Tillbaka!

Av , , 4 kommentarer 2

En blogg vore nästan på sin plats så här flera veckor sedan jag skrev en sist och en viss kollega har uttryckt sin önskan om att jag ska skriva, så efter han räddat mig från strömbrist i bilen lovade jag att blogga! Har varit utan internetanslutning och det är den enda anledningen till att jag inte skrivit, ja och så att jag har haft rätt mycket att göra med flytt och annat…

Efter några intensiva dagar i skurhinken och i flyttkartonger flöt själva flytten på väldigt bra tack vare många starka, snälla bärare som hjälpte till med mina möbler också- utan dem hade vi väl inte flyttat klart än! Och för att inte tala om min mamma, hon förtjänar en present utan dess like på Morsdag. Hoppas bara jag hittar den.

Nu är livet i villa utbytt mot ett i hyreslägenhet, och jag kan nöja mig med att titta på när grannarna klipper gräsmattan! Jag älskade vårat hus, men det känns så bra att lämna över det i trygga händer till personer som kommer att ta väl hand om det och göra allt som aldrig blev gjort för mig. Barnen sover gott hela natten och har anpassat sig väldigt bra till vår nya tillvaro, de tycker det är kul med alla trappor och badkaret ska invigas i morgon när Axel äntligen får ta bort sitt gips!

Jag kan nog snabbt vänja mig vid att det kommer en vaktmästare och fixar när något gått sönder! Jisses vilken lyx…
Det är betydligt trevligare att packa upp alla saker och ställa på plats än att packa ned allting. Har lyckats få upp gardiner i två rum, taklampor i tre och nu hittar vi nästan alla kläder vi behöver. Nu fattas bara lite betongspik så att vi kan få upp lite saker på väggarna.

Frans har tittat på både hönor, får och hästar i veckan och jag kan bara konstatera att någon bonde kommer han nog aldrig att bli för hönorna var ganska otäcka, liksom hästarna. Även fåren var lite läskiga. Axel har tappat en tand till och den här gången hade inte mamma slarvat bort tanden så tandfèn kunde hämta den på natten. Mycket spännande händer här hos oss och nu måste jag sova.

God natt!

4 kommentarer

Skorpor

Av , , 2 kommentarer 2

Det sista jag sa till barnen i går var att vi kunde sova länge eftersom det är lördag i morgon, och hoppades att de skulle komma i håg det. Istället ramlade Frans ur sängen redan 5.45, vilket han aldrig har gjort förut, väckte Axel och sedan var det morgon….

När klockan var nio åkte vi upp till mormor och drack kaffe och vid tio var det dags för flyttning av kartonger och grejer. Har nu tömt garaget och alla lådor i vardagsrummet är borta. Nästan alla skåp i köket är tomma och i källaren återstår bara en del, så det har klart gått framåt! Känns väldigt bra, ävenom det återstår mer än man kan fatta- varför har man så mycket saker!?

Fick mig ett gott skratt i går när Frans berättade att pappa trampat ihjäl en skorpa. Skorpa? undrade jag lite förvånat- ‘ja, den var svart och när jag var ute blev jag rädd för den så då kom pappa och trampade på den’ Förstod ganska snabbt att det måste vara en skorv han menade, och han kunde inte förstå varför jag skrattade så. I kväll sa han att pappa skulle skjuta skorpor och älgar, så nu får alla skorpor där ute se upp!

Ja, jisses vad barn kan vara roliga! Och redan tidigt vet de hur man charmar en trött mamma genom att överösa en med komplimanger och kärleksförklaringar. Tonåringar är inte sämre de och försöker med allt från kommentarer om håret till erbjudanden om flytthjälp, i utbyte mot ett MVG i slutbetyget förstås….

Nu verkar det äntligen vara kväll!?

