Kvällens avslutande strof…

Av , , Bli först att kommentera 1

…levererar Fronda. Ingen mår så bra som jag Så borde hela livet va’ Yeah, yeah, yeah, yeah-eh Har du sett kalendern när den fyller hela varda’n? Har du sett mig när du stressar upp och ner på gatan? Måndag till måndag, det blev en så’n dag Men inget kommer bli av Eller när de räkningarna ska betalas, ja ja Eller när du är så trött och träffar någon pratglad Tvätta, diska, handla mat och allt ska ske idag Ingen mår så bra som jag Hyran blev betald idag Och jag har lite pengar kvar Yeah, yeah, yeah, yeah-eh Kalendern har en glugg idag Så jag har nästan inga krav Så borde hela livet va’ Yeah, yeah, yeah, yeah-eh När du möter nå’n som slänger en kommentar ja Och du blir förbannad men du ler och spelar asglad Måndag till måndag, lever som Fronda Då vill du inte va’ kvar När de ringer och väcker dig och du spelade startklar Men de håller tummarna för det ska bli en bra dag Städa, jobba, koppla av och allt ska ske idag Ingen mår så bra som jag Hyran blev betald idag Och jag har lite pengar kvar Yeah, yeah, yeah, yeah-eh Kalendern har en glugg idag Så jag har nästan inga krav Så borde hela livet va’ Yeah, yeah, yeah, yeah-eh Ursäkta Hur ska denna tiden räcka? Hur ska jag hinna med min vecka? För alla måste va’ perfekta Ursäkta Hur ska denna tiden räcka? Hur ska jag hinna med min vecka? För alla måste va’ perfekta Ingen mår så bra som jag Hyran blev betald idag Och jag har lite pengar kvar Yeah, yeah, yeah, yeah-eh Ingen mår så bra som jag Hyran blev betald idag Och jag har lite pengar kvar Yeah, yeah, yeah, yeah-eh Kalendern har en glugg idag Så jag har nästan inga krav Så borde hela livet va’ Yeah, yeah, yeah, yeah-eh Yeah, yeah, yeah, yeah-eh God natt folks!

Sömn…

Av , , 2 kommentarer 1

…mat och andning. Detta evinnerliga tjat om ämnet är ständigt pågående i min hjärna. Som en tidsmaskin förs jag ständigt tillbaka till dessa ord.

Kvällens huvudvärk bultar envist, precis som jag blivit varnad för på behandlingen. Hjärnan som muskel får tydligen också träningsvärk, trots att det är bra saker jag försöker få mig att genomföra. Att stanna upp och vara i nuet när hjärnan hotar att explodera i vansinnetstankar där man vill återgå till sitt gamla tillstånd tar kraft och energi.

Den lista som veckan har är lång och jobbig.

Det är med all säkerhet fler än jag som kämpar ute i vårt avlånga land. Där inre påhittade demoner försöker ta över vår sinnesfrid och få oss att må sämre än vi egentligen behöver och förtjänar.

Idag var som vanligt psykologmåndag med en massa veckoplanering. Vad som bör göras denna vecka, vad jag ska tänka på och fixa.

Lukten när jag klev in i korridoren steg mig upp i halsen och hotade att kväva mig. Frustrationen jag kände när jag klev in på psykologens kontor var nära att spränga mig. Hade kallat en av de käraste jag har för något fult precis före och det enda tänkbara i den situation som höll på uppstå var att försöka ta medicin så jag skulle tagga ner. Väl görandes det, med en andhämtning som efter ett snabbt sprinterlopp sätter jag tabletten i halsen, sväljer förvånat och helt plötsligt har jag kommit av mig. Säger förvånat att va fan? Nej…det här går inte. Nuet… Avviker mot toaletterna för att svälja ned den förhatliga tablett som fastnat halvvägs ned då jag får syn på ett av objekten för mitt missnöje… Personen som ska göra ett sk. bra jobb och ska vara där på enheten för att få oss att må bättre men som hellre käkar godis…

…hon såg mig med. Av min bistra uppsyn som faktiskt inte var menat någon mer än den beslutsamhet jag intagit för att orka igenom dagens session gav denna ändå eld i baken och människan kunde inte fort nog komma så långt bort ifrån mig som möjligt. Istället för att fråga hur jag mådde, eller hur det gick. I mitt fall ska man inte vara det minsta konflikträdd för då har jag en tendens att äta dessa människor till frukost istället för att äta en macka.

Men nuet…där och då.

Gick istället in på toaletten drack vatten och återgick till närvaron på psykologens rum. Det var ju där aktiviteten skulle vara, inte attackera en stackars värdelös människa som ändå inte betyder något.

