara hem och spela spel och köra bilar, så klart. Lika fort som kvällen börjat så var den över, men det var en bra kväll. Har nu sett filmen ’Grabben i graven bredvid’ och ännu en gång konstaterat att det finns en för alla- oavsett om man är bonde eller bibliotekarie! (Ja, jag veet att det bara är en film, men ändå…) Nu ska jag höra om tonåringen vill ha nåt att fika innan jag tränger ihop mig med Axel och Frans, njuter av deras lugna andetag och är tacksam för att de är hos mig en kväll som denna.

Ha en fortsatt God Jul!

Känner att det vore på sin plats med en liten blogg igen så här på fjärde advent. Axel och Frans ligger båda i min säng och kämpar för att få min uppmärksamhet innan de kommer till ro och somnar, vilket kan ta tid!! Och nu är de båda så förkylda så jag bereder mig på att ligga i en av deras sängar i natt så jag får sova ordentligt. Det är nog så trångt med dem båda, men om de dessutom ska hosta så blir det än värre….men när de väl somnat är de ganska mysiga att sova med, det känns tryggt att ha dem där.
I morgon är vi lediga och det känns väldigt bra. Flera dagar kan vi sova länge och bara lata oss om vi vill.

Lyckades sova till åtta i morse och låg kvar en bra stund och bara läste en bok. Händer inte särskilt ofta. Sedan klev jag upp och bakade bullar och en kaksort, och snart spred sig doften av nybakat i hela huset. Passade på att lägga om en julklapp också, så lite julstämning fick jag allt. När termometern visar -20 grader är det perfekt att stanna inne…

I går hade jag en mycket trevlig dag i Arvidsjaur med min mamma och pappa! Följde mest med som sällskap och smakråd åt dem som skulle handla lite inför julen, och förundrades över pappas tålmodighet när vi gick bland kaffekoppar, vaser och ljuslyktor. Han lyckades till slut hitta en hörna med penslar, verktyg och biltillbehör i alla fall. Vidare till ICA där det sulle handlas julknäcke, skinka och annat gott till julbordet. När mamma frågade honom om de kanske skulle ha matvin, då hörde han lite fel och tyckte att ’de ju hade vanligt fil, det måste väl gå lika bra’! Och när vi kom till köttavdelningen tyckte mamma att det var så viktigt att det var svenskt kött, då sa pappa ’Du ska väl inte prata med det….?’ Jag skrattade så jag låg dubbelvikt över ostdisken. Har aldrig haft så kul på en handlingsrunda!
När man bor som man gör behöver man inte mycket för att fascineras- jag njöt av att hitta ostar som inte hittat till Sorsele ännu och megaförpackningar av grönsaker och kotletter.

När vi åkte hem var vi mycket nöjda och mycket hungriga! Mamma gjorde ett försök att få pappa att stanna till på Frasses, men han körde bara förbi och jag trugade i henne en chokladbit till. Orkade knappt tänka på att kliva ur bilen igen och vänta på något ätbart. Jag var för trött i benen, helt enkelt. På kvällen tog jag ändå en promenad för att lämna tillbaka en film jag hyrt, och på macken fick jag mig ett gott skratt tillsammans med de som fördrev tiden med att hälsa alla välkommen, dansa salsa (eller nåt) och berätta roliga episoder ur livet. Ja, jisses…..

Denna vecka har varit en berg- och dalbana för Carola. Känslorna har åkt upp och ned, från gråt till skratt. Har förundrats över människors brist på respekt, på andras svek och förstått hur lätt det är att bli sårad. Men än en gång är det bara att ’dra in snor´n och gå vidare….’ det har jag blivit riktigt bra på nu!

Nu ska jag se film på tv. Ha det bra alla där ute!

Sitter i soffan och försöker koppla av. Har värmt lite glögg och tittar på ett inredningsprogram på tv- älskar såna program, men kan inte låta bli att bli lite avis på de familjer som får sina hem inredda och omgjorda. Själv har jag fortfarande inte målat i hallen, och vardagsrummet är väl tråkigt….men man kan inte få allt här i livet.

Frans fick feber i onsdags och mormor och morfar fick rycka in. Något de inte hade något emot, när han är ganska trevlig att umgås med. Det måste vara rätt underbart att få vara hos någon som byter film i videon var femte minut när man tröttnat på Pingu eller Mumintrollen, någon som bygger lego med en eller bara vilar. Så han har verkligen inte haft det dåligt. Det har nog inte Axel heller, för på dagis har det varit fullt upp med julpyssel och julgodistillverkning!

I går fick jag ett brev från en av mina bästa vänner som jag tappat kontakten med och medan jag stekte köttbullar läste jag hennes fina välbekanta handstil, och fick både skratta och gråta. Hon hade faktiskt hittat mig genom mitt bloggande här på vk! Och kan på så sätt hålla lite koll på mig och mitt liv. Ser fram emot att sätta mig ned och skriva tillbaka- det är inte varje dag man får eller skriver ett vanligt hederligt brev, så här i mail- och sms tider.

