Blickar med ena ögat mot framtiden. Ser att om några timmar är 2013 historia och jag har facit i hand. Tänker på alla som har stressat pga en bild de vill uppfylla om hur jul skall firas. Tänker även på alla som nu med ångest tänker för fullt för att komma på nyårslöften.

Jag däremot lovar redan nu mig själv att fortsätta vara sann mot mig själv, vara jag och att försöka inte tappa bort mig själv igen. Om det händer så ska jag med försiktighet plocka upp skärvorna och låta dem smälta samman så att det blir en helhet. För varje lite skärva är viktig. Frågan är bara hur viktig ska man låta den få vara….?

Önskar er här redan nu Gott nytt år och ta hand om er!

Dotra och jag har gjort det sedvanliga som att prata i munnen på varandra om allt vi gjort under jul. Det vi alltid kommer fram till trots roligheter är att hemma är bäst! Så nu ska vi ut å handla för att fylla kylen igen och sedan blir det filmtajm!

Alltid lika intressant att tränga in folk, djur och en massa packning i en bil. Sedan som om det inte var utmaning nog, göra en färd på x antal timmar!  Är äntligen framme vid målet och en aning urslut i kropp och knopp.

Dagens roadtrip startades i Kiruna och slutade nyss i Umeå. Chauffören insåg att hon hade glömt att tanka så vi stannade vid Svappavaara. Där rymde en av hundarna och sprang som en skottspole runt runt bilen. Förbaskade slimmade turbojycke! Efter lite lirkande så var alla i bilen igen och färden kunde fortsätta.

Nästa stopp blev vid Töre där vi gick in för att pudra näsan och köpa var sin kopp kaffe. Tror ni inte att Ash (turbojycken) hade letat sig över packningen till fram i bilen och smaskat i sig typ hela lådan med gofika som vi skulle ha till det nyinköpta kaffet. *suckar* Så där satt vi i bilen och svor, samt spanade på den snygga killen i kassan på macken. Ja ja okej då det var väl mest jag som spanade… 😉

Förövrigt gick väl resan som förväntat, chauffören och jag kommer att bege oss ut fler gånger på vägarna då vi trivs i varandras sällskap och har förbaskat roligt tillsammans. Vi skrattar åt dåliga skämt, pratar i knappt halva meningar där den andre avslutar och/eller besvarar, samt att vi kompletterar varandra helt enkelt.

Fick idag testa en ny upplevelse det vill säga den lokala akutsjukvården på orten. Ganska spännande/roligt må jag säga… Det började redan på parkeringen där jag såg en bil med nummerskylten MGL vilket jag associerade genast till mögel. Hon som hade kört mig fnissade och tyckte det passade den där skruttiga bilen! Kommer inte ihåg vad jag sa sedan men skrattade så tårarna sprutade gjorde vi iaf. Efter att ha hämtat andan och stapplat sig in på akuten tog det inte alls lång tid innan det var min tur att försöka ta mig till luckan. Sen var det bara att sitta och vänta i väntrummet igen. Ja så långt inget direkt ovanligt kan jag tycka…

Så slutligen var det min tur att få gå till ett undersökningsrum. Lite problematiskt är det när personalen som ser att jag bara kan knappt kika med ett öga ner i golvet på grund av det starka ljuset i korridoren drar iväg ur mitt synfält. Ingen bra ledsagning där inte! Tur att min väninnan iaf fattade galoppen snabbt och gick så att jag såg hennes fötter. Väl inne på rummet behövdes det tas lite prover och sedan skulle sjuksyrran enligt hennes utsago dämpa ljuset så att det inte skulle göra så ont för mig. Jo tjena att hon gjorde?! Så åter igen fick väninnan rycka ut och lösa problemet. *suckar*

När väl läkaren kom in i rummet fick jag genast en allergireaktion. Grattis Sally! Läkaren hade precis innan hon kom in på rummet skalat en citrusfrukt och ätit. Inte konstigt att jag fick en reaktion! Så det var bara för henne att gå ut ur rummet igen för att sen återkomma. Men hon var bra förövrigt då hon genast förstod att jag hade flera typer av värk/smärta.