Så här efteråt inser jag att nuet är viktigt, att stanna upp och fundera varför jag triggar igång mig och vilka situationer de tenderar att uppstå i. Saker där de uppstår verkar ha en ständig gemensam nämnare: De saker som handlar om att styra upp mitt liv. Måstesaker som är besvärliga och gruvsamma. Bara en sån sak som att ordna en försäkring, eller varför inte autogiro för en förhatlig räkning? Sånt som jag i alla år kastat åt sidan och "glömt". Sådant får mig att generera klappande ångest med hjärtattack, spysjuka och andra psykosomatiska tillstånd, frustrerade tårar var det enda idag men ack så irriterande. En sak vet jag i alla fall. Att varje gång innan dessa måstemöten, måstesaker och andra måsten är jag som ett trotsigt barn. Skriker för mig själv "jag vill inte"! Där i mitt hem surandes och svärandes för varje sak jag ska genomgå för att förändra mitt liv. För det är till det bättre, även om jag i mitt trotsande tillstånd absolut inte vill kännas vid det.

I kvällningen inser jag att kampen jag för är mot mig själv och ingen annan, varken överhet eller människor, mig själv. Styrkan är att jag inte är ensam. Jag har de som tror på mig och ser min förändring även om jag står och stampar mellan varven och helst vill bråka som vanligt och göra pinan kort.

Bara en sådan sak som idag… "Vill inte" hela morgonen, vaknade före tuppen med ångesten som bäste vän, världens bästa som försökte men med mig i ett tillstånd av 3 årig trotsande flicka är det svårt, ändå peppande…."Jag vet att du inte vill, men du kommer att göra det, jag vet!". Mmmmm, han vet, hon vet. De som betyder något vet. Jag vet nog också innerst inne men jag måste få protestera och sura lite…

…men bara lite. Annars är det ingen kamp och jag lär mig förmodligen inget på kuppen. För det är just det. Min hjärna är invand vid ett dåligt beteende och det är det jag håller på att förändra. Inte konstigt att jag har hjärnan skrikandes rakt ut…Träningsvärken är massiv men jag är med på det. Jag vill bryta dåliga mönster, fungera som bäst utifrån mig och mitt funktionshinder. Inget annat, inte bli som "dom" rätt och slätt, fortsätta ha kvar de fantastiska egenskaper jag besitter samt förfina och fullända de jag brister i.

Japp….dagen var skit, men efter att istället för att hänge mig åt ångestshopping a’la Cattastyle inse att soffan var bättre tillhåll med en tupplur och bara vara är jag med i matchen igen. Med några futtiga slantar kvar i fickan istället för på något meningslöst jag egentligen inte behövde och glömt lika fort som det passerat hemmets väggar.

Imorgon tar jag nya tag igen, gör det som står på tisdagens planering och kommer förmodligen att låta lika illa innan det är avklarat, MEN, jag kommer att göra det med.

Varför? För att jag vill… …med förhoppningen om att "jag vill inte" situationerna sakta men säkert kommer att klinga av i takt som hjärnan lär sig nya beteenden. Klappar mig själv på axeln denna måndagskväll och tackar er fina som mött upp, stött och blött, orkat lyssna utan att lägga in allt för mycket värderingar i det jag försökt ventilera.

 

Vissa dagar är tyngre…

Av , , 2 kommentarer 0

…än andra.

Gråta kan man göra av många olika anledningar. Idag var det frustrationens tårar. De som kommer då allt känns omöjligt och några mål inte finns i siktet hur mycket man än riktar kikaren mot horisonten. Jag är onåbar i denna stund. Orkar inte. Skäms fastän jag inte behöver då jag fortfarande fortsätter i samma riktning, dvs. framåt. Försöker göra rätt men det verkar ha blivit fel idag.

Så… jag sitter i ensamhet. Andas och bygger upp viljan som försvann på förmiddagen. Viljan som för det mesta är obändig men vissa dagar tyngre att frammana.

Ändå…

…är grundläget detsamma. Lycklig i magen, hjärtat och huvudet.

Bara det att vissa dagar är tyngre.

Idag är en sån dag. En tyngre, med ett ton på axlarna när det borde vara dunlätta vikter.

Idag är en sån dag.

Skön helg…

Av , , Bli först att kommentera 1

…med bara en massa måbra saker.
Hittade världens coolaste reklam för True Blood, ni vet tv-serien där Alexander Skarsgård medverkar… Flaskor med blod för den törstige.

 

På lördagen hade sonen uppträdande i skolan. Småstjärnorna. Fritidspersonalen som vanligt fantastiskt engagerade hade klätt ut sig till olika stjärnor. Elvis passade på att besöka tillställningen.

 

På kvällen när vi återvänt till kärlekens näste fick jag en present nedstoppad i linningen på brallan…Glädjen jag kände kan inte beskrivas men presenten kan.

