Jag trodde aldrig att vi skulle eller att jag skulle komma mig utrikes detta år. Men igår var jag på en tur.
Vi, E körde och jag åkte, med lastbil över Dikanäs till Hattfjelldal. Vidare mot Tärnaby där vi hämtade fisk som ska paketeras i Vilhelmina. Vi var i Norge i ca tre timmar.
Tyvärr en mulen dag på andra sidan också så jag kund inte se alla fjälltoppar. Vackert är det i varje fall.
Idag får jag äntligen åka till Lövberg.
Det har varit mycket den här sommaren!
Läste den här http://vk.se/Article.jsp?article=365548&category=1075 artikeln om snötippen i Umeå.
Gulli gull! Hur mycket skit finns i den att leka i? Hundskit, piss, spott, spyor… you name it. Finns det så lite att skriva om? I vintras var det ett himla gnäll om snön i Umeå nu är det jättekul att den finns, i den där snuskhögen. Med bara "lite grus och sand på".
Snuskigt säger jag.
Låt inte ditt barn äta snö som är gul!
Jag hittade en gammal nåldyna hemma i mitt barndomshem.
En sån här rund sak med nåldyna på en pinne i mitten och så pinnar runt om på vilka man sätter trådrullarna. Både gamla och nyare rullar satt fast där. Bland annat två stycken i trä.
På de här rullarna av trä fanns något brunt fasttorkat lim och då fick jag en flash-back.
När vi var barn, min syster och jag, brukade vi tjyv-prova mammas högklackade skor. Vi fick inte göra det egentligen för hon sa att vi trampade ner hålfoten på dem och förstörde dem för henne. Hon hade bara ett par och var ju naturligtvis rädd om dessa.
Nu kommer jag till trådrullarna igen, varför de var bruna på kanten. Vi brukade nämligen ta trådrullar och klistra fast dem under mockasinerna med kontaktlim. Sedan gick vi ut på plattorna och gick fram och tillbaka för att få höra knacket. Det gick väl inte så bra men vi försökte. Kontaktlimmet fick vi tag på vid vävstolen. Mamma använde kontaktlim när hon klistrade ihop plastremsorna av vilka hon vävde plastmattor. Fina plastmattor dessutom.
Inte blev hon gladare för det, men vi förstörde ju inte skorna. Det här hände i början av 1960-talet.
Trots att jag tränade med trådrulle under mockasinen så har jag aldrig gillat att gå i skor med klack, överhuvudtaget. Men det har min syster gjort.
… hoppas jag att det är som förr i tiden, förr i tiden på sjukhus och inrättningar där det fanns både personal, pengar och framför allt mera tid. På grund av just, fler personal.
Det jag nu mest tänker på är vård i livets slutskede. Om och när en människa är gammal eller ung och hamnar i sina sista dagar av livet, där inga insatser görs för att "hålla " personen vid liv, utan endast smärtsillande ges för att inte ha ont. Borde det inte finnas pengar som innebär att någon sitter vid dennes sida de sista dagarna i livet?
Jag tycker att det är fruktansvärt att man ska behöva ligga där ensam och att någon bara tittar in någon gång då och då för att se hur "det går". Personen är förmodligen jättedålig men bör väl ändå ha ett värde in i det sista?
Om inte nära anhöriga finns, eller att de finns, borde väl avlösning i alla fall finnas eller rent ut en person på extra-vak som det kallades förr.
Det måste ju även vara en oerhörd press på personalen som jobbar? Att veta att någon ligger inför döden men ingen sitter där vid dennes sida. Att ha det "lasset" över sig när det finns flera som behöver hjälp och de vet att de inte räcker till.
När det blir min tur hoppas jag att jag ska slippa ligga där ensam. Det sägs att hörseln är det sista som lämnar en och jag vill inte ligga där och inte få höra att det prasslar i någons kläder, andas eller jäspar.
Ska man behöva oroa sig?
Rotsidan blåsig och solig i två dagar. Tre något solbrända peroner har vilodag i dag. Regnet kom till sist hit också.
God mat som min dotter och svägerska lagar.
Hund som aldrig sett en livs levand ko förr.
Ingen mygg och knott, bara någon enstaka "ff-brems"
Härligt. Ett par dagar till.
Använd solfaktor!
Nu drar jag iväg från detta mygghål.
