Granö har lite snö. Denna dag den 25 januari kallas för halvsnödagen.

2010-01-25 fanns 42 cm snö, 2010-03-29 som mest 88 cm snö.
2011-01-25 fanns 48 cm snö, 2011-02-25 som mest 60 cm snö.
2012-01-25 fanns 52 cm snö, 2012-02-28 som mest 84 cm snö.
2013-01-25 fanns 52 cm snö, 2013-03-04 som mest 69 cm snö.
2014-01-25 finns 10 cm snö, så var det klockan 7 i morse.

Solsken på som mest 20 cm snö i vinter, å andra sidan, så bör vi vara tacksamma för att det är vinter väder. Tänk att vi har fyra årstider, inget krig och mat på bordet. Önskar att vi slapp de val som kommer i år, då blir sanningen höljd i dimma igen och minnesförlusterna resistenta.

Granö IF köpte mark för idrottsplats av Artur Andersson, Norrfors, går att läsa om i nedan avskrivna protokoll.

”Protokoll fört vid Granö IF´s sammanträde den 27 nov 1937.
§ 1. Mötet öppnades av ordföranden.
§ 2. Till justeringsmän valdes Ivar Ludvigsson och Gustaf Olsson.
§ 3. Sammanträdet beslutade enhälligt att inköpa tomt till idrottsplats av Artur Andersson i Norrfors för ett överenskommet pris av Ettusen (1.000:-) kronor.
§ 4. Vidare beslutades att även 1938 anordna Granöloppet. Föreningen hade redan av Västerbottens Idrottsförbund fått tillstånd att anordna tävlingen den 16 januari. Man bestämde nu att då även anordna basar.
§ 5. Följande funktionärer valdes:
Basarkommitté: Ivar Ludvigsson, Rutger Grahnén och Bernhard Persson.
Prisanskaffningskommitté: Ivar Ludvigsson och Gustaf Olsson.
Sammankallande i spårkommittén: Holger Magnusson.
Anskaffning av högtalare: Ivar Ludvigsson.
Underhandlare med andra föreningar ang löpare: Holger Magnusson
§ 6. Åt styrelsen uppdrogs att i samråd med löparna bestämma om representationen på skidor under vintern.
§ 7. Mötet ansåg lämpligt att i samband med årsmötet eller senare anordna ett samkväm.
Granö som ovan
Axel Bobrink
Justeras: Ivar Ludvigsson.”
—————————————————————————————-
På den här tiden så anordnades D.M-veckan å skidor, juniorernas D.M. och Granöloppet. Stor attraktion med många besökande och stilfull prisutdelning. På bygden fanns flera duktiga skidåkare som Sven Wilhelmsson, Rutger Grahnén med flera.

Ordförande i Granö IF, som bildades 1925, har varit enligt gammal sparad lista:
1925 Hilmar Lundgren
1926-1930 Hilmar Magnusson
1931-1933 O. J. Wejdmark
1934-1935 Birger Sandberg
1936-1943 Holger Magnusson
1944 Börje Nord
1945-1946 Gustav Olsson (Odepark)
1947-1948 Axel Bobrink
1949-1954 Bror Berglund
1955-1961 Rutger Grahnén
1962-1974 Lennart Wejdmark

1947-02-09 Förslag om isbana
1955-01-31 Ishockey-sektion
1955-04-22 Utvidga isbanan

