Dottern ringde ifrån akuten…

Av , , Bli först att kommentera 4

Trappdetaljer på ett nöjesställe rasade i natt och ett sms kom till dotterns mobil på natten med texten: "Jag är på väg till akuten =(  Jan". Jan föräldrar sover 8 mil från akuten

Hemska tanke och full fart på cykeln tvärs genom stan. 12 timmar tidigare var det studentfika och glädje. Nu var det strax efter midnatt och anhöriga på akuten med drabbade studenter som befunnit sig i trappen. Efter 3,5 timme på akuten med omplåstring i pannan och röntgen så skiljs era vägar. Det är dags för cykeltur igen.

Jag har sovit gott i förnöjsamhet över att min yngste varit hemma efter examen. Mobilen ringer, det är som yrvaket klockan fyra på morgonen. Sanslösa tillvaro, solen lyser och gatljuset är tänt på Gamla Byavägen. Hur är gatubelysningen inställd här hemma i byn?
Jag uppskattar teknikens utveckling. Mobil är var mans egendom numera och abonnemangen är fördelaktiga med öppningsavgift utan minut taxa. Jag är tacksam för att vi pratas vid och att jag får ”följa” utsvävningar. Men yrvaket hör jag hur det gått för barndomskamraten Jan. Mörbultad i hela kroppen och skrapsår i tinningarna.
Nu är klockan 05.02 på morgonkulan, jag hör en personbil som kör trist fort på E12:an. De mina, ligger tryggt i sina sängar, även nattcyklerskan. En stor tacksamhet att det inte blev värre när trappdetaljerna gick sönder i Umeå.
Solsken på mobiltelefoner och relationer så vi delar varandras vardag.
Bli först att kommentera

Examensbesök med ung nostalgi…

Av , , Bli först att kommentera 1

Sonens 8:e examen är lagd till handlingarna och hans syster Sara besökte dagen till heder och vördnad Vindelns kyrka. Det har gått fyra år för henne sedan sista examensdagen i Vindeln. Flera lärare kände igen henne och lilla Hilmas gemytliga familj fanns där. Det var positiv ung nostalgi.

Det var en efterlängtad högtid för sonen med många lediga sommardagar i sikte. Det planerades att slå på stort idag och fira med en kebabtallrik. Jag är glad att han kom hem med skolbussen. Han sitter bakom mig och håller i sig i sitt tangentbord och nördar. Tacksamt hör jag chipskraset och hans mobil som signalerar för inkommet sms. Polisbilen har passerat flera gånger genom byn, det är bra. Den här kvällen vill inte alla komma ihåg.
Min klasskamrat Eva från Renforsskolan, examen 9:e klass 1967, kom förbi och gav mig en ny erfarenhet. Bra tajming faktiskt, jag gillar hydraulolja och tyngre maskiner och Eva föredrar murklor. Några års gamla avverkningsytor med traktor spår känner jag till och Eva kan murklor. Så nu sitter hon i Kussjön och rensar. Murklor i all ära, men jag föredrar skogens guld inom svamp och det är kantareller. Synd att kantareller inte växer på gamla traktor spår.
Jag cyklade förbi Sigurd i Tegsnäset på förmiddagen, en alltid glad herre född 1923. Han tuktade maskrosor och planerade planteringen i rabatterna. Dahlior hade han i garaget och visste precis var de skulle sättas. Vi bytte plantor med varandra, han hade en fin vit blomma som liknade trädgårdsvitsippa och jag har gula tagetes. Därefter till Gull, som hade en stockros till mig och en ung vinstock med blå druvor. Snällt med vänliga människor. Tre av mina vinstockar for illa den gångna vintern och glädjande nog har två av dem i dagarna kommit med nya rotskott. Det är som det är sagt, man ska inte ge sig, åtminstone inte i första taget. Konsum Nära får sälja lite mer druvor till mig i stället.
Solsken på dem som delar med sig, delad glädje är dubbel glädje.
Bli först att kommentera