2 kommentarer

På sin plats

Av , , 4 kommentarer 2

En kollega tyckte i dag att jag verkar ha så lite för mig så jag borde ha tid att skriva en blogg. Det har han rätt i…ja, inte att jag har lite att göra men en blogg vore faktiskt på sin plats. Den här dagen har varit helt skruvad! Stressig som tusan, miljoner saker att göra och komma i håg, kort som inte fungerat, bensinstopp och brända bröd.
Hade lovat mig själv att aldrig mer få bensinstopp, men lyckades i alla fall få det på nästan exakt samma ställe som förra gången, mitt på Lillåbron- centralt och bra. De minuter det tog för pappa att komma till min undsättning kändes som timmar…
Väl hemma väntade två hungriga barn och två tonåringar, som inte orkade vänta på att middan skulle bli klar och tänkte nöja sig med godis på macken istället. Lyckades bränna tacoskalen i micron och tackade gudarna för att vi bara var tre som skulle äta. Kliver omkring bland flyttkartonger och högar med småsaker som man inte vet vad man ska göra av, försöker tänka att det bara kommer att vara så här en kort tid men det är svårt. Är ju van vid en viss ordning i alla fall. Axel och Frans accepterar oordningen och har kommit på att det är skönt att ligga i soffan efter dagis och titta på tv under varsitt täcke, önskar att jag själv hade den inställningen istället för att springa runt och plocka.

Att flytta är jobbigt och jag vet inte hur många gånger jag gjort det i mitt liv. Det är dock första gången jag flyttar från ett hus till en lägenhet, och hur jag ska få plats med allt blir mer än spännande att se! Har skänkt mängder till bättre behövande och kastat massor, men de där sakerna man har haft i källaren har liksom inte längre någon given plats. Skotern lastade vi upp på släpvagnen i lördags och fraktade till en säker plats, men så har vi moppe, skotermattor, bensindunkar och verktyg. Hmmmm….kanske ryms det i förrådet i vår nya bostad. Hoppas kan man ju.
Känns inte som det var den bästa tiden att flytta just nu med prov, inlämningsuppgifter, utvecklingssamtal och betygsångest, men det får gå som det mesta brukar göra. Vila får jag göra sedan. Nu väntar tandborstning, bokläsning och nattning av barn. Ha det bra där ute!

4 kommentarer

På sin plats

Av , , Bli först att kommentera 2

En kollega tyckte i dag att jag verkar ha så lite för mig så jag borde ha tid att skriva en blogg. Det har han rätt i…ja, inte att jag har lite att göra men en blogg vore faktiskt på sin plats. Den här dagen har varit helt skruvad! Stressig som tusan, miljoner saker att göra och komma i håg, kort som inte fungerat, bensinstopp och brända bröd.
Hade lovat mig själv att aldrig mer få bensinstopp, men lyckades i alla fall få det på nästan exakt samma ställe som förra gången, mitt på Lillåbron- centralt och bra. De minuter det tog för pappa att komma till min undsättning kändes som timmar…
Väl hemma väntade två hungriga barn och två tonåringar, som inte orkade vänta på att middan skulle bli klar och tänkte nöja sig med godis på macken istället. Lyckades bränna tacoskalen i micron och tackade gudarna för att vi bara var tre som skulle äta. Kliver omkring bland flyttkartonger och högar med småsaker som man inte vet vad man ska göra av, försöker tänka att det bara kommer att vara så här en kort tid men det är svårt. Är ju van vid en viss ordning i alla fall. Axel och Frans accepterar oordningen och har kommit på att det är skönt att ligga i soffan efter dagis och titta på tv under varsitt täcke, önskar att jag själv hade den inställningen istället för att springa runt och plocka.

Att flytta är jobbigt och jag vet inte hur många gånger jag gjort det i mitt liv. Det är dock första gången jag flyttar från ett hus till en lägenhet, och hur jag ska få plats med allt blir mer än spännande att se! Har skänkt mängder till bättre behövande och kastat massor, men de där sakerna man har haft i källaren har liksom inte längre någon given plats. Skotern lastade vi upp på släpvagnen i lördags och fraktade till en säker plats, men så har vi moppe, skotermattor, bensindunkar och verktyg. Hmmmm….kanske ryms det i förrådet i vår nya bostad. Hoppas kan man ju.
Känns inte som det var den bästa tiden att flytta just nu med prov, inlämningsuppgifter, utvecklingssamtal och betygsångest, men det får gå som det mesta brukar göra. Vila får jag göra sedan. Nu väntar tandborstning, bokläsning och nattning av barn. Ha det bra där ute!

