Snyting från skuggboxare…

Samhällsnämnden axlar en viktigt uppgift, om den arbetar öppet och informativt. Jag lämnade min stol i nämnden för kanske 10 år sedan, då det var upptrissad köpiver som rådde. Rekreationsområdet skulle köpas och byagården. Det fanns ingen hejd på möjliga uppdrag att lägga under sig. En samhällsnämnd som i min mening hade till uppgift att tillvarata bygdens väl och ve, ville satsa på stort. Pengar var visserligen ett problem.

Jag är nöjd med att det vände och att ni fick bra betalt av kommunen för att ta över rekreationsområdet. Området är suveränvackert och ägarbilden säregen.

Stugan som står där uppe, njä, där hade avtalet tagit slut och det rullade mest bara på. Markägaren under stugan har alltid varit tillmötesgående och bryt sig genom alla år och än i dag. De har fått hämta trampbåtar på glid, bryggor som tappat fästet och uppmärksammat på vattenkaskader inpå försommaren.

Marken nerströms vid caravanparkeringen är på Allmänningen, ja visst och bra så. Det har sagts mig att det är lite komplicerat att röra Allmänningens mark eller skogsbestånd. Ty alla delägande intressenter måste kontaktas. Någon rynkade på näsan och menade att vad ska byn ha Allmänningen till.

Allmänningen var ett sätt att upprätthålla tillgång till vägar, till vatten i Kvarnbäcken för ramsågen, spånhyveln och kvarnarna. Det var inskrivet i kyrkboken vilka som hade rättighet/skyldighet till området. Båtlänningarna var av samma prioritering. Det som var bra för allmänyttan. Före 1930-talet (innan hängbron) så var en båtlänning 50 m nerströms nuvarande hängbron och på södra sidan gick stigen upp vid latrinholken och upp mot stuga ~8 över till 15, ner där och runt fiskepölen för att komma fram vid Edvinssons uppfart mot Bönpsalm sångare Karl Andreas Karlssons västerbottning. På Allmänningens mark vid Löjta finns Sommarladugården som förre Byaåldermannen Sten Gottnersson höll i trådarna vid nyuppförandet.

Låt Allmänningen vara kvar, det är ett arv, för att kanske tvinga folk att samarbeta.

NU är byagården såld, en privat ägare efter kommunen och värdet stiger 11 gånger anskaffningsvärdet. Företaget som köpt fastigheten är väl informerad och flera känner varandra mycket väl. Eller är det därför 11 gånger anskaffningsvärdet?

Vad kommer då att hända med rekreationsområdet?

Några vill sälja det vackraste vi har. Nämnden fick 80 000sek (eller var det 160 000sek?) för att ta över ansvaret. När jag och Ruth var värdar på området för arrendatorn Granö IF med Vindelns Kommun som ägare, så fanns det en sprilla ny lekställning för rejält över 100 000sek.

Hur har lekställningen förvaltats under nämndens ansvarstid?

Jo, inte en färgdroppe på dessa 18 år, på en fanerklädd lekställning på sandbädd. Slitaget är stort även om små barn händer är mjuka. Jag har två säsonger tagit bilder och i mail frågat varför den inte får omvårdnad, liksom omklädnings hytten och vick-gungorna m m.

Här om veckan då jag bloggade om lokala företagares svårighet att tanka på byaföreningens mack, så blir jag uppringd av en av ställföreträdarna/mail mottagarna. Den sa att bilderna var tagna i en negativt framställande vinkel. Hur då, för mycket rakt på kanske?

Sälj INTE rekreationsområdet, släpp in yngre förmågor och ge framtiden en chans. Ni som har smutsat ner era händer, stå för varför det blev så, rengör dem och var en erfarenhet rikare. Kunskap är en lätt börda och ger välbefinnande och en livskraftig bygd.

Solsken på öppen kommunikation med ärliga tag.