Tack Nils Erik, tack vare dig blev det möjligt.
Det var inte många i kyrkan men ändå mer än nog. Begravningsförrättare var Arvid D. Det är en herre jag uppskattar. Min första kontakt med Arvid var inom på "Hotell Gripen" där du var fängelsepräst. Passande på jobbet med ett rakt språk.

Stefan Norberg spelade kyrkorgeln och Roland Widmark framförde AIR på sitt instrument. Vackert och stämningsfullt. Fast jag saknade Nils Eriks djupa klara stämma. Vem ska nu "hälsa dem där hemma"?

Minnesstunden var suverän. RoseMarie Jarvis hade gjort ett bildband med passande text om de sista åren. Till och med en filmsekvens med Nils Eriks pianospel med välsjungande medmänniska. 

En av Nils Eriks gåvor var att måla som bilden bredvid visar.
Livet är en gåva.Ja visst, men livets väg är inte asfalterad till alla delar. Levnadsberättelsen från Vindeltiden gav stor eftertänksamhet. Tänk vilken ynnest att få möta alla dessa vänliga människor som försöker att bygga upp och reparera. Rolands omtanke för att lyfta upp och envisa engagemang att underlätta. 

Roland var en färgsprakande del av Renforsskolan, jag tror det var 1965 som  Roland spelade på morgonsamlingen. Han spelade på musiken, Roland förmedlade glädje. Baby Elephant Walk är Roland och The Entertainer. Lyckliga du Nils Erik, som hamnade under Rolands vinge.

Lyckliga du Nils Erik, som fick RoseMarie till hjälp. Det mesta ordnades, till och med piano. Det är stort med äkta rejäla människor.

Nu finns det ingen som sitter snett på mopeden, det är nog som en sörjande sa: "Nils Erik sitter nu på guldmopeden och kör…".

Nu finns ingen som cyklar uppför Stryckberget och sitter ner hela uppförsbacken. Vilken kondition.

Jag halade flaggan på din begravningsdag. Flaggstången är hemmagjord och jag hoppas att jag fick flaggan vid rätt sorgehöjd. Flaggningen var välment och jag är tacksam över pratstunderna. För mig var du Nils Erik och jag fick uppleva en begravning som är väl värd att minnas. Tack för det.

Solsken på de som bryr sig, särskilt Roland och RoseMarie

Kommunikation är bra. Kritik är nödvändig och normalt utvecklande om den är ärlig.

Förtroende är tryggt, men inte är det nödvändigt att hälsa på varandra bara för att man möts på samma europaväg, då respekten är slut och endast elakheter frodas. Nä, då beundrar jag hellre Hemtjarn, Hällkroken eller Norrfors ”kyrkan”.

Att leva med lagen är enkelt. Somliga har tappat fotfästet och lever mot lagen. Resultatet är drabbade människor och höjda premier. Buset utmärker sig ofta i tidig ålder. Utslagning säger vissa. Ändå föds det ytterst sällan dåliga människor. Flertalet bus grundar sig mestadels på problemföräldrar. Missbruk och psykisk ohälsa är säkra ingredienser. 

Vuxna med problem tar ifrån barn dess trygghet och regelverk. Vuxna orkar inte ställa upp för att upprätthålla regelverket. Vuxna lägger sig inte i grannfamiljens svårigheter i förhoppning att får ha sitt eget elände ifred. 

När buset uppnått 15 års ålder blir det ändå större snurr. Sociala närvarande, advokat utses och förhör kräver att många parter ska stämma ihop tidsmässigt. Det är till stora delar ett trist resursslöseri. Återfallsfrekvensen är välkänd och kostsam.

Vilket samhälle vill vi ha?

Ta upp samarbete över gränserna. Sociala, Polisen och skolan. Få unga människor vill bli ett ungt vackert lik. Ålderspensionerade missbrukare är ovanligt. Det finns bra folk på station som besitter en gedigen erfarenhet. Sociala kanske kan frammana någon utvecklingsbar psykosocialt intresserad medarbetare och i skolan borde det finnas någon som inser allvaret.

Unga som startar brandlarmet i okynne, misshandlar och stjäl är förtvivlade identitetssökande människor. Jag hade turen att få arbeta på Häktet i Umeå. Meningslösa tragedier och orosstiftare med allehanda missbruk var vardagsmat. 

Överraska kommunmedborgarna med ett krafttag bland buset, det är buset värd. De var en gång små människobarn med förtroende i blicken som några tog ifrån dem. 

Sätt upp kameror på strategiska platser.
Upprätta en klan mot buset, det finns god kunskap på station.
Någon sa, att för varje förlorad ungdom, så förlorar vi fem till.

Solsken på den som klarar att vända en ung människa till ärligt leverne.

I går kväll tittade jag in i ett par vackra ögon. På avstånd. Föraren satt i en stor gul traktor med sidflärpar på skopan. Under skopan satt en konstruktion av sträckmetall. Suveräna tanke, då blir det en greppvänlig yta efter traktorn. Det är omsorg om sin nästa.