I eftermiddag vid 18 tiden fick jag se något som jag inte sett på flera, ja åtskilliga år. Ute på Volgsjöns is befann sig en renhjord som samebyn drev på väg mot fjället.

Trots att de hade hjälp av en helikopter tycker jag man kan känna historiens vingslag. Jag blev nästan lite rörd.

Det var nog det trevligaste jag sett idag på min resa tur och retur Umeå.!

I går gjorde jag pasapalt! Det är andra gången i mitt 59-åriga liv som jag gjort det.
Pasapalt är blodpalt med amerikafläsk i som kokas i påsar eller knyten. Och...... fruktansvärt gott.

Förra gången var när jag gjorde med mamma som satt bredvid för att säga hur jag skulle göra smeten. Jag skalade, måttade och blandade. Mamma satt bredvid mig och tyckte till när det såg bra ut. Sedan skrev jag som tur var ner ett recept på hur mycket jag haft i av olika saker. 
Vi brukade skoja om att tanterna brukade använda gamla kalsonger som de gjorde trasorna ur, men jag klippte sönder ett gammalt vitt lakan som man gör knytena av. Precis som mamma brukade göra. 

Nu luktar det som det brukade göra hemma när det stod pasapalt på menyn.

Gött med lingonsylt och smör till!

 Nu vet man vad man gör varje kväll och när det ges ett tillfälle. Jag har velat att det ska vara bra väder i sommar, liksom många andra, men nu spelar det inte så stor roll om det regnar. Varför? Jo, OS har börjat.

Värst blir det för mig när friidrotten sätter igång. Usch vad jag ska svettas då.....

En del spelar golf, en del fiskar, en del gör något annat nyttig. Jag sitter i fåtöljen och följer OS....... när jag inte lagar mat, klipper gräs, handlar, städar, bakar, plockar bär.....

 Vilken dag vi hade i Skog i lördags. Så många trevliga människor församlade på ett och samma ställe under flera timmar. Tur med väderet hade vi också.

Kolbullestekarna och smetgörarinnan hade det de gjorde. Kön var hur lång som helst och stämningen var god. Det verkar som att människor vill göra trevliga saker på sommaren, med varandra och tillsammans med andra.

En bra dag med mycket svett på ryggen för en del samtidigt som andra gick omkring och frös. De som inte besökte Skog i går missade något lite annorlunda.

Nästa helg blir det Stalondagen som får sina besökare

 Igår var jag och svärmodern på tur till Lövberg. Ja, en ganska slösig resa men nödvändig. Jag hade glömt soppåsen, sedan midsommar,  kvar i skåpet under bänken så risken fanns för fluginvasion. Det hade gått bra, inga flugor efter en vecka.

På hemvägen tog vi en tur till Terese D. loppis i Dorris.
Tur att hon hade skyltat men oj så avsides hon har bott. Men hon var lycklig. Och jag tänker bara på en sak; BJÖRN.
En hel del fina saker sålde hon både till nytta och 'onytta'.

Svärmodern tyckte att det var en trevlig åktur och jag tyckte nog det jag också. 

.... är när mina äppelträd blommar. Det kanske låter lite fånigt men jag säger det att - det är inte bara att ha äppelträd på våra breddgrader.

Är det inte stormen som tar dem, vilket nästan hände för ett par år sedan så är det haren som sitter där och mumsar. Frostskador kan det bli och... jag vet inte allt som kan hända.

Ett av mina träd är nu ganska etablerat och har tydligen växt fast i marken ganska bra. Jag har räknat ut att det måste vara ca 10 år gammalt. Det andra som blommar är första gången i blomning och det känns som en seger över klimat och alla som inte trodde att det skulle gå.

Det sist planterade trädet tog haren sig lite tuggor på i fjol vår när jag tog bort gnagskyddet. Inte trodde jag att haren gick på träden nästan på sommmaren.

Värst var det för minn lillebror och hans hustru. Jag gav dem ett träd som de skulle ha vid sitt torp. Det var stort engagemang i planteringen och inte lite viktigt. På senhösten närmin bror kom upp så hade, ja juste det, en älg ätit upp det trädet. Visst kan man väl bli sur för mindre. Min bror menar dock att det är gran och björk som gäller på torpet. Inte ens Ornäsbjörken fick vara i fred.

Nu hoppas jag på äppelskörd i år.

 På söndag ska jag gå och lyssna på Real Group i kyrkan.
Det kommer att bli förträffligt att höra dem live.

Och så får jag sitta där och vara lite stolt över Emma..... gammfastra kanske grin lite?

Kul ska det bli i vilket fall.

 Nu har jag sett den igen. På exakt samma ställe som han gick över i fjol. Alltså ca 200 meter från mitt köksfönster.
Kalla kårar på min rygg.

Inte så stor, ganska ljus i färgen, tog det lugnt tittade sig omkring.

Vem? BJÖRNEN förståss.

 Nu kan man alltså skriva på namninsamlingen för Doroteaupproret. 
Det har jag gjort! Och jag tycker att det är läge att visa att vi inte vill stampas ner-inlandsborna.

