Spå-Klemmets näverkåta…

Artur Olofsson, folkskollärare, son till Skräddar Olle i Tegsnäset, skrev i Umebladet nr 92 den 20 april 1935 om ”Carl Tiger och Spå-Klemmet” där han nämner näverkåtan ”uti lönn”. Artur Olofsson hade varit behjälplig med Waldemar Palmblad som skrivit ”Hexer-Klemmet, ein Sagenkreis in Västerbotten” i ”Acta Ethnologica”, 1936, nr2, s85-123.
På sidan 85 står det: ”Das Birkenrindenzelt des Lappen lag in einem Wäldchen, nicht weit von der Soldatenkate entfernt. Die Soldatenhütte wurde nach einer gesetzlichen Parzellierung 1855 zu einem entfernter gelegenem Platz zwischen Tegsnäset und dem Dorfe Granön, Hällkroken, verlegt, welche Dörfer an dieser Stelle einernder treffen und wo seither die Soldaten beider Ortschaften wohnten. Die Hütte stand noch bis 1914, zu welcher Zeit sie auf einer Auktion gekauft und dann zu Brennholz zersägt wurde. …”
Jag tror att det betyder: ”Näverkåtan (Spå-Klemmets) var i en lund, inte långt ifrån soldattorpet (Carl Tiger). Soldattorpen, kom under rättslig indelning 1855 och flyttades till en mer avlägsen plats, mellan byarna Tegsnäset och Granö, kallad Hällkroken (där gamla kyrkvägen gick), som bestämts av byarna vid denna tidpunkt och sedan dess har soldaterna varit bosatta där. Stugan (rote Tiger stugan) stod kvar tills 1914, då den såldes på auktion och gjordes ved av.”
Sedan har Seth, te Konrad Ers te Erik Jongs, för några år sedan, visat stenen där Carl Tigers soldattorp fanns, när hustrun Anna Persdotter 1789 slog ihjäl Spå-Klemmet med grynstampen. Seth pekade ut platsen för näverkåtan mot ”skogsdungen” som är emellan Conradssons gård och Ingvarsson gård och mot Tiger gamla ställe. Där fanns kåtan.
På samma sida 85, något ovan, skriver Waldemar Palmblad, ungefär så här: ”Sägnen handlar om soldaten Carl Tiger i Tegsnäset och en lapp kallad Spå-Klemmet, som också bodde där tillfälligt och arbetade som getare. Bilden (del av karta fr 1787 över Tegsnäset/c) visar platsen där soldatens stuga har stått och var soldathustrun Anna Tiger dödade Spå-Klemmet. Ett fåtal äldre personer har sett resterna av Lapp-kåtan och ringen av röksvärtade stenar, som identifierat eldstaden, dessa togs bort, då området var under odling.”
Artur Olofsson avslutar i Umebladet med orden: ”Så har jag (jag=Artur Olofsson) hört berättelser av Catharina Magdalena Andersdr, född 1811, död år 1900, gift med bonden och godemannen Olof Eriksson (Arturs farfar) i Tegsnäset. Hon har hört den av sin mor Maria Königsdr, som från sin tidiga barndom mindes både Carl Tiger och Spå-Klemmet. Hon var dotter till König Jonsson*/  och född 1781 samt död 1843.”

Artur Olofssons kunskap bottnar i hans släktleds berättelser. Han växte upp i huset som stod intill åkaren Sjöbergs hus. Det är lika intressanta varje gång jag får en anledning att läsa gamla skrifter. Min farfar var gift med Arturs syster Signe som var lärarinna på Granö skola i Granö gården. Tack till Eleonor som undrade vad jag visste.

*/ König Jonsson, bonden som fick sitt hus nerbränt, då Spå-Klemmet kastade eldklotet ifrån Ralbergstallen (kallad Spå-Klemmets tall). Det var menat för att Carl Tigers soldattorp skulle brinna ner, men eldklotet hamnade 100 alnar mer uppströms älven. Tigers soldattorp var strax nedströms Seths nuvarande gård och König Jonssons nerbrända hus var strax uppströms Seths ladugård, som Seth berättat.

Solsken på den som känner till mer eller har någon fler skrift…