Att förlora sin kappa…

Min goda vän född slutet i av 1920-talet ifrån Kalvträsk inom Burträsk socken, var på kyrkans öppethus denna vecka i Vindeln. Damen tycker att det är trevligt och känner att alla är välkomna. Det serveras lunch och kaffe för 40 kr, mycket gott och bra på alla de sätt. Efter kyrkans öppethus så återstod en promenad till Apoteket och därefter hem.

Nu bar det sig inte bättre än att hennes kappa var borta. Någon hade tagit hennes kappa och den vänlige kantorn erbjöd sig att skjutsa hem henne. Det var omtänksamt men damen avböjde bestämt, hon skulle sitta kvar tills kappan kom tillbaka. Skämtsamt fick hon reda på att de var öppet till 19 på kvällen. Denna min goda vän är en pigg dam och har en inre känsla av det hon vill.

Damen sitter enträget på en stol och efter trekvart kom en bil till församlingsgården med en kasse. Det var en annan gammal dam som av misstag hade tagit på sig två kappor. Det är inte lätt att bli gammal. Bägge kapporna var riktigt lika varandra. Troligen så tar den andra damen på sig sin egen kappa och ser i nästa andetag att hennes kappa hänger på en galje. Jo men visst, det är bara att ta på sig kappan.

Min goda vän, tar nu på sig sin kappa och går vidare till Apoteket med orden, ‘jag kan bli så där jag också’.

Solsken på personalen som så snabbt återlämnade kappan och på min vän som ser både det ena och det andra.

En kommentar

  1. De anhörigas sjukdom

    …. för din berättelse om hur det kan vara i vardgslivet. Visst kan vi ‘bli så där också’. Så har min hustru blivit, och det är en stor tragedi.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>