Solsken på de som kämpat och spelat för Granö IF

Artur Olofsson, folkskollärare, son till Skräddar Olle i Tegsnäset, skrev i Umebladet nr 92 den 20 april 1935 om ”Carl Tiger och Spå-Klemmet” där han nämner näverkåtan ”uti lönn”. Artur Olofsson hade varit behjälplig med Waldemar Palmblad som skrivit ”Hexer-Klemmet, ein Sagenkreis in Västerbotten” i ”Acta Ethnologica”, 1936, nr2, s85-123.
På sidan 85 står det: ”Das Birkenrindenzelt des Lappen lag in einem Wäldchen, nicht weit von der Soldatenkate entfernt. Die Soldatenhütte wurde nach einer gesetzlichen Parzellierung 1855 zu einem entfernter gelegenem Platz zwischen Tegsnäset und dem Dorfe Granön, Hällkroken, verlegt, welche Dörfer an dieser Stelle einernder treffen und wo seither die Soldaten beider Ortschaften wohnten. Die Hütte stand noch bis 1914, zu welcher Zeit sie auf einer Auktion gekauft und dann zu Brennholz zersägt wurde. …”
Jag tror att det betyder: ”Näverkåtan (Spå-Klemmets) var i en lund, inte långt ifrån soldattorpet (Carl Tiger). Soldattorpen, kom under rättslig indelning 1855 och flyttades till en mer avlägsen plats, mellan byarna Tegsnäset och Granö, kallad Hällkroken (där gamla kyrkvägen gick), som bestämts av byarna vid denna tidpunkt och sedan dess har soldaterna varit bosatta där. Stugan (rote Tiger stugan) stod kvar tills 1914, då den såldes på auktion och gjordes ved av.”
Sedan har Seth, te Konrad Ers te Erik Jongs, för några år sedan, visat stenen där Carl Tigers soldattorp fanns, när hustrun Anna Persdotter 1789 slog ihjäl Spå-Klemmet med grynstampen. Seth pekade ut platsen för näverkåtan mot ”skogsdungen” som är emellan Conradssons gård och Ingvarsson gård och mot Tiger gamla ställe. Där fanns kåtan.
På samma sida 85, något ovan, skriver Waldemar Palmblad, ungefär så här: ”Sägnen handlar om soldaten Carl Tiger i Tegsnäset och en lapp kallad Spå-Klemmet, som också bodde där tillfälligt och arbetade som getare. Bilden (del av karta fr 1787 över Tegsnäset/c) visar platsen där soldatens stuga har stått och var soldathustrun Anna Tiger dödade Spå-Klemmet. Ett fåtal äldre personer har sett resterna av Lapp-kåtan och ringen av röksvärtade stenar, som identifierat eldstaden, dessa togs bort, då området var under odling.”
Artur Olofsson avslutar i Umebladet med orden: ”Så har jag (jag=Artur Olofsson) hört berättelser av Catharina Magdalena Andersdr, född 1811, död år 1900, gift med bonden och godemannen Olof Eriksson (Arturs farfar) i Tegsnäset. Hon har hört den av sin mor Maria Königsdr, som från sin tidiga barndom mindes både Carl Tiger och Spå-Klemmet. Hon var dotter till König Jonsson*/  och född 1781 samt död 1843.”

Artur Olofssons kunskap bottnar i hans släktleds berättelser. Han växte upp i huset som stod intill åkaren Sjöbergs hus. Det är lika intressanta varje gång jag får en anledning att läsa gamla skrifter. Min farfar var gift med Arturs syster Signe som var lärarinna på Granö skola i Granö gården. Tack till Eleonor som undrade vad jag visste.

*/ König Jonsson, bonden som fick sitt hus nerbränt, då Spå-Klemmet kastade eldklotet ifrån Ralbergstallen (kallad Spå-Klemmets tall). Det var menat för att Carl Tigers soldattorp skulle brinna ner, men eldklotet hamnade 100 alnar mer uppströms älven. Tigers soldattorp var strax nedströms Seths nuvarande gård och König Jonssons nerbrända hus var strax uppströms Seths ladugård, som Seth berättat.

Solsken på den som känner till mer eller har någon fler skrift…

Samegudstjänstens planering för den 2 mars stod på agendan. Intressant tänkte jag och gick till församlingssalen i Granö kyrka. Några bybor var före mig och en personal. Min farfar Karl Svanberg f1881 var hederskyrkvärd fram till sin död och min mor Lotten Wicksell har tjänstgjort som präst i Granö kyrka från 1990 och några år framöver.
Lotten döpte min äldsta dotter 1989-01-01 i samma kyrka och mina andra två barn döpte hon i Israel i Jordanvatten, trevligt minne. Granö kyrka är riktigt fin och mycket vackert belägen vid Umeälvens lugna vatten.
Tillbaka till samegudstjänstplaneringen. Några minuter innan utsatt klockslag så kommer att glatt gäng in. Trevligt att se den nye kyrkoherden och några till som tillhörde olika personalgrupper. De hade slagit vad om antalet besökare för kvällen och pratade lite hit och dit om vem som gissat närmast …
Vår Herre har det inte enkelt. Hans andemening och omsorg om sin nästa tar sig olika yttringar ibland. Hans bok används ibland så att det ter sig nästan oförståeligt mellan varven. Hantlangarna slår vad om besökandefrekvensen. Jag är med i Svenska kyrkan, men någon trogen besökare är jag inte. Slår dessutom vår Herres personal vad, ja, då tror jag det har gått för långt…
Jag har förmodat att jag kan hitta tröst och förhoppning i vår Herres boning. Fast jag kan erkänna att jag känt mest fridsamhet när jag besökt pappas grav. Visst var det svårt när far tog steget in i grådalen, ibland kunde jag sälja honom för en grynvälling. Men åren med honom vill jag inte ha ogjorda, hur svårt det än var.
Så jag fortsätter att besöka graven.
Vadslagandet tror jag är fel variant för att öka antalet besökare. För att öka antalet besökare så tror jag mer på intressant och innehållsrik gudstjänst. Jag påminns om ingenjören ifrån Luleå stift som kom till Granö kyrka för knappt ett år sedan. En suverän talare som var intressant att lyssna på fast han ibland drog siffror. Visste jag att han skulle komma ner och tala, jo men då måsta jag bara dit för att höra på honom.

Solsken på den som lyckas ge hopp och förtröstan till oss vilsna.