Upptäckt, vetenskap eller husmoderstips

Många med mig vet väl att man kan lägga sin tandprotes i en lösning av vatten och lite ättika för att få bort kalkavlagringar, eller som det kallas tandsten, när det sitter på tänderna. Likaså kan man hälla en ättikslösning i en skål, kastrull eller annat kärl i vilken det blivit kalkränder.
Men tänker du som läser detta; Vad har det tagit åt människan. Varför skriver hon om detta?

Jo, jag har gjort en upptäckt. Vi har ganska mycket kalk i vårt vatten här hemma. Det blir lätt vita beläggningar, både i skålar, kastruller och på bänkar. Hundens vattenskål som stått med vatten i hade fått en tjock beläggning och hamnade utanför hundhuset tidigt i sommar. Dår har den då stått och samlat regnvatten. Nu är det så att det är dags att fixa till hundhuset inför vintern och vattenskålen skall då tas i bruk igen. Tog in den för rengöring och döm om min förvåning. Ingen kalkbeläggning fanns kvar.

Då är frågan. Är regnvattnet så surt att det löser kalken i kärlet som det regnat i? Om så är fallet, vilket jag tror, kan man ju förstå att försurningen i naturen sker utan att vi direkt tänker på det. Att vi kan upptäcka det själva om vi bara vill.

Nästa fråga blir då? Har jag upptäckt en ny husmodersgrej? Ska jag ställa ut kastrullerna och låta det regna i dem? Då spar jag ju pengar på att inte köpa ättika.