Jag läste en blogg (Ingrid Oscarsson) en dag där det fanns en emailadress till vilken jag kunde skicka namn och adress. I gengäld skulle jag få några listor hemskickade till mig som jag skulle kunna ta in namnunderskrifter på.

Det måste ha varit en bluff. Jag har inte hört ett ord och jag har inte fått en enda lista tillsänt till mig. Kan det vara så att jag har blivit lurad igen?
Det skulle inte förvåna mig.

I vilket fall; Du skrivar väl på du också?

 Hade jag i morse ute på verandan.
Jag tyckte att småfåglarna, blåmes och talgoxe, betedde sig lite underligt och tänkte att de ville kanske komma år köttet E har på tork ute på väggen.

Aj aj tänkte jag tur att jag sitter här inne och vaktar.....

Plötsligt får jag syn på orosmomentet. På spadhandtaget, i blåsvädret, i solskenet satt denna lilla pärluggla och solade sig. Jag tror att det är en pärluggla för den är lite för stor för att vara en sparvuggla. Fint besök tyckte jag att det var i alla fall.

 Är det ute. Det minsta man kan säga. Det har blåst mycket den här vintern. Visst har det gjort det?

Jag kan inte sluta att tänka på människorna som har försvunnit med herculesplanet uppe i trakten av Kebnekaise. Om de lever hoppas jag verkligen att de uthärdar och att de hittas snabbt. Men det måste vara fruktansvärt att höra stormen och inte veta var man är eller veta om man tar sig därifrån.

Vid ett av de sista Storgitssjönappen som vi arrangerade på påskafton i många å,r blev ju vi överraskade av snöstorm på slutet av dagen. Många personer blev kvar på fjället på olika sätt och ett par ur vår egen styrka låg ute en hel natt i ett enkelt vindskydd som det hade mixtrat ihop av diverse grejer.
Sökandet pågick under natten utan resultat men på morgonen hade det lugnat ner sig och de båda kunde själv undsätta sig till en del. Kvinnan sa att det var den värsta natt hon upplevt och detta dån som som hördes av stormen var det värsta.

Jag glömmer inte den natten. Jag sov ingenting utan låg där och funderade över de två och hörde på stormen. Inatt har jag tänkt på de som försvunnit i Kebnekaiseområdet. 
Hoppas att de hittas.

Är det någon fler än jag som har sett den här skylten? 

Visst ser den lite mystisk ut? Jag har aldrig sett den förr men den finns. Det måste ha blivit brist på älgvarningsskyltar eller vad kan det bero på?
Men tänk om jag inte kan läsa vad för annan fara det är?

 Viktoria och Daniel till en liten prinsessa!!!!

Igår i Lotta Brommés program pratade hon med en spådam i Ockelbo, som såg i sin spåkula att det skulle bli en pojke, komma först några dagar in i mars och jag vet inte vad allt konstigt hon visste....
Men allt var fel. Men å andra sidan blev det ju lite humor i programmet... eller vad man ska kalla det.

I vilket fall: Jag ställer mig bakom skaran som vill gratulera idag.

GRATTIS!

 med alla vindar som blåser. 

Det är snöiga vindar, det är politiska vindar, det är melodifestivalsvindar... ja det finns vindar för allt, nästan.

Vi hade inte så mycket vind igår. Inte på Häggstrand i alla fall. Men det snöade ymnigt under kvällen. När vi kom ut från Restaurang Prima i Skansholm efter en god middag som vi, ett 20- tal personer, hade inmundigat var det med viss tvekan vem som ägde vilken bil. Som tur var har vi alla en bilsop i bilen för det är vi vana att ha.

MGV C firades av oss på Prima och hon gjorde mig lite fundersam. Hon brukar inte gå att lura men den här gången funkade det. Hon fattade inte alls till en början att så många hade samlats för hennes skull. Men så var det.

Vindarna och utspelen i politiken och samhället har jag inte riktigt satt mig in i så djupt men det här med att vi är så tärande och besvärliga köper jag inte, fullt ut. Om vi inte kan ha kvar våra kommuner där vi bor hur blir det då? Om det blir storkommuner hur går det då för dem som bor på den "ytterstakanten"? Längst bort ifrån centrum på storkommunen eller det som kommar att bli centrum.

En sak som jag tycker är märklig är att det är så tyst ifrån våra styrande politiker vad gäller dessa nedskärningar som  sker inom landstinget. Är det inte meningen att våra folkvalda politiker ska agera utifrån våra behov,  kommunens bästa?
Jag vet inte vad som pratas på interna möten men jag tycker att det ändå är märkligt att landstinget kan göra vad som helst mot inlandets sjukvård/akutvård. Vem ska stötta oss? 

Stöttar vi Dorotea? Eller drar vi mössan över huvudet och tänker: Det gäller inte oss.?