Orkar inte berätta allt men är tacksam över att ha en så förstående väninna med sig som dessutom delar samma sjuka humor. Mellan värkskoven drogs det en del på smilbanden även sjuksyrran som skulle kolla blodtrycket fnissade en hel del åt mig. Det är alltid förresten spännande och se vilka inom sjukvården som faktiskt lyssnar på vad jag säger om mitt blodtryck. Jag har extremt högt blodtryck som dessutom är svår att ta korrekt då jag får blodtrycksrusningar just pga av att det ska tas blodtryck. Ni fattar problemet va?! Så för varje gång blodtrycket skulle tas tog det typ fyra gånger innan det funkade.

Jo just det när jag skulle få olika läkemedel så vore det bra om personalen som känner till att Imigran smakar illa, ger en något mot illamåendet så att denne (det vill säga jag) inte kräks av den superäckliga smaken från nässprayen. Har bara tagit Imigran i sprutform förut. De övriga fick jag direkt i blodet via nålen på vänster handrygg förutom ett värkpreparat som gavs med spruta i skinkan. Den sprutan visste hur den gjorde min vänstra julskinka lycklig må jag säga.

Innan hemgång (trots att läkaren inte ville släppa iväg mig) fick jag påminna personalen om att jag inte ville ha nålen i handen med mig som souvenir. Nu har vi, väninnan och jag käkat, sett lite på film och slöat. Ska straxt nog bädda ner mig och förhoppningsvis sova så pass bra att morgondagens bilresa går som en dans.

Tack och god natt!

Somnade och sov en stund, vaknade av att mobilen surrade till, nu är jag klarvaken. Så hur kan jag bättre fördriva tiden än att börja fylla kalendern för 2014 med mötestider? Inser rätt fort att det redan nu är fullspäckat och kommer bli svårt att klämma in allt skojigt jag tänk göra. Ska ju resa bland annat till London, börja tatuera mig osv. Men med vilja, skohorn och vasselin ska det nog gå bara bra…. Jag lever på hoppet! Nä nu blir det ett glas vatten och sen försöka sova några timmar till. God natt gott folk!

Vill önska alla en riktigt God jul och så ses vi kanske här redan imorgon om jag har något att blogga om.

Ät gott, njut av stunden och stressa inte, för det finns inga måsten!

och ett bättre ställe kan jag inte vara på just nu!

Idag tog jag soooovmorgon och har inte gjort många knop.

Dock har jag  med en väninna.

Har tydligen en förkärlek till Tim Burton och dockfilmer av någon konstig anledning… *himlar med ögonen*

eller hur man sågar aspirerande stalkers vid fotknölarna….

Jag gjorde misstaget i förrgår att tro ett sms var från en kille jag snackade med i somras. Det visade sig tyvärr inte vara den trevliga Lyckselebon. Så denna historia började typ vid 11.33 19/12 nådens år 2013.

Är så trött på killar som tror bara för att de har sett bild på mig och eventuellt läst denna blogg, att jag skulle vara både de ena och det andra… Så därför vill jag klargöra lite!

Don’t mess with Sally!

Ja jag är singel men därmed inte automatiskt desperat och villig till alla med ett tydligt ”tänkande” manligt könsorgan (istället för att de ska använda det som är innanför pannbenet och bete sig som folk)!

Ja jag gillar att bära korsett men det innebär inte att det är porr eller för den delen att jag vill bli behandlad som om jag vore prostituerad!

Jag är smartare än vad du/ni tror!

Bara för att jag är självutlämnande i bloggen så vet du/ni inte allt om mig eller känner mig för den delen!

Så tro inte du/ni har rätten till mitt liv! Jag och bara jag har rätten till mitt liv!!

Men vad hände då efter 11.33? Jo jag bombarderades av en massa sms. Skrev till vederbörande att jag har inte tid, som om det hjälpte?! Näe fick iaf massa sms. 🙁 Vid typ midnatt var jag ganska så less! Ja och så här i efterhand vet jag att jag gjorde några fel med mina sms-svar. Är inte mer än människa i och med det inte heller perfekt eller felfri. Testade vederbörandes sanningshalt och försökte ta reda på vederbörandes avsikter med sina sms. Efter att jag hade efterlyst mer än en gång efter en bild på personen blev jag irriterad! Lurade honom att komma till jobbet för att kollegorna skulle kunna vittna om hur vederbörande såg ut om det skulle behövas. Sa face to face till personen inga mer sms, det här är inte okej och att jag ville se hur han såg ut. Med mitt klargörande lommade han iväg och mobilen har varit tyst.