Jultankar

Lucia och tredje advent, pepparkakshus och pepparkaksbak.
En massa saker som borde ge mig julstämning, men den vill liksom inte infinna sig ännu. I fredags tittade vi på luciatåg i gympasalen, och alla var jätte duktiga. Sedan gick vi till våra klassrum och fikade lussekatter, pepparkakor och saft. Tiden när man fick varm choklad till den dagen är förbi….
Resten av dagen blev det inte så många lektioner i vanlig ordning, vi hade istället frågesport och Jeopardy och lärde oss mycket på det också. När eleverna gått hem var det dags att sätta betyg! Jisses, vilken ångestframkallande sysselsättning. Även om jag vet att jag gjort en rättvis bedömning så finns alltid risken att någon inte tycker det och blir besviken. Dubbelkollade många gånger innan jag kunde lägga bort katalogen och gå hem till min lilla tomte och pepparkaksgubbe, vars luciatåg på dagis jag missade för första gången någonsin på grund av jobbet. Men de hade varit väldigt fina enligt de andra som var där.
På kvällen åt vi popcorn och såg på barn-tv, precis som alla andra fredagkvällar. Ibland känns tillvaron så enahanda och händelselös- en dag läggs till en annan och tiden rinner iväg. Har ganska lätt att bli deppig när jag tänker så och då gäller det att hitta det där positiva i tillvaron igen, för jag vet att när de där katastroferna i livet inträffar så är det just vardagen man längtar tillbaka till. Att allt ska bli som förut igen.

Jag har inte sett ett enda avsnitt av årets julkalender och barnens glömmer vi att öppna flera dagar i rad, så det blir många chokladbitar på en gång när vi kommer i håg det. Inget de är ledsna över, direkt.
Vissa har redan kokat knäck, köpt alla julklappar, bakat 7 kaksorter och rullat köttbullar. Jag har inte gjort något av det och förmodligen kommer julen ändå. På torsdag ska lärare och elever mötas i en innebandykupp, och av någon outgrundlig anledning har de lyckats värva mig till att spela!? En elev gav mig en stor kram när jag sa att jag skulle vara med- för hon tyckte att jag skulle bli så ROLIG att klå….hur ska man ta en sådan glädjeyttring? Jag ser inte fram emot den dagen men nu är det för sent att dra sig ur. Får hoppas man klarar sig ur det med alla ben i behåll och inte blir sängliggande.