 ... vad är det för slags uttryck, egentligen? I vilket fall var det svinkallt igår när jag och en busslast fylld med personer nappade på "SCA-resan" till Jokkmokk. Kl.sex gav vi oss iväg i bussen från Vilhelmina och vi var hemma kl 23.

Jokkmokks marknad. Det var verkligen en ny upplevelse för mig. Vi brukar säga att det hör liksom till att det är kallt när det är marknad i Jokkmokk men igår var det rent... ja just svinkallt.

Kvicksilvret höll sig runt och mellan -35 till -40! Där stod försäljarna av vantar, sockar, skinn, skor, mössor, torkat kött, rökt kött och allt mellan himmel och jord. Och naturligtvis var Vildhasse där. Ingen mjukglass fanns att köpa dock djupfrysta kokosbollar. I öltältet var det så kallt att man var tvingad att ha handskarna på sig när man drack kaffe eller en svinkall öl.

Knirr knarr under fötterna hela dagen. Många samer klädda i sina finaste samedräkter som jag inte kan låta bli att beundra. Vilka konstverk. Vilka fantastiska konstverk som de bär på sina kroppar. Wow säger jag. Tyvärr hade min kamera fått "köldknäpp" så den gick inte att fota med.

Jag vet inte om jag kan säga att det var mycket folk, mer eller mindre än något annat år, men i förhållande till att det var en fredag, svinkallt och inte kul att ta av sig handskarna så var det många väl- och varmt klädda personer ute på gatorna.

Nu kan även jag lägga till i min "reselista" att jag varit på Jokkmokks-marknad och jag försökte på någara ställen att lägga ut en krok om och för www helgen i Vilhelmina men det var inte någon av de jag frågade som skulle dit. En del visste inte vad det var???? 

Själv köpte jag mig en underbar mössa, en riktig rödräv, och ett para riktiga Jörnkängor.

Snacka om att ha otur. Vi har möblerat om våra sovplatser här hemma. Min säng står på ett sätt som jag aldrig haft den förr och vi vet att vanans makt är stor.

Igårnatt så, hör och häpna, ramlade jag, i sömnen, ur sängen!

Jag kände att det gjorde frukktansvärt ont i min vänstra stortå. Jag tänkte nu gick den av. Jag vet inte om den gick av men rejält stukad blev den i vilket fall.

Visst ser den lite tilltufsad ut

Lite svårt att gå har jag. Stortån har ju en viss betydelse i balansen.....

 Dagmar har hälsat på hela natten. 

Hon är en jobbig typ som inte ger sig i första taget. Hon vräker sig fram och det rister i hela huset. Pirak och jag har sovit dåligt på grund av henne. 

Men jag ska gå ut och kämpa med henne ett tag när jag frukosterat.

God fortsättning!

Idag lyser solen. Kall och röd, knappt så att den syns över kanten. -12,5 grader.

Enligt bondepraktikan idag: " Skiner solen idag så blir det sträng köld i jul"

Kolla så att vedförrådet är fyllt och att det är fyr i spisen.  

 Tänk att några "experter" ska sitta på något kansli och utreda om man ska få jaga med lösa hundar.

Du jägare som läser detta; Vad säger du om att gå med hunden i band/koppel när du ska jaga fågel eller hare, och även älg? 

Jag begriper det inte. OCH till råga på allt är det för att skydda VARGEN? ....och de andra stora rovdjuren..
Nu är det bara varg det gäller. Flytta vargar, utredningar, helikopterflygningar, sömnpilar, frakt, kartläggning. You name it. Vad kostar detta? 

Jag tror inte det är sant!!!

 Finns det något som heter båtsista? Det finns ju som vi vet stugsista, när man stänger stugan för vintern, tror jag det betyder.

E har haft båtsista idag. Han har tagit upp båten från sjön,just som sjön har lagt för i år.
Som tur var låg den inte i sjön. 

Det var lite i sista stund, kan man säga.

 har jag, min syster och svägerska varit i helgen. Min andra svägerska kunde tyvärr inte vara med.

Vi har tillbringat helgen hos Katrin på Storholmen, med bastu, god mat och tjejsnack.... eller kanske mogna-kvinnor-prat. Vi skulle också vara med på Nobelmiddagen men den missade vi pga Katrins Italienska afton.

Lite dåligt väglag när syrran skulle köra från Umeå i fredags men för en gammal inlandsbo var det ju ingen tanke på att ställa in. Betydligt bättre idag när hon åkte hem.

Tack för en trevlig helg!

 Ibland kan man ha tur. Nu har jag haft tur. Jag är som läkaren sa FRISK.

I nästan fem och en halv månad har jag känt mig, som jag tror en cancersjuk  kanske kan göra. En som har bröstcancer. Jag har inte känt mig sjuk annat än de gånger jag har varit tvingad att operera mig på ena eller andra stället. Alla gånger omkring och i mitt högra bröst.

Nu återstår det att känna sig frisk och normal igen. Hur lätt är det att känna sig normal igen när hela livet har varit down hela hösten. Sjukskrivningarna och operationerna har duggat tätt, resorna till och från Umeå har varit många och långa, frågor och tankar har stötts och blötts och jag har haft ganska ont.