 

Jag har haft en otroligt bra helg. Passar på att lägga upp ett klipp från sonens framträdande. Väldigt imponerad över hans närvaro och engagemang. Jag är en otroligt stolt moder idag.

Ha en skön nästa vecka alla. Det ska jag ha!

När en fredagskväll…

Av , , Bli först att kommentera 1

…kunde ha varit förtvivlat trist men visar sig trots utflugen kärlek bli riktigt mysig.

Värmeljus istället för braskamin.

Friterad kyckling istället för hemlagat.

Till efterrätt kör vi bio, en massa godis och förhoppningsvis en mysig stund i biomörkret.

Hemma efteråt väntar min kalla veteöl med en twist av färsk citron och sängen.

Helt klart värt att andas lite en helg….

Imorgon väntar sonens småstjärnor som i år är förlagt på en helgdag så att fler kan komma och titta på spektaklet. Tyvärr hotades sonens fina uppvisning av dansen han komponerat av en tillfällig febersvacka igårkväll men idag verkar han ha piggat på sig. Håller allt vad jag kan att han är pigg och alert imorgon då han verkligen sett fram emot detta. Tränat, visat upp sina skills och letat efter den rätta sminkningen, precis som på omslaget till gubben i lådan… ni vet den här:

 

Jag hoppas innerligt att han är på benen. Då ska jag för första gången filma eventet då nya telefonen är väldigt bra även att filma med.

Nu….vila maten och invänta bio.

ADHD-skola för dummies del 2…

Av , , Bli först att kommentera 0

 

…"Gruppterapi med färdighetsträning, byggd på så kallad dialektisk beteendeterapi (DBT), kan fungera bra som behandling för vuxna personer med ADHD. Detta visar en ny studie från Karolinska Institutet, skriver KI i ett pressmeddelande. Den aktuella metoden är utvecklad i Tyskland men har nu utvärderats för svenska förhållanden.

Alla uppgifter är hämtade ur Psykoterapi för vuxna med ADHD – en arbetsbok

DBT är en variant av kognitiv beteendeterapi (KBT). Utöver stöd från gruppen innehåller färdighetsträningen information om ADHD samt övningar i medveten närvaro och beteendeanalys, det sistnämnda ett verktyg för att förstå och ändra problembeteenden. De nya kunskaperna och förmågorna blir en del av vardagen då de tränas i form av hemuppgifter mellan gruppträffarna.

Studien genomfördes vid Neuropsykiatriska enheten. Patienterna delades in i två grupper; en DBT-baserad färdighetsträningsgrupp eller en mera ostrukturerad diskussionsgrupp (kontrollgrupp).

Utvärderingen visade att deltagarna i båda grupperna var nöjda med sina respektive behandlingar, men färdighetsträningen upplevdes i högre grad som en logisk och trovärdig behandling för vuxna med ADHD. Deltagarna i färdighetsträningsgruppen upplevde minskade ADHD-symptom efter behandling, medan deltagarna i kontrollgruppen inte gjorde det. Utvärderingen gjordes genom utförliga självskattningsformulär. 

Läs mer

ADHD >>

Källa: Karolinska Institutet 2011-01-21 © Netdoktor.se Besima Simsek"

Det här är vad jag och många andra behövt i så många år men som uteblivit då vetskap och insikt om ADHD hos vuxna förbisetts, ignorerats och avfärdats.

Gårdagens session handlade om neuropsykiatri.

Någon form av förklaring ges här

Eftersom ADHD hos vuxna länge varit ett outvecklat område (och fortfarande är…i luckan där man anmäler sin närvor kände de inte till träffen) har heller inga riktade behandlingsalternativ varit särskilt många. Inte ens medicinering finns bra utformat då det visar sig att vuxna ofta mår dåligt av den sk metylfenidatbehandlingen och läkare har lite och ingen kunskap om det.

 

När arbetsboken vi utgår ifrån började utvecklas fanns varken riktlinjer för terapeutisk behandling eller tillåten läkemedelsbehandling (Fritze & Schmaulß 2002). Terapiformen som bygger på DBT ovan beskrivet är särskilt anpassad för vuxna med ADHD. Den har prövats ut på kliniker i Tyskland med goda behandlingsresultat. Nu, nästan 10 år senare är jag en av de som får ingå i den första gruppen att behandlas.

Ett pressmeddelande som släppts hittar ni här

"En neurologiskt förorsakad funktionsnedsättning karakteriseras av bristande valfrihet i sammankopplingen mellan hjärna och psyke".

Man kan ställa sig frågan härefter vad det är som skulle göra ADHD till ett neurobiologiskt förorsakat tillstånd? På vilket sätt förhindrar hjärnan det valfria förverkligandet av de psykiska möjligheterna?

