har jag nu varit i dagarna tre, ungefär som att vara lite salongsberusad. Ni vet så där lagom trevlig och lättsam som man kan bli efter ett par glas vin för mycket. Lite svårt fokusera blicken och gången är lite svajig …. nej, nu får ni absolut inte tro att jag druckit lite för mycket i dagarna 3. Har faktiskt aldrig provat det men efter helgens ’yrväder’ inte bara utomhus utan även i mitt inneröra så tror jag att jag avstår, från att dricka lite för mycket vin i 3 dagar alltså.

Som ni kanske redan förstått så har jag drabbats av tillfällig yrselattack, beroende på ??? jaa, det var just det doktorn skulle komma fram till hoppades jag …. men utredning pågår och fortsättning följer.

I alla fall är det otroligt mysigt att vara så välutrustad med goda grannar och trogna vänner som jag är här i Ystarbyn. Christina och Ulf kom och hjälpte mig upp i sittande ställning efter att jag krypandes tagit mig från övervåningen till nedre plan. Inget latmansgöra det inte! Något senare kom Lilian förbi och fikade, pratade, lyssnade och handlade. Den yrseln hade inte gjort sig bra bakom ratten …. Mot kvällskvisten knackade Kerstin på och med samma empati som de tidigare nämnda grannarna visade hon omsorg om min eländiga situation. Själv satt jag parkerad i soffan och mottog såväl lunch som middag av min älskade tjoppaliisa, dess emellanåt följde hon mig till Fröken Andersson för att uträtta det där mest elementära. Helt plötsligt kändes det inte så förfärligt hemskt att vara lite yr i mössan och få lite medkänsla …. Skämt åsido, jag hade nog hellre avstått yrselattacken men valet är inte mitt och mitt upp i alltihop är jag ju lyckligt lottad som är en del i ett sådant fint nätverk. Något att tänka på och glädjas åt.

Tack alla ni underbara grannar och vänner!