Dessutom har jag förlorat ett bröst. Ett bröst som kanske inte är så viktigt att ha i min ålder men ändå har en viss betydelse. Det var mitt och det var meningen att det skulle sitta där.

Men jag är som sagt FRISK från bröstcancer.

 Idag har jag lite tur.
Det var meningen att jag skulle köra till Umeå för återbesök på lasarettet idag men fick återbud därifrån i går eftermiddag, vilket var otur i sig. Men......

Med det regn och plusgrader som varit i natt, där alla vägar blivit som speglar, var det tur.

Nya försök nästa vecka.... det går sakta men det skrider dock närmare ett avgörande besked.

Man kan ju inte ha tur med allt i livet.

 Jag och MGV C har varit på julskyltning.

Vi hann inte titta i alla fönster.... riktigt, för vi hamnade uppe på Storgatan och gick mellan olika hantverks-affärer och fick faktiskt glögg eller kaffe hos nästan alla. Tur att glöggen var alkoholfri, annars har det nog inte gått så bra.

Mycket folk, och tomtar, var det ute på "plass´n" och det är ju trevligt när det händer något.

Vi var in i den gamla lanthandeln som finns uppe i kyrkstan och som har öppet ibland. Hjälp vilka nostaliska trippar man gör där inne, trots att man inte är mer än bara nästan 60 år. Man känner något i hjärteroten när man ser det gamla. Vi testade även spottkoppen som står på golvet där inne ;-))

Något vi reagerade båda två på var att nuförtiden är inget hemligt  längre vad gäller julskyltning och det som hör till. När vi var barn var ju fönstren täckta och öppnades upp en viss tid på skyltsöndagseftermiddagen. Det var tider det! Det var spännade. Ögonen var stora som tefat när man tittade in genom skytförnstret på Dahlbergs Sport &TV. Det var bara  farbror Simon, på ovan nämnda affär, som visade film i skytförnstret. Och inte nog med det. Han delade ut julklappar till alla barn! Gratis!!!!!!

Nu får man köpa dom av tomten.

 Fred Astaire, den store dansaren som dansade i många amerikanska filmer var en av mina stora idoler när jag var barn.

Hemma hos oss fanns ingen TV förrän jag tror 1960 eller 61. Mamma och pappa köpte en Monark, en sån där inbyggd sak,  av Simon Dahlberg i Skansholm som hade Dahlbergs Sport & TV. Framför TV:n lärde jag känna Fred Astaire, eller kanske rättare sagt lärde jag mig att känna igen honom. Det fanns ju fler också som var bra på dansa.... men.

Jo jag gillar att dansa. Tyvärr har jag ett knä som spökar numera och är nog lite för otränad men när jag känner mig lite deppad och livet känns skit då kollar jag på någon gammal video eller som jag nu har gjort, gått in på You Tube och kollar in det här.
 

Det är så underbart och jag blir förstummad..... och rörd.

Jag undrar varför?

Drog upp rullgardinen och vad såg jag där?
Plocka´ fram kameran och fota´ det här...
(sätt in texten i Tomas Ledins "Inatt är jag din")

Visst brinner björken? Kanske jag var lite lat som inte gick ut för att ta bilden men...

Naturligt i min skalle kommer detta uttryck fram "Aftonrodnad ger vacker natt, morgonrodnad ger slask i hatt" Det brukar stämma ganska bra... ibland

Vackert är det  i varje fall

... lite vitt på backen.
Det är ju ingen mening att kämpa emot. Någon gång kommer ju snön i vilket fall så jag säger, ok.

Det snöar ganska bra nu och det är ju faktiskt -2 grader ute idag.

Lite ljusare blir det ute.

Nu har jag fått in min nya hårddisk i datorn och det känns såååå bra. Jag gjorde det själv dessutom.... alltså bytte den. Förra helgen lade den bara av och maskinen blev helknäpp. Tur att jag tagit en förlängningsförsäkring på garantin.

Det känns som jag åkt på en misshandel, eller att jag gått igenom ett väldigt hårt träningspass. Jag är opererad för tredje gången på knappt fyra månader och den här gången är nog den värsta. Det är det värsta beslutet och det är det värsta jag gjort på länge men...... förmodligen det bästa. Det får jag klart veta när jag får svar om ca tre veckor.

Dessutom har någon Umeåbacill hoppat på både E och jag. Vi hostar och fräser, kraxar och nyser.

Svärfar han tvättade alltid händerna och tog sig alltid en whiskey efter han varit till Vilhelmina och handlat - bara för att inte bli sjuk. Tyvärr gjorde vi inte det när vi kom fram utan for raka spåret och åt och jag tror att vi inte ens tvättade händerna.

Jag tror jag ska börja med handsprit i handväskan igen.

 Nu kan även jag kalla mig nätfiskare.  Alltså fiskare med fiskenät. Jag FICK tillslut följa med E på en liten fisketur.  Han var nog nödd och tvungen att ta mig med för han hade ingen som rodde båten.

