Gumman har svårighet att göra sig hörd…

Av , , 3 kommentarer 1

Gummans röst tystnar mer och mer vartefter dagarna går. Hemma går Gubben och sörjer att telefonsamtalen blir nästan omöjliga att höra. Känns så retligt att inte förstå var den andra säger. Han vet att hon trivs inom åldringsvården i Vindeln. De har så god mat, först frukost på morgonen och lunch vid halv tolv. Eftermiddagskaffe och middag som avslutas med kvällsfika. Tider är lång visserligen, men maten är god.

Det är just detta med att gumman inte riktigt orkar hålla luren. Handen sjunker ner med luren och samtalet blir mest ‘va, vad säj du… håll upp lur´n… jag hör int… ‘. Till slut är avslutet givet, ‘jag ring senare, det hörs kanske bättre då…’.

Finns det ingen lösning? Kanske ett headset, så att den åldrige slipper att hålla upp luren. Samtal mellan två nära är en typ av känslomässig livlina.

Solsken på de som vill lyssna på varandra.

3 kommentarer

Tack Östra Gymnasiet och Vindeln Kommun

Av , , Bli först att kommentera 1

Marianne B JonssonTre års utbildning och tre års fria bussresor. Tacksamt ser jag mina barn växa upp i vardagen. Möjligheterna finns, det är frågan om att greppa tag i tillfällen som passerar. Tack till Vindelns kommun som ger områdets barn bussbiljett till och från skolan. En extra tanke till Vänortsbarn och dess representanter Harry och Rolf. Barnhemmet i Ladva behöver omsorg och medmänsklighet. Dottern sitter nu och äter ‘en sista måltid’ med lärare och elever. Här hemma sitter jag med dotterns betyg, en intressant bok i Psykologi och hennes stipendium från Östra Gymnasiet. Det värmde ett sargat tigerhjärta.

Solsken på Östra Gymnastiet och Vindelns Kommun.

Bli först att kommentera

Studentbal 2009, Grattis Sara

Av , , 3 kommentarer 0

LivEfter tre års slit är det välförtjänt. Projektarbetet om Världens Barn och dess omsorg för barnhemmet i Ladva är klart. Stiga upp tidigt för att stå och vänta på SWEBUS. Samma väg så många gånger, 80 km till Östra, morgon och kväll. Det har varit en förmån att få göra dig sällskap. Det började med att SWEBUS önskade reflex på resenärer för att lättare se de som väntade efter E:12 an. Min varseljacka kom till användning. Så fortsatte det. Tack för alla dessa tidiga stunder, jag kommer att sakna gemenskapen. Nu blir det NUS framöver. Lycka till med livet, var försiktig, livet går inte i repris. Solsken på dig Sara.

3 kommentarer