Helt plötsligt upptäcker jag att jag sover 5-7 timmars obruten sömn varje natt. Vilket är mycket ovanligt med tanke på vilka problem jag haft med min axel. Axeln är opererad och redan nu känns det mycket bättre, bortsett från sedvanlig smärta efter ett ingrepp. Det känns bara för underbart att få sova en hel natt utan smärtstillande … LYCKA!!!

Tänk att så små saker som en god natts sömn kan ge sådant lyckorus … de små tingen i den vardagliga närheten blir alltmer betydelsefulla. Likaså är det lycka att få äta frukost tillsammans med familjen flera vardagar i rad, inte enbart pga sjukskrivning utan därför att jag har den fantastiska möjligheten att få jobba hemifrån. Även det … LYCKA!

Förbereder mig inför att resa till Göteborg och hälsa på min älskade dotter J. Vi planerar att gå på ’Jul på Liseberg’, fika på Bräutigrams och bara få surra och umgås. Och vad är det, om inte … LYCKA!

Ciao!

Tänk så fantastiskt att få vakna upp efter drygt 6 timmars oavbruten sömn! Allra helst med tanke på att axeln opererades för bara 5 dagar sedan.

Det är tyst i huset, resten av familjen sover. Jag tänder ljus, intar 1:a frukost och njuter av ensamheten och tystnaden. Stunder av stillhet tidigt på morgonen gör att jag på något sätt har lättare för att samla ihop mig och ta itu med det som skall göras. Lite´ plock med blommorna, blad som skall rensas, vatten som skall fyllas på osv, osv. Så kommer jag på mig med att det är nog dax att plocka fram adventsljusstakarna snart. Jodå, jag vet att det är 1 vecka kvar men det är skönt vara ute i god tid och det blir ju så vackert sen!

Nu står de på plats, adventsljusstakarna alltså! Det är fortfarande mörkt ute men man anar morgonljuset … det är en fin tid som väntar, juletid! Mycket mörker och mycket ljus!

Snart är det läge för att väcka min älskade make D. och inta 2:a frukost.

Ciao!

Som konvalescent efter ingrepp i axelleden har man legitim rätt att bara lägga sig ned och vila ett tag, vilket jag alltså gjorde igår e.m. Ungefär samtidigt som jag vaknade till liv kom min älskade make D. hem från Coop med diverse matkassar. I samma stund ringde väninnan L. och meddelade att hon satt i en dösnygg soffa på Röda Korsets secondhandbutik på Ersboda och undrade om jag kunde komma förbi och vara smakråd. Självklart ställer man upp på laget, sade jag och fick älskade D. att köra mig dit. (Pga tidigare nämnda ingrepp är jag inte riktigt bra på bilkörning)

Soffan som L. satt i var jag inte så förtjust i men väl den soffa som stod bakom den, rödbrun till färgen, plysch med tidlösa trädetaljer. En 3-sits och en 2-sits. I toppskick, klassisk design, inte en enda fläck och mycket sköna att sitta i. Vad kan man mer begära för 650:- för 2 soffor!?

Idag kom sofforna på plats, så snyggt! Älskade D. och jag firar med mysbelysning, en kopp kaffe och njuter. Så kommer tonårsdottern F. hem och av minspelet att döma är förtjusningen inte lika stor hos henne…
-’MAMMA, dom där sofforna är ju tantvarning!!!’, utbrister hon.
-’Vilken färg! De är ju bara gamla som har såna´ soffor…’
-’Dom är ju inte så mjuka …’

Som sagt, än en gång kan jag konstatera, vi har olika smak. Men älskade D. och jag känner oss mycket nöjda med sofforna …

Nu väntar middag hos grannen, Ciao

Jaa, så har jag då tagit ännu ett steg in i den s.k. reparationsfasen, den del av livet när tid och slitage sätter sina spår i olika delar av kroppen. För min del var det axeln som inte längre fungerar som den alltid gjort, dvs bra. Efter besök hos ortoped, röntgen och antiinflammatoriska preparat återstod till slut clavikelendsresektion.

Ingreppet gjordes i måndags, fastande och lite pirrig äntrade jag anestesimottagningen. Vänligt bemötande av administrativ personal, trevlig syster Maria och professionella medarbetare på narkosen och operation gjorde att jag redan vid tre-tiden på e.m. samma dag kunde lämna sjukhuset för att vara konvalescent i hemmet.

Jag känner mig oerhört tacksam och stolt över att vi har en sådan fantastiskt bra sjukvård i Sverige. Den ska vi vara rädd om! Tack all personal, och dr. Ulrika.

Nu återstår bara att uthärda smärtan och mobilisera varsamt så är jag nog på banan igen om någon liten vecka, hoppas jag.

Ciao!

Jaa, så har jag då tagit ännu ett steg in i den s.k. reparationsfasen, den del av livet när tid och slitage sätter sina spår i olika delar av kroppen. För min del var det axeln som inte längre fungerar som den alltid gjort, dvs bra. Efter besök hos ortoped, röntgen och antiinflammatoriska preparat återstod till slut clavikelendsresektion.

Ingreppet gjordes i måndags, fastande och lite pirrig äntrade jag anestesimottagningen. Vänligt bemötande av administrativ personal, trevlig syster Maria och professionella medarbetare på narkosen och operation gjorde att jag redan vid tre-tiden på e.m. samma dag kunde lämna sjukhuset för att vara konvalescent i hemmet.

Jag känner mig oerhört tacksam och stolt över att vi har en sådan fantastiskt bra sjukvård i Sverige. Den ska vi vara rädd om! Tack all personal, och dr. Ulrika.

Nu återstår bara att uthärda smärtan och mobilisera varsamt så är jag nog på banan igen om någon liten vecka, hoppas jag.

Ciao!

Efter en god natts sömn och frukost åker min väninna C. och jag till ’sommarparadiset’ i Kylören för att promenera, umgås och njuta. Och visst gjorde vi allt det …

Solen som värmde upp såväl luft som själ bjöd på obeskrivligt vackra scenarier när vi promenerade längs havet. Samtalen om barn, jobb, kärlek, mammor och livet värmde också själen och tanken lyftes högt. Tillsammans och med kaffe och doppa framför brasan blev dagen en upplevelse väl värd att bevaras och förhoppningsvis något att ta fram när mörka och kylslagna dagar tränger sig på. Tack C.

Go´natt!

Efter en god natts sömn och frukost åker min väninna C. och jag till ’sommarparadiset’ i Kylören för att promenera, umgås och njuta. Och visst gjorde vi allt det …

Solen som värmde upp såväl luft som själ bjöd på obeskrivligt vackra scenarier när vi promenerade längs havet. Samtalen om barn, jobb, kärlek, mammor och livet värmde också själen och tanken lyftes högt. Tillsammans och med kaffe och doppa framför brasan blev dagen en upplevelse väl värd att bevaras och förhoppningsvis något att ta fram när mörka och kylslagna dagar tränger sig på. Tack C.

Go´natt!