Vi lade ut i går eftermiddag och tog upp i morse. Tre vackra, goda, lagomt stora rödingar fick vi.

Synd att vi inte gjort det tidigare. Men.....

Nästa sommar. Då ska han få följa MIG, för nu har han väckt "rovfiskar-nerven" i mig.

 Då får vi se hur det går med ambulanserna och transporterna när "gamla tant Märta" i Dorotea behöver ambulansen och farbror Kalle har fått en stroke i Kittelfjäll?

Jag kan tänka mig att Vilhelminas ambulans ska försöka vara på flera ställen samtidigt.

Visst känns det konstigt. Vi ska alla ha sjukvård på samma villkor, vartän vi bor i landet. Får vi det nu?

Det spelar väl ingen roll vilken status vi har på sjukstugan i Vilhelmina? Kommer alla andra kommuner runt omkring att kunna få tillträde dit? 

Så här tänker och reagerar jag.

Jag är så förbryllad över vädret. Säkert flera med mig.

Varmt, flugor i luften, gräset växer fortfarande. Visst är något konstigt? 

I Thailand svämmas hela Bangkok över och på Afrikas horn torkar allt bort.

Här fryser aldrig vägeländet ihop så jag får ha en ren bil. Vägbanan frystorkar lite under natten och på dagen blir det en enda smet av den.

Men..... det är ju en fjuttig sak att gnälla och att fundera över.... Vi har ju det bra, när jag tänker över det.

Det enda jag behöver säga är: LÄS och begrunda.

På bondska finns det ett uttryck som lyder "tjenlit åt dem"!

 I fredags skulle min E vara bussig med mig och byta däck på min nya, fina, moderna guldfärgade Volvo.

Han kom in efter att ha gjort det och var nästan vit i ansiktet. Varför?

Jo, så här sa han: Var glad för att du inte behövde göra det själv. Vilken jä.... domkraft. Den går inte ens att veva. När jag då kommer hem från en datorfri helg läser jag om han som kunde fått bilen över sig pga att domkraften vek ihop sig och föjderna kan man ju förstå OM han hållit på där vid bilen, med hjulet avlyft och allt....

Kan man behöva skaffa sig en typ "pumpa upp" domkraft för att bilens är så dålig? Ska man skjutsa omkring den i bilen för att vara på den säkra sidan för att kunna fixa ett hjulbyte??

I min nya, fina flera hundratusenkronors bil, finns inget reservhjul utan det är en sån där snabblagning, vad den nu kallas. Men då undrar jag varför det finns en domkraft? Allra helst om det är som för han i artikeln att man ska byta domkraft efter varje användning. Enda gången vi använder domkraften är ju när och om jag byter mellan sommar- och vinterdäck hemma. Alltså skulle jag behöva köpa 8 nya domkrafter per år???!!!

Men... det är väl som med allt annat vad gäller nya bilar och bilar nuförtiden.  Man ska in på verksta´n för att byta däck också. Annars lever ju inte bilverkstäderna.... kanske.

Som gammal Bilkårist har jag bytt däck och tittat till min bil hemma, det som har gått i alla fall. Men.... det är nog slut på det nu.

 Idag grävs det för blotta livet ute hos oss bakom huset. Vi tänker satsa på jordvärme, trots att vi bor i Skog ;)...

Det ska bli otroligt skönt att slippa vedpannan i köket. Vedspisen, den svarta gamla Skoglund & Olsson, ska få vara kvar. Den är bra när det blir lite för kallt ute. Lite snål är man ju också trots allt. E behöver dessutom få hålla på med lite ved. Han lever inte utan den, tror  han.

Jag vet att det kommer att gå en hel del ström men vi har ju gröna ledningar hit och kryssar alltid för att vi ska ha el från vattenkraft.... Då känns det inte så hemskt i alla fall.

Jag säger då det. Att man går på allt. Magasinen är proppfulla med vatten och det fortsätter att regna.

Vad har vi för nytta av det?

Nu har jag tappat en bit till. Igår var jag hela dagen på lassa i Umeå. Nu är jag hos min syster och rehabiliterar mig.

Och...... vägen mellan Fredrika och Lögde älv är hur fin som helst nu. Härligt! Det blev kanske lite pengar över ändå.... Jag tänker på hur mycket det grävs och grejas i Umeå.

Nu är det väl ändå dags för vägen till Skog och Mark??

Pust!!!

 I morse när jag stigit upp och skulle dricka mitt morgonkaffe, eller rättare sagt koka mitt kaffe, blev vi strömlösa. Det finns för övrigt ingen sommar som denna som vi varit utan ström så många gånger, sedan de byggde om linjen. En fundering från mig är om det är tack vare allt grävande folk gör för jordvärme och dylikt. Jag tänker, nu när de lagt ner kablarna i backen mer och mer ……..