Ett par dagar i allafall. Till Nordingrå, höga kusten. Där kanske det blir lugnt med myggen. Brukar vara så.
Fast det kan finnas en och annan Fästing, men det finns det här också. I lördags hittade vi en i Piraks öra. De ser inte trevlliga ut, de hemskingarna.
Tuffaste veckan på länge är gjord. Nu ska jag bara vara ett par dagar.
Vi kanske ses på Rotsidan! 🙂
Grattis Viktoria på din födelsedag! Jag brukar komma ihåg det därför att min svärfar fyllde år samma dag.
Men idag har jag inte ens tänkt på viket datum det är. Faktiskt inte på så mycket annat än att i morgon har vi begravning på Mamma Eva.
Begravning på min bästa kompis….
…
varför det inte åker någon, eller i varje fall ganska få, med bussen till Klimpfjäll från Vilhelmina! Den finns inte i turlistan som ges ut av Länstrafiken!
Min syster ringde idag och var så upprörd över att än hur hon läste kom hon nästan inte fram till hur hon skulle åka, eller med vilken buss hon kunde åka, från Umeå till Vilhelmina.
" Lugn syrran" sa jag. "Jag ska läsa tabellen och så ringer jag upp dig". Till saken hör att hon ringt Länstrafiken och fick där prata med en människa som inte alls var intresserad av att någon överhuvud taget skulle åka med någon buss.
Mycket riktigt så är det bara stomlinjenätet som står i häftet "Buss Västerbotten" och det betyder väl då att om jag vill åka någon annanstans, som inte är stomlinje, så ska jag ringa en uttråkad människa på länstrafiken för att få veta. När hon kollade på nätet så verkade det som att hon skulle behöva åka över Storuman för att komma till Vilhelmina.
Ok, tiderna har förändrats och det kommer att bli ännu flera förändringar innan jag lägger igen mina blå, men….
Är det underligt om bussen mellan Vilhelmina och Klimpfjäll t.e.x. går tom nästan alla turer? Hur ska vi kunna ha turister och besökare utanför "stomlinjen" när det inte verkar som att det finns några andra linjer eller vägar?
Nu har jag semester och svettas alldeles oerhört idag. + 23,6 ute och +24,4 inne. Broms och mygg i otroliga mängder och bäcken är nästan torr. Men det blir nog bra.
Och, jag tänker inte åka med länstrafiken i sommar
Vi odlar vår egen potatis. Är vi omoderna?
Samma tjat och gnat varje år när den ska sättas, rensas och grävas upp. God är den i varje fall och vi vet att den är ekologiskt odlad. Inte ett gryn konstgödsel. När jag går ner i källaren på vintern och hämta min middagspotatis så känns det ganska bra. Men… vilket skittråkigt göra det är.
Det är inte så många som håller på med att odla sin potatis. Färre och färre tycker jag att jag märkt.
Jag undrar varför? Äter folk inte potatis längre? Köper vi all potatis och tror att den är hälsosam? Hur mycket gift finns det i och på den?
Jag har märkt att barnen idag inte äter potatis. Det har jag sett i skolan. Varför kan man undra? Lär man sig inte det hemma – att äta potatis?
Jag är så "omodern" så jag äter den!?
Politik i Almedalen.
Politik i Debatt på SVT.
Politik i Allsång på Skansen
Är det politik att bränna pengar också som Gudrun S. gjorde? Konstigt sätt att framhäva sina åsikter på. Har man så dåliga argument så att man måste bränna upp pengar för att få synas/höras? Hon fick i alla fall billig reklam.
Får man elda upp pengar?
Kassör i Skog&Marks Hembygdsförening samt
sekreterare i Åsele Biodlarförening
Sysselsättning: Fritidspedagog som slutat arbeta
Född: 1953 på BB i Vilhelmina
Familj: Sambo Enar, dotter Karolina
Bor: Skog, Vilhelmina
Bil: VW Polo, en röd liten pärla
Husdjur: Goldenvalpen Selma född i december 2014
Första minne: Att vakna på morgonen och höra pappa köra slåttermaskinen
Bästa minnet: När jag första gången såg Karolina
Favoritmat: god köttbit och ett gott vin till
Smultronställe: Lövberg i stugan
Avkoppling: Läsa en bra deckare och att lösa ett korsord
Bästa egenskap: Noggrann
Hobby: Biodling i liten skala
Senaste kommentarerna