En röst på kvällskvisten…

Trevligt att bli uppringd. Du var hes i rösten och hade fått slemlösande. Mobiltelefon är en god teknisk uppfinning, för den som ligger på ena avdelningen, efter den andra. Jag ber att få ringa upp dig, för jag har ett billigare abonnemang, än ditt kontantkort.

Samtalet kommer osökt in på den svunna tiden. Det var uppe i Yxaberg, en kall vinterkväll, en gång för länge sedan. Där i en rejäl päls, stod Johannes och kantade virke. Johannes arbetade på Granö Såg på somrarna och i skogen på vintrarna. Denna vinter fanns inget arbete hemikring. Det blev att fara till Yxaberg, för där var det full fart i föreningens regi. Kvällens "röst" demonstrerade motorsågar i närheten och kom förbi. Hans ärende var att hitta sovplats för natten. Jo då, det fanns plats även till honom. Gästarbetarna hade fått sovplats i kyrkan.

Samme Johannes, har varit en bra grogrund för många berättelser. Han var en gedigen trotjänare och en tillgång för sin arbetsgivare. Vid ett tillfälle så var han i skogen och gick. Johannes snubblade på en stubbe, klev upp och gick tillbaka. Kliver med bestämt steg över stubben och sa: " Ingen stubbe fäller Johannes"

Ett annat minne, är när Johannes går ner till skräddare Gebro. Skräddaren satt som vanligt och sömmade. Dessa herrar var mycket goda vänner och resonerade gärna med varandra. Johannes utbrister: "Sakeus, kliv ner från mullbärs fikonträdet, ty jag har kommit för att gästa ditt hus"

Mitt eget minne av samme Johannes är från vedbacken bakom vår ladugård. Denne farbror sjöng almanackans namnsdagar under tiden han klöv björkved.

Solsken på Dig och din mobiltelefon…