Ibland kan man ha tur. Nu har jag haft tur. Jag är som läkaren sa FRISK.

I nästan fem och en halv månad har jag känt mig, som jag tror en cancersjuk  kanske kan göra. En som har bröstcancer. Jag har inte känt mig sjuk annat än de gånger jag har varit tvingad att operera mig på ena eller andra stället. Alla gånger omkring och i mitt högra bröst.

Nu återstår det att känna sig frisk och normal igen. Hur lätt är det att känna sig normal igen när hela livet har varit down hela hösten. Sjukskrivningarna och operationerna har duggat tätt, resorna till och från Umeå har varit många och långa, frågor och tankar har stötts och blötts och jag har haft ganska ont.

Dessutom har jag förlorat ett bröst. Ett bröst som kanske inte är så viktigt att ha i min ålder men ändå har en viss betydelse. Det var mitt och det var meningen att det skulle sitta där.

Men jag är som sagt FRISK från bröstcancer.