Bli först att kommentera

Musik för själen

Av , , 2 kommentarer 2

Att lyssna på musik är bland det viktigaste man kan göra. Jag menar, inget får väl i gång känslorna som musik gör. Vare sig du är glad, deppig eller partysugen så finns det alltid någon låt som passar till just din sinnesstämning. Deltog i ett musikprov som ett gäng elever gjorde förra veckan, och det var en mycket trevlig upplevelse! Under ca. en minut fick de lyssna på låtar från 50- talet till nutid, och det var när man kände igen de flesta låtarna från den tidigare delen som man insåg att man ändå varit med ett tag….ännu roligare är det att tonårssonen spelar både Creeedence, Boney M och Bob Marley!
När de minsta barnen åkt till pappa brukar jag bli aningen deppig och handlingsförlamad, och då passar låtar med Lars Winnerbäck, Sonja Aldén eller den gamla synthgruppen Yazoo. Låttitlar kan säga en hel del om livet och de känslor man har; ‘Love is a stranger’, ‘Here comes the rain again’, ‘Hugger i sten’ och ‘Du får ännu mitt hjärta att slå’ passar mig utmärkt en kväll som denna. Önskar att jag själv kunde skriva en sång som kan röra vid människors hjärtan, men man kan inte få allt här i livet.

I bilen lyssnar jag just nu mest på Creeedence, som är en klar humörhöjare och jag skulle kunna köra många mil med dem som sällskap. Kan faktiskt ta en extra sväng bara för att få lyssna på dem ibland. De passar så bra till bilkörning på något sätt.
För övrigt så har min bil fått tillbaka sina snygga sommardäck, tack vare en mycket snäll pappa. Har fortfarande inte lärt mig det där så pass att jag vågar mig på det själv, men jag har i alla fall fått lära mig hur man vet hur mycket luft det ska vara i däcken och hur man pumpar dem tack vare en vänlig själ. Alltid lär man sig något nytt! Och ja, jag vet att jag borde veta det vid det här laget redan…

På dagis hade de letat efter vårtecken och hittat både asfalt, gräs och vatten. För mig är säkra vårtecken deklaration, promenader och snuviga barn. Deklarerat har jag gjort, promenerat kunde jag göra oftare men snuvig var Frans i morse när han vaknade så våren är nog här i alla fall. I lördags blev det väldigt mörkt och regnigt och plötsligt så hördes åskan mullra! Är det inte ganska ovanligt för maj månad? Kändes så i alla fall, och Frans blev mycket ‘lädd’.

En av mina elever som var mycket brunbränd efter en helg på fjället tyckte inte att jag är så brun och undrade om jag hade suttit inne hela vintern!? Fick mig ett gott skratt och kunde inte annat än att hålla med. Men jag kan faktiskt skylla en del av blekheten på järnbrist också, så nu blir det till att äta järntabletter igen.

2 kommentarer

Vår och brutna ben

Av , , Bli först att kommentera 2

Har tittat tillbaka lite på vad jag skrivit tidigare, och funnit att det var ungefär ett år sedan jag började blogga, och många ord har skrivits sedan dess om allt mellan himmel och jord. I dag är det den första maj och det har varit varmt som en sommardag! Satt i lugn och ro i morse för att dricka mitt morgonkaffe på altanen när mamma och pappa kom på besök. Det tog inte många minuter förrän mamma hittat en spade och började skotta snö, ‘så att det tinar fortare’, och så var det omöjligt att bara sitta kvar och titta på. Det är fantastiskt så många saker som dyker upp när snön tinar bort! Mammas BH var inte en av de sakerna, men jag tänker inte avslöja var den hittades…ibland har man bara för mycket att tänka på.

I går ringde de från dagis och berättade att Axel ramlat på en isfläck och hade väldigt ont i armen. Åkte i ilfart dit och hittade en mycket ledsen kille på trappan. Nästa stopp blev sjukan, där de efter röntgen konstaterade att båda benen i handleden var av! Inte undra på att han hade ont, stackarn. Helt utmattade fick vi åka hem två timmar senare med gips och alvedon, så den kvällen blev det ingen majbrasa för oss. Kunde se en glimt av den från mitt fönster och försökte få lite vårstämning i alla fall. Lyckades ganska bra.
Nu har Frans äntligen kommit i säng, han har verkligen gjort allt för att inte somna i dag och hade man hälften av hans energi så hade jag fått mycket gjort! Får se när han tvingas ge upp kampen mot John Blund. För mig lär den inte bli lång….

Bli först att kommentera