Jag har spelat innebandy! Och det är bland det roligaste jag gjort på länge. Hade aldrig trott det skulle vara så kul eller gå så bra- vi vann över en klass med hela 8-0!! Tänker inte säga vilken, lite medkänsla måte man ju ha. Några av dem hotade med att inte komma till skolan i morgon, men jag tror de kommit över allt i morgon. För då är det ju sista skoldagen före jul! Ska bli mysigt att besöka kyrkan, så kan man kanske få lite julstämning igen…

Ja, jisses. Jag är helt såld!! Hjärtat känns varmt och jag går omkring med ett stort leende på läpparna…
Från depression till glädje, värme och tillförsikt på bara några timmar. Livet e bra konstigt ändå. I går när jag nästan gett upp hoppet ringde en vän och undrade om hon kunde komma förbi- självklart sa jag ja och tack vare henne somnade jag med skratt i magen och tröstande ord i själen. Och så gick jag då på julkonsert i kyrkan i kväll – Magnus Carlsson hade hittat ända hit och bjöd på sånger som fick huden att knottras och tårarna att tränga fram. Vilken röst, vilket leende, vilken utstrålning. Vi gick hemåt glatt suckande och kommentarerna var många- ’Det hjälper väl inte hur mycket jag än kammar håret’ och ’varför måste det finnas såna män, nu går man väl bara hem och jämför med den man har hemma…’ ’Lyckliga du som inte har något att jämföra med’ Ja, man behöver inte mycket för att må bra. Kommer att leva på det länge. Stämningen var mycket bra och man ville inte att det skulle ta slut.

Så, därav mitt goda humör i kväll. Och så har jag precis pratat med samma vän som hälsade på i går, och höll inte på att kunna sluta skratta. Som balsam för själen- skrattet.

God natt!

Ja, jisses. Jag är helt såld!! Hjärtat känns varmt och jag går omkring med ett stort leende på läpparna…
Från depression till glädje, värme och tillförsikt på bara några timmar. Livet e bra konstigt ändå. I går när jag nästan gett upp hoppet ringde en vän och undrade om hon kunde komma förbi- självklart sa jag ja och tack vare henne somnade jag med skratt i magen och tröstande ord i själen. Och så gick jag då på julkonsert i kyrkan i kväll – Magnus Carlsson hade hittat ända hit och bjöd på sånger som fick huden att knottras och tårarna att tränga fram. Vilken röst, vilket leende, vilken utstrålning. Vi gick hemåt glatt suckande och kommentarerna var många- ’Det hjälper väl inte hur mycket jag än kammar håret’ och ’varför måste det finnas såna män, nu går man väl bara hem och jämför med den man har hemma…’ ’Lyckliga du som inte har något att jämföra med’ Ja, man behöver inte mycket för att må bra. Kommer att leva på det länge. Stämningen var mycket bra och man ville inte att det skulle ta slut.

Så, därav mitt goda humör i kväll. Och så har jag precis pratat med samma vän som hälsade på i går, och höll inte på att kunna sluta skratta. Som balsam för själen- skrattet.

God natt!

Lucia och tredje advent, pepparkakshus och pepparkaksbak.
En massa saker som borde ge mig julstämning, men den vill liksom inte infinna sig ännu. I fredags tittade vi på luciatåg i gympasalen, och alla var jätte duktiga. Sedan gick vi till våra klassrum och fikade lussekatter, pepparkakor och saft. Tiden när man fick varm choklad till den dagen är förbi….
Resten av dagen blev det inte så många lektioner i vanlig ordning, vi hade istället frågesport och Jeopardy och lärde oss mycket på det också. När eleverna gått hem var det dags att sätta betyg! Jisses, vilken ångestframkallande sysselsättning. Även om jag vet att jag gjort en rättvis bedömning så finns alltid risken att någon inte tycker det och blir besviken. Dubbelkollade många gånger innan jag kunde lägga bort katalogen och gå hem till min lilla tomte och pepparkaksgubbe, vars luciatåg på dagis jag missade för första gången någonsin på grund av jobbet. Men de hade varit väldigt fina enligt de andra som var där.
På kvällen åt vi popcorn och såg på barn-tv, precis som alla andra fredagkvällar. Ibland känns tillvaron så enahanda och händelselös- en dag läggs till en annan och tiden rinner iväg. Har ganska lätt att bli deppig när jag tänker så och då gäller det att hitta det där positiva i tillvaron igen, för jag vet att när de där katastroferna i livet inträffar så är det just vardagen man längtar tillbaka till. Att allt ska bli som förut igen.

