så här lycklig blir man av att få snusa andras bebisar.

kanske skulle ha gjort något annorlunda idag när jag ändå har orkat fixa looken. Ha en fin lördag i snön.

…gör livet komplicerat. Just när jag tror att jag fattat vad det handlar om är jag ute och snurrar igen. Veckan har varit rätt så fantastisk faktiskt. Har uppnått mycket som jag inte kunde tro ens förra veckan att jag skulle klara. Det är lite som att lära sig att gå faktiskt. Man tar två stapplande steg, vacklar till men återfinner balansen och fortsätter framåt. Det tar fantastiskt mycket kraft att förstå sig själv men jag tror jag är på god väg att lära känna mig själv helt och hållet. Ska inte skriva så mycket än om allt som pågår men om en månad hoppas jag att allt är klart och på papper så jag kan fortsätta min resa. Nu tror jag att jag bara siktar framåt, varken uppåt eller nedåt. Är så tröttsamt med människor som satsar högt och inte ens kommer halvvägs. Sen hur andra väljer att leva sina liv är inte min sak att döma, och det är en välsignelse att kunna släppa irritationsmoment bara med en axelryckning istället för att sitta fast i detta. Tror också att jag förut hellre tittat på andra för att slippa se mina egna brister och nu när jag törs se mig själv i vitögat och faktiskt göra något åt det, ja då är andra människors trista och ständigt återupprepande liv totalt ointressanta.

Jag vill förändras och verkligen lära mig av alla de år med de misstag jag gjort för att aldrig köra samma refräng igen. Nya verser hellre och visst, en och annan refräng som varit en skön påminnelse om det fina i livet men inte dessa illavarslande.

Ja, gott folk. I mitt liv händer mycket men på något vis känns det som om jag inte riktigt kan dela det i denna form. Bloggformen. Det finns för många hyenor därute som jag inte vill ska irritera sig över mig och min person något mer. Jag har bloggat några år här nu med 100000 sidvisningar och det är kanske dags att ta farväl….

Jag är hursomhelst överlycklig över mitt liv som det är just nu. Lillgänget är underbara, min sextonåring likaså…vi går framåt varje dag i vår relation och det är så underbart värdefullt! Hon är min queen!

Några framsteg:

Jag har kunnat ringa läskiga samtal…i min värld typ FK och andra skitmyndigheter

Jag har betalat räkningar I TID! (utan panikångest)

Det viktigaste: Vid lönedags gick jag inte och impulsköpte något onödigt!!! Wooohooo!

Jag har skött de åtaganden jag tagit på mig (utan att hitta på ursäkter att slippa)

VISST….skitenkelt tänker ni, men nej, som att bestiga en bergstopp utan hjälpmedel.

Jag är nöjd över denna veckas insats. Jag har lyckats med sådant jag inte trodde var möjligt. Har fortfarande inte rusat iväg och köpt något.

Jag är bra…klappar mig själv på axeln idag.

Take care!

…en infernaliskt vacker sol!

Är det inte nu det ska bli mildare, träningsskorna kryper på ens fötter, mp3 i hörlurarna och en mer energisk Catharina kryper ur skalet. Tydligen inte.

Igår gick jag ut med grannens hund och inbillade mig att vi skulle gå en underbar promenad efter älven men hunden ville hem och jag med. Trots bra radio i öronen föll träningsnerven inte över mig. Det störde mig lite då jag vanligtvis tränar hysteriskt denna tid på året. Tills jag insåg…..Hmmm, jag är nog rätt medicinerad i år. Ingen hysteria eller andra underliga ideér. Bara trista lilla jag (som krymper mer och mer). Igår efter en välbehövlig dusch råkade spegelbilden stirra tillbaka på mig och det var inte en angenäm syn, TROTS att jag längtat efter detta. Att gå ned för snabbt i vikt verkar ha andra konsekvenser…..Ni vet, fyra graviditeter, hud….hud och åter hud. Så, någon form av muskelträning måste jag komma igång med. Men nu när jag tycker det är så innerligt tråkigt så verkar det som om jag hellre får gå och bära på lite skinn.

Nåja, slutpratat om min hud….min vikt verkar vara som den är och det rättar väl till sig förhoppningsvis. Äter för att man måste och inte mer än så. Förr sprang jag i kylskåpet så fort jag fick ångest, inte kunde sova och hade tråkigt. Nu springer jag inte alls. Jag sover.

Idag är det uppträdande på sonens skola så min "sjukling" en mammasjuk dotter som är hemma ska baka med sin mamma och slicka alla skålar själv. Det är faktiskt riktigt skönt att kunna njuta av sitt hem och sina barn helhjärtat utan en massa ångestframkallande som pockar på.

Jag är utan ångest. Jag kan tydligen leva utan den….gör det dessutom bra just nu.

Ha en skön dag i ett solkyligt Umeå!

…så långt ögat når!

Tänk! Nya medicinen gör underverk! Både för huvudet och kroppen. Helgen förutom en grannincident (där jag kraftigt börjat tröttna) har varit fantastiskt fin. Mina barn har varit hos mig, till och med storasyster samt bonusdottern. Det var dock ett trött gäng som samlades i fredags för räk och skräpmatsfrossa. Kl. 22 sa alla god natt. Lördagen tillbringade vi hos min gamla farmor och avslutade med att gå och äta buffé på Easten Palace, tack farmor för maten!

Sedan var söndagen familjedag. I min familj där Svensson-familjer inte passar in, utan där det finns både syskonbrorsor och syskonsyrror gäller det att vårda sådana relationer också kan jag tycka. I krissituationer gäller de att knyta varandra så nära som möjligt och det verkar som syskonhögen kommer väldigt bra överens. Pojkarna är som små farbröder när de mumlande för sina samtal. Trots kylan och stormen igår lyckades de ändå gå ut och ha en rolig stund tillsammans alla fyra. Min "lillasyster" och exets fru var helt färdig efter gårdagen då det var så lugnt, vilket är ovanligt, så hon blev helt matt av att bara sitta still. (kanske dags att träna på det :D)

Nåja, veckan har varit lugn och mitt liv är inte riktigt en Lars Norén pjäs just nu. Moln lurar i horisonten men jag lever för dagen och samlar kraften här och nu. Det är inte lönt att oroa sig för något man inte har någon kontroll över.

Lev och må, idag är det måndag, OS-hockey och sist jag kollade ledde Sverige. Säger väl allt….det kan bara bli bättre!

Ta hand om er!

sådan mor sådan dotter. Nu har hon hittat stilen. Trevlig fredag. Hos mig är det fullt hus. Småbarn och tonåringar.

nu har jag och delar av min familj prövat på att köa hos nisses i holmsund för att hämta ut våra för beställda semlor. Kön var lång, uppenbarligen populära då även folk från umeå stod i kön. Nu väntar bruna bönor och fläsk med en enorm semla till efterrätt. Trevlig fettisdag!

Den har varit bra. Lika bra som hela veckan. Skallen är äntligen på rätt plats. Matlusten….njae, men det går. Äter på fasta tider så det blir nog bra.

Skridskor med lillgänget. Middag med whiskykorv, ricotta, mozarella och en massa annat mums. Firar inte sådan här skit egentligen men…..kärleken till barnen får styra idag. Inte mina hatkänslor över sådana här dagar.

Nej, skit i det nu. Middag. I morgon måndag igen, ny vecka, nya möjligheter. 🙂

skridskor den 14e vad kan bli bättre än det? Tillsammans med lillgänget och k.e blir det en toppendag

fortfarande lycklig men svår att fånga på bild idag.