När jag ringde till Vattenfall för att felanmäla viiket jag har lärt mig, av en kvinna som hette Blom i efternamn och arbetade på dåvarande Norrlandskraft, att man ska göra snabbt. Hon sa alltid; ”Gå inte och vänta!”. I dag när jag ringde var jag den första och då varnades jag för att – om jag inte kollat mina egna säkringar så skulle jag få betala utryckningen. Det blev ett väldigt ringande här och jag känner mig som världens hjälte att man hittade felet i Lövliden, tror jag att han sa han på Vattenfall. Hjälte därför att jag var den som ringde först. Det tog tre timmar innan strömmen var tillbaka. Tur att man har vedspis.

Inte nog med det. Igår kväll när det var kolsvart ute kom maskinen som slår vägkanterna, och nu på morgonen kom väghyveln för att hyvla i spöregnet!!!

Nu händer allt på en gång här i Skog och Mark.

Ta det som dagens rapport från mig.

 Jag kan inte låta bli att förundras över dessa fruar eller kvinnor som en gång flyttat från Sverige till Hollywood av en eller annan anledning.

Jag brukar titta på programmet  bara för att. Det blir liksom ett sätt att fly verkligheten. 

Jag flyr den genom att titta på programmet och de flyr den genom att bara vara. 

Somliga är bara för mycket.

 Sif Ruud har avlidit har vi läst och hört. En stor skådespelerska som jag stått ganska nära enligt en del. Noga räknat min syster. Alltid när jag sett Sif R på TV  har jag självklart tänkt på min syster.

Varför? Jo när min syster blev arg på mig, vilket syskon kan bli på varandra, sa hon alltid att jag var så lik Madam Flood. Hon sa inte Sif Ruud utan just madam Flood. För den oinsatte kan jag berätta att det var hon kvinnan i Hemsöborna som nog nästan var den enda "följetongen" som gick på TV när vi var barn, när vi var väldigt unga i varje fall.

Jag har tittat på Sif Ruud, noggrant, många gånger men aldrig sett någon likhet. Vart fick min syster det ifrån?

Hon har aldrig sagt det på senare år...

Bra att somliga räddas och tas på allvar.

Det är svårare för en människa, att få åka till Lycksele när man är sjuk, än för en örn.

Med risk för att avslöja för mycket törs jag inte skriva mer.

MEN tur för örnen!

Har åkt ifrån regnrusket hemma i Vilhelmina och befinner mig nu i Umeå.

Min syster är borta och jag får ha hela huset och katta för mig själv. Här skiner solen och vindarna är ljumma. Vilket konstigt ord - ljumma, och hur det stavas sedan? Inte underligt att svenska är ett svårt språk att lära sig. Tänk att fatta varför ljumma stavas med lj och inte bara med j.

Har varit på lassa också och tittat till E som akut fick åka in. Tur att det finns många bra läkare på våra större sjukhus. Tänk vilka kunskaper och erfarenheter de har. Och för att inte tala om den ambulanssjukvård dom vi har, med deras personal med sitt stora kunnande!

I morgon är det min tur att träffa några läkare. Men jag tror det blir lättare för mig än för honom.

 .... Stekenjokkgruvan kommer igång. Då kanske de görs något åt vägen också.

Den är fruktansvärt dålig. Många gupp, gropar och hål.

Varit till Storablåsjön idag på en tur i regnet. "Sergeanterna" efter vägen duggar tätt både på Västerbottenssidan och Jämtlandssidan. Det är fiffigt med Sergeanterna. Om vägverket eller väghållaren har ställt upp en sådan så frias de från allt ansvar. Så....

skyll dig själv om du kör ner i ett hål trots "militärens" övervakning.

 MGV C fick nog nästan en chock i morse när hon var på väg till jobbet.

Hon blev så överraskad så hon var tvungen att stanna och ta en bild för att skicka till mig. (tyvärr kan jag inte visa bildbeviset) 

Vad det var som chockade henne? En stor gul VÄGHYVEL på vägen till Skog och Mark. Kors i taket! PEAB har tydligen hittat någon, någonstans, som var över. Kanske?

 Bara en vecka kvar av semestern. Men det ska nog gå det också.

En underbar sommar har vi ju haft och det har varit fullt upp med att klippa gräs och att hålla ogräset på en normal nivå.

Huset är snart färdigmålat och då är det bara att försöka leta reda på alla nedtrampade blommor och växter i rabatten. Konstigt att en del människor inte kan se om det är en växt i vägen för foten eller inte?

I vilket fall så åker jag till stugan nu. Nu ska jag ha lugn och ro en vecka innan jag ska ut i verkligheten.

Efter det är det nog snart dags för slutskattning* av vår bin. Det har blivit ganska bra med honung i år och än är det inte klart. E har det han gör.

* när man tömmer kuporna på all honung och ger dem sockerlösning i stället inför vintern

 Den här vägen jag bor efter är nog en bland de mest bedrövliga i det här landet. Till saken hör att det inte är speciellt lite trafik efter den heller.