Jag har inte sett ett enda avsnitt av årets julkalender och barnens glömmer vi att öppna flera dagar i rad, så det blir många chokladbitar på en gång när vi kommer i håg det. Inget de är ledsna över, direkt.
Vissa har redan kokat knäck, köpt alla julklappar, bakat 7 kaksorter och rullat köttbullar. Jag har inte gjort något av det och förmodligen kommer julen ändå. På torsdag ska lärare och elever mötas i en innebandykupp, och av någon outgrundlig anledning har de lyckats värva mig till att spela!? En elev gav mig en stor kram när jag sa att jag skulle vara med- för hon tyckte att jag skulle bli så ROLIG att klå….hur ska man ta en sådan glädjeyttring? Jag ser inte fram emot den dagen men nu är det för sent att dra sig ur. Får hoppas man klarar sig ur det med alla ben i behåll och inte blir sängliggande.

Sitter här och försöker veckan som varit, men kommer inte på så mycket…
Kanske för att det just inte hänt nåt kanske?!

I dag har jag hunnit ruskigt mycket och är ganska nöjd med mig själv om jag får säga så:
1. Målat ett köksbord
2. Målat två köksstolar ett andra varv
3. Pantat flaskor
4. Kastat papper och kartonger i återvinningen
5. Vikt tvätt
6. Hängt tvätt
7. Städat skrivbordet
8. Hämtat ut ett paket
9. Lyssnat på musik på hög volym
10. Klippt håret

Fick även besök av min mamma och pappa, och mamma var utrustad med nya gardiner till småttingarnas rum, rutiga gardiner till köket och fönsterputs! Behöver jag säga vad hon hade för planer? I barnens rum fick hon gärna byta, men se julgardiner i köket tänker jag inte ha! Ljusstake, stjärna och några juleljus får räcka hos oss. Det slutade med att hon städade garderob och skurade golvet i deras rum medan hon glatt talade om hur roligt hon tycker det är att städa, och hon menar det verkligen. Pappa fixade kabeln till bredbandet och tätade dragiga dörrar i garaget, sedan var han nöjd.
Mamma var helt förfärad över att jag målat skivan på köksbordet SVART och kan för sitt liv inte förstå hur den färgen kunde bli så modern. Pappa konstaterade bara att jag i alla fall kommer att se smulorna…
Jag är i alla fall nöjd och ska måla ett varv till i morgon och hoppas det hinner torka hjälpligt innan Axel och Frans kommer hem.

I onsdags vakande jag halv två på natten av att Axel hade ont i magen, och sedan sov vi inte mycket mer den natten. På morgonsidan kräktes han första gången och sedan höll det i sig till kvällen. Han var verkligen eländig medan Frans var sitt vanliga pratglada jag, och lugnt konstaterade att storebror var sjuk och tyckte det var ’bläää’ när Axel kräktes.
Nästa natt sov han lugnt och dagen efter mådde han fint igen. Tur att det går över så fort, och nu är det bara att hoppas att han inte får det 2-3 gånger till som förra vintern…

I går var eleverna på 7-9 hemma så vi lärare hade en studiedag, där vi bland annat pratade stress, konflikthantering och roller. Intressant, men det var svårt att koppla bort allt det där jag inte hann göra i torsdags när jag var hemma med Axel- bla. handla till HKn inför nästa vecka och rätta prov. Det får bli i morgon istället, även om det är viktigt att ’helga vilodagen’ och inte tänka på jobbet under helgen, som vår föreläsare sa. Hmmm, lättare sagt än gjort?!
Rensade min mobiltelefon på sms i kväll eftersom inkorgen var helt full och log glatt för mig själv. Det är verkligen en inblick i min och andras tillvaro som speglas i många:

’Puss’ ,’Själv eller…?’, ’De är det som är så bra med dej, att du förstår’, ’Dör av tristess!!’, ’Vill du ha en gigolo?’, ’Sov gott vännen. I morgon är en ny dag i ditt liv. Vad som helst kan hända. Så det kan vara bästa dagen i ditt liv’, ’Du måste tända en lampa i köksfönstret för ditt hem ser jätte öde ut’, ’Du är bra på att få mig på bättre humör’, ’Nu är vi snart i köping. Hoppas jag ser Tobbe nånstans’, ’Huvva! Jag ska aldrig mer dricka! Nä, det blir nog en lugn hemmakväll för mig’, ’Desamma min gullegumma’, ’Du är fin du’, ’Endast en siftnyckel i tvättrumman. Hur har den kommit dit. Sitter som berg. Får nog inte tvätta mera’, ’Om det kan va till nån tröst så tänker jag på dig’, ’Vilken årsmodell är det på dig om man törs fråga’……
Kan ju tillägga att de flesta hade jag inte hjärta att radera.

Nä, nu ska jag nog ta och krypa i säng så jag får min välbehövliga sömn. Vi hörs och ses där ute!