Vad är egentligen en god jul? Den enda julen som jag fullkomligt älskar var den när familjen Klingberg bjöd in mig till sitt hem för att fira med dem. Är fortfarande innerligt tacksam och glad över deras varma inställning till medmänniskor och att de tog emot mig med öppna armar så jag slapp vara ensam.
Denna jul kommer som alla de övriga jularna tillhöra något jag kommer snarare ogilla.
Har precis varit tvungen att ställa in evenemanget Julöppet i Steampunkers ateljé pga utebliven medicinsk behandling. För varje dag som går slutar jag märkbart mer o och mer att fungera. Så när väl andra försöker fira jul kommer jag vara ett värkfyllt kolli som inte kan gå någon stans.
Det har varit alldeles för många tråkigheter som nu kommit ett i ett, som om de stod på ett löpande band. Jag skulle ha fått hörhjälpmedel mot min hörselnedsättning och tinnitus men det var fel i beställningen så det blir först i januari.
Sen gick mina glasögon sönder. Kan inte skaffa nya av flera orsaker. Det behövs pengar till glasögon, pengar som jag inte har och skulle jag få pengar kan jag iaf inte skaffa glasögon pga den uteblivna medicinska behandlingen.
Så såhär långt hör jag dåligt, ser dåligt och har en värk som inte går att beskriva. Värken gör att jag behöver kryckor för att kunna gå hyfsat men kan bara använda en då min högersida inte fungerar.
Huvudet gör ont, risk för migrän är nära. Kan inte äta värktabletter för magen har redan blivit förstörd. Kan inte tugga då tandläkaren fortfarande inte fått bukt med tandproblemet som uppstod mitt i allt detta. Så då blir det inte mycket kvar som jag kan få i mig. Kan heller inte gå och handla för jag kan inte ta mig till butiken och sen bära hem maten.
Är lycklig över att jag har en stödkrage för utan den kan jag inte hålla upp huvudet utan otrolig smärta.
Så hur skulle ni reagera när de på NUS säger ”vi beklagar”? Att beklaga hjälper inte mig på något sätt och det är nu jag önskade att de kunde få uppleva hur jag har det pga av allt detta.
Senaste kommentarerna