Pengar i ord och mening

Det moderna samhällets innersta väsen är skuld. Skuld utgör värdet på det som människan åtrår mest, pengar. Skuld syns inte och finns bara som en illusion i sinnet på människan, en illusion som kräver tro för att kunna leva vidare och som skyr verklighetens ljus.

Ingenting kan förslava människor som skuld, den gör människor till fångar i sig själva, den gör människor till fångar i sina egna tankar. Att den enskilda skulden bär upp värdet på våra pengar är därför lika lite en slump som att nyttotagarna och uppfinnarna av detta system är desamma.
Att bygga ett samhälle på individens upplevda tvång, är därför lika ologiskt som det är omöjligt samt dömt att misslyckas, vilket naturligtvis inte alls är någon okänd paradox för den som vill ha makten över det ofria samhället och dess strukturer.
Makten styr människorna, men makten är en förlorare när människorna använder sin kunskaper till att förändra maktens förslavning av människorna. Ett fritt sam-hälle är ett samhälle som en gång var grunden till en stabil levnad. T.ex. på -50 talet hade vi barnrikehusen och som kunde gå i arv utan större skuldsätt-
ningar. Idag så är husköp och husbyggandet av sådan skuldomfattning att ingen kan bli skuldfri på sitt hus under sin levnadstid, endast om dom vinner några miljoner på lotto, trav etc.
Skulden är magnifik i sin förklädnad till pengar och utgör den ouppnåeliga lyckan för individen, där den enes tillgång alltid förblir den andres skuld. Individen kan aldrig bli fri i tanken och själen och är dömd till evig strävan mot ett mål som aldrig går att nå.
Att skulden sedan är försedd med ett avkastningskrav som vore det en förmån att vara skuldsatt, är så nära vansinnets gräns att tanken till en början blir hisnande, för att sedermera övergå till ett melankoliskt sorgset dunkel när verkligheten kan konstateras som insikt.
Att avkastningskravet på skulden gör skulden evig och för alltid växande fullbordar detta intellektuella moraliska haveri till samhällsbyggnad, som för alltid är ämnat att skapa ofria individer som i konkurrens bekämpar varandra i en kamp som ingen kan vinna utom den part som håller skuldens fordran, alla andra är dömda att för alltid vara förlorare.
Vem bär skulden till detta ?.
-Ja i första hand bankerna under 1960 – 2000 talet. Ett tag under vissa perioder så var det en kapplöpning mellan bankerna att låna ut pengar. Pengar som för många tyckte det var en skänk från ovan, men egentligen var det många gånger låntagarens undergång.
Utvecklingen inom bankerna en gång i tiden, var en stordrift med många bank-kontor. Bankkontor som måste vara lönsamma. Idag så är det en ständig ned-skärning av bankkontoren. –Varför, ja det är inte lönsamt med dessa kontor och därefter följer även nedskärningar inom företagen. Företagarna ser att det inte är lönsamt att driva företag i Sverige, utan flyr utomlands.
En urholkning av Sverige har skett under de sista 50 åren, att liknas vid ett äpple som är urholkat inuti, till sist finns bara skalet kvar.
Vem bär skulden till detta?   Ja i första hand politikerna.
När de styrande makthavarna kommer med något som går hem hos folket och kan få stopp på denna urholkning av Sverige, – ja, då har bankerna alltid något att komma med för pengar finns det hos bankerna, bara ide skapandet finns hos folket och ide skapandet behöver som regel kompletteras med teknisk kompetens.
Hittills så har makthavarna sålt ut äldreomsorgen mm, t.o.m. är Tumba sedel-tryckeriet sålt till utlandet. Tumba Bruk drivs sedan 2001 av Crane & Co, ett amerikanskt företag. Det sägs att köparen har teknisk kompetens och det är nog sant.
Fråga: Men var ligger felet, att inte den kompetensen finns här i Sverige, liksom när andra företag säljs ut till utlandet?
Svar: Hos politikerna, som inte ser till, att kompetensen utvecklas här i Sverige.

Fråga: Vem betalar hela kalaset?
Svar: Folket.

Solsken på Bertil Ingerlund som skickade dessa tänkvärda rader…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>