Hjärnan som organ liknar en elektronisk fabrik. Producerar och fungerar med elektriska och biokemiska fenomen. Överföring och lagring av signaler, och därmed även funktionsförmågan, är biokemiskt beroende av ett alltmer överskådligt antal av så kallade transmittorer och andra kemiska budbärarämnen.

En neurobiologiskt förorsakad funktionsnedsättning skulle exempelvis kunna karakteriseras av att kapaciteten i denna "fabrik" inte kan ökas hur mycket som helst för att klara av de psykiska kraven.

I forskning har det antagits att vid ADHD påverkas kapaciteten på vissa neurotransmittorer och kan förändras genom manipulation av noradrenalin och dopamin. Exempelvis uppmärksamhet/koncentration, uthållighet, motivation, impulsivitet, emotionlalitet och även beroendeproblematik.

Människor med ADHD skulle enligt ovan beskrivna definition, ha en neurobiologisk förorsakad funktionsnedsättning eftersom de inte valfritt kan koppla sina psykiska funktioner till de funktioner som dopamin och noradrenalin har. Vid sidan av dessa teoretiska härledda slutsatser finns det dock bara ett starkt faktabaserat belägg för denna hypotes.

Kanske ska man utgå från att det fortfarande finns alltför lite forskning i ämnet.

Man har sett att substanser som ökar dopamin och noradrenalin nivån ökar signalöverföringen i hjärnan, d.v.s. ger en ökad koncentration i synapserna, har en positiv effekt på ADHD-symtomen (kan med glädje skriva under på detta). Främst gäller detta stimulerande medel som metylfenidat och amfetamin (där fördomar florerar), även i mindre grad antidepressiva medel som hämmar dopamin-/noradrenalinupptaget. Detta talar för att dopamin och noradrenalin, som även har en ämnesomsättning som är nära sammankopplad, inte finns tillgängliga eller inte används i hjärnan i tillräckligt hög grad för att de psykiska funktioner som i genomsnitt förväntas ska kunna utföras.

Enkelt?

Nej, verkligen inte. Speciellt med de fördomar som existerar kring ett funktonshinder som funnits i ett sekel.

Tyvärr i dags skrivande är det inte klarlagt var denna brist finns. Var problemet i hjärnan finns är inte funnet och det enda man funnit är att med dessa substanser kan man antingen frisätta mer dopamin eller noradrenalin eller hämma aktiviteten hos dem. Exempelvis skulle det kunna vara så att det råder brist på något annat ämne i hjärnan som även det är delaktig i alla de ovan nämnda funktionerna och att bristen kan avhjälpas genom överskott av dopamin, vars ämnesomsättning inte alls måste vara störd.

Själv blir jag av tillsatt medicinering lugn, fokuserad och fri från ångest.

De enda slutsatser som kan dras av resultat från neurokemiska undersökningar är att alla ingrepp i dopamin- och noradrenalinsystemet har effekt på ADHD-symtomen och även att man med de hjärnavbildningsundersökningar som finns tillgängliga har konstaterat skillnader i dopaminsystemet mellan patient- och kontrollgrupper. Detta är inte speciellt mycket men inte heller så lite – beroende på hur fördomsfri man väljer att se på detta.

I mitt fall skulle behandling under vilken form som helst ha varit bortkastad om inte medicinering som fungerar ha varit påbörjad i så pass god tid som den nu varit. Före augusti var min hjärna som ett hamsterhjul där jag inte ens sov när en hamster sover. På dagen. Istället gick min stackars muskel på högvarv hela tiden och orkade inte ta in några intryck. Nu när detta skrivs kan jag säga att jag har betydligt mer chans att ta till mig DBT-behandlingen och ser med tillförsikt på utveckling för mitt mående.

Första akten i session 2 är slut i huvudet nu och ska fortsätta andas.

Goda fredagsmorgon…

Av , , 2 kommentarer 1

…med kaffe, småkvitter som hastat iväg till skolan, en kärlek som stiger upp före tuppen och jag.

 

Gårdagskvällen fungerade. Bra. Än så länge även denna dag. Jag andas som jag blivit tillsagd. Läser i studiematerialet, det som inte togs upp igår på kursen och äntligen fattar jag vad det går ut på. Det handlar om mig och mitt välmående. Inget annat.

Känner mig väldigt tillfreds över hur det utvecklat sig. Från ett läge där jag känner mig som en trotsig 3åring till att inse att det här kommer att bli fantastiskt bra!

Morgonfrisyren måste jag bara visa! Den önskar jag mig till ett stundande party som jag är otroligt glad att ha blivit inbjuden till. Så…bäst att göra alla rätt inför den dagen så förhoppningsvis ser det ut som här.

Nu…lite skrivande. ADHD for dummies på väg…

God morgon och ha en underbar fredag!