För över en vecka sedan ringde jag, och var dessutom trevlig(!), till Peab och hörde när det skulle bli någon hyvling på vår väg. Snart, fick jag till svar.....

Nu hör det till saken att jag träffade en annan person, som for omkring efter vägen och kapade kvistar vid skyltarna, som visste att det inte funnits någon väghyvel!!!! 

Va? Ingen väghyvel? Måste man inte som väghållare se till att det finns maskiner för att underhålla vägarna?

Sluttanke: Det hela går ut på att spara pengar in i det sista. Hyvla en väg så att den är framkomlig är väl inte så viktigt. Inte behöver vi några vägar att åka på. Samma sak gäller vintertid. Hyvla och ploga så lite som möjligt så blir det klirr i kassan. Sedan, till vilken nytta är det att ta fram skyltarna ur riset?

Sätt en stor skylt vid vägen: ALLMÄN VÄG TRAFIKERAS PÅ EGEN RISK!

 Det är svårt att backa en vagn runt ett hörn med en ganska trögrattad traktor av äldre modell.

Vagnen är dessutom ganska tungt lastad och kort dragstång och allt skit på en gång.

Och så ska jag, som kört så mycket med den traktorn tidigare i mitt liv och backat både större och tyngre vagnar, gå bet på något sådant...

Och dessutom hade jag en som absolut inte kunde backa bredvid mig som tyckte att... ha ha. 

Jag, som absolut vill vara bäst jämt och dessutom klara allt! Själv.

Tur att Alexander kom!

 Wow vilken dag vi haft i Skog idag. 

I morse när klockan ringde hade jag  ingen lust att stiga upp. Jag hatar väckarklockan. Alltid. Väl uppe började jag plocka mina saker in i bilen och vips var jag där uppe i Föreningshuset.

Wow vilken dag vi haft. 

Många besökare och stekpannorna gick varma i kolbulleserveringen. Tack vare alla som ställt upp och jobbat, alla som kommit med sina loppisfynd och alla som på något sätt deltagit idag har gjort denna dag till en höjdare i Skog, för Skog och Marks Hembygdsförening.

Regnet och åskan kom förbi men inte förrän ett par  timmar innan slutet, så det gick bra! Allt!

Det konstiga är att man kommer alltid hem med en massa saker från någon annans bord!

 Nu är alla grejer märkta och klara för att dukas upp på loppisbordet i morgon. Honungen, årets första, är burkad och klar.

Jag hoppas att det blir fint väder och att det kommer många besökare! Det kommer att bli en trevlig dag i Skog i morgon, tror jag i alla fall.

Hoppas att vi träffas där!

 Lycka är att hitta två ämnen till äpplen på mitt äppelträd.

Äppelträdet som jag fick förankra för ett par år sedan när det stormade på hösten.

Trädet som blommade som tusan här i början på sommaren och som nästan inte har några löv. 

Trädet som skulle göra mig självförsörjande på äpplen.

Klarar man en hel vinter med två äpplen?

 Trippen till Umeå gick bra.

Lasarettet var öppet för mig.... läkaren fanns där. Jag skall dit igen för ytterligare prov senare. Förra gången jag hade tid där ringde det i min telefon när jag var i Bjurholm och de sa att ingen läkare fanns som kunde ta emot mig, så det var bara att vända  och åka hem. 36 mil blev det.  Där fick jag för att jag var ärlig och sparade pengar, förra gången jag var ner, genom att ordna så att jag fick göra två besök med en dags mellanrum.

Det var då min syster och jag, två medelålders kvinnor - på väg mot den övre medelåldern- köpte oss var sitt munspel och chockade två yngre män inne på Musikanten i Umeå. De såg ut som att de tyckte att allt var ett skämt, men det var det inte. Vi handlade och gick nöjda ut därifrån. Vi tränar nu för fullt för att ha en mindre konsert nästa gång vi syskon träffas. Vi ska överraska, hade vi tänkt.

Min svägerska åkte med mig till Umeå för att flyga hem till Huvudstaden. Vi hade tänkt följa med henne in och ta en kopp kaffe innan vi skildes men det är ju kört i Umeå. Man får ju inte fika där om man inte gått genom säkerhetskontrollen. Va´ löjligt! Såg en insändare i Ordetfritt om det där och håller helt med skribenten.

För övrigt är hela mitt kök fyllt av loppissaker som jag ska sälja på Loppisen här i Skog på lördag den 23 juli. En trevlig dag vid Skogbäcken.

Du kommer väl?

 Idag regnar det här på Häggstrand. Bra och välbehövligt. Det är fruktansvärt torrt i potatislandet och i rabatter, så för mig får det gärna regna.

Jag är inomhus och planerar inför loppisen som vi ska ha här i Skog på lördag. Bra att inte solen skiner så behöver man inte bli stressad av att behöva vara inomhus. jag plockar jag stryker, prismärker och funderar.

I morgon blir det besök på lasarettet i Umeå. Skall få svar på ett lite mindre trevligt prov. Nej det är inte gonorré. Men det lär ha ökat och är på väg tillbaka. Ingen trevlig sak att ha. Jag kom just ihåg att vi brukade skämta om "Gon- orren" - hoppar från pinne till pinne. Ganska kul egentligen..... för de som inte haft det....

Vi får se vad det blir för svar.

 Jag valde bort Åselemarknad och tog min svägerska med mig och åkte till Lövnäs på auktion. 

Vädret sisådär men dock uppehåll. Kollade in några saker som jag kanske skulle vilja ha.... men det blev inte mer än 180 kr som jag handlade för. Inte så mycket folk där heller på Viktorsson/Svensson gården. Det som också är kul med auktion på sommaren är ju att man brukar träffa en massa hemvändare. Inte ens det var det så många av.

Efter vägen hem kollade vi efter Rönnbergbjörnen. Vi såg den inte, bara skylten som varnar.

Ett moget blåbär har jag sett och smakat. Det verkar inte bli några blåbär häromkring. Har någon annan sett? Jag såg att Thailändarna har anlänt till Granhöjden och det är ju som ett sommartecken det också.

Nu förbereder jag mig för loppisen ( se annoans) och basar som vi ska ha här i byn nästa lördag. Hoppas även du kommer. Välkommen!

 En ny fågel har setts i Skog.

Den har rödaktig hätta och två ben. Glasögon är ju inte vanligt på fåglar men denna har det.

En pinsett i handen och med den samlar hon (det är en hona)  in flugor och kryp till en fågelunge som hon hittat på marken. Den nya fågeln har ett namn. Hon heter Vivan.

Fågelungen är en grönsiska eller grönfink, tror vi.

Tror jag. Mamma  kanske hade rätt den här gången också. Rätt i att efter midsommar vänder det och lir sommar. Hon hade ofta rätt - tyckte hon själv i alla fall...

Jag är nästan ofrivilligt på lasarettsbesök i Umeå som skulle vara ett men blev två. Sparar lite pengar både åt mig själv och landstinget på det sättet.

Syrran får rå om mig, vilket jag tror att hon gillar och jag får rå om henne. 

Solen skiner och jag behehöver inte hoppa hem efter vägen till Vilhelmina förrän i morgon. Det här med infrastruktursatsningar förekommer oftare vid kusten än inåt lander tycker jag. Vägen mellan Lycksele och Vilhelmina är dålig..... men än värre är vägen mellan Åsele och Bjurholm. Stackars de som ska köra den varje dag eller ganska ofta. 

Nu ska jag ut i solen.

 Igår gjorde jag sista dagen i skolrestaurangen i Malgoviks skola.

Det har varit en trevlig tid. Lärorik och jag har fått en ny erfarenhet och fått insyn i vad som försiggår i ett kök. Då spelar det nog ingen roll om det är ett stort eller litet kök. 

När jag som gäst går in på en restaurang har jag inte en blekaste aning om hur det går till där "bakom kulisserna". Ett tungt och många gånger ganska stressigt jobb. 

Men nu har jag som sagt den erfarenheten också att lägga till min samling. För en samling håller jag på att ha.

Är det precis 4 år och 9 månader sedan jag tog mitt sista bloss på en cigarett.

Varför jag skriver det idag är att det är den tobaksfria dagen idag.

Jag är så otroligt stolt och nöjd över mig själv att just jag lyckades med att sluta. Det är skönt när man kommit så långt att man slutat klappa sig på fickan för att kolla om dom är med. Skönt att inte behöva lukta så där illa som närman just nyrökt.

Ja, det är enbart skönt.

 Det här var nästan det bästa jag läst på länge.

Hon tog saken i egna händer, kan man säga. Bevismaterial i allra högsta grad.

Jag undrar vad hon får för straff. Det blir säkert hon som blir straffad.

Han är bara så bra.

Han ser hur kolugn ut som helst.  Men man kan samtidigt se att hans bruna ögon liksom blir stirriga. Det ser inte ut som att han riktigt hör på vad Limpar tjattrar om bredvid.

Hur kan man hålla sig så bra i form som Ingemar gör? Snacka om. Inriktad och "beg", som vi säger. Tänk om jag hade hälften av hans "beghet"/envishet. Att han håller på än....

Jag är helt klart imponerad. Han gav mig samma kalla kårar nu under programserien Mästarnas Mästare, som han gav mig när han åkte skidor.

Wow, säger jag!

 Rund som en kulle, blev dom.

Vi har bakat bröd till soppan åt skolbarnen idag.

Jag håller på att bli en fena på att rulla bullar. En under varje hand.

Sedan tänker jag på Karate Kid filmerna; Wax on - Wax off.

 Jag skickade choklad med chokladbudet.se, som hitta.se länkar till, för en vecka sedan när min svägerska fyllde 60 år. 

Vitsen med att skick med bud är ju att mottagern ska få sin ask hemlevererad. Men nej, inte den här gången. Hon fick gå till ett postutlämningsställe i Stockholm för att hämta det. ( jo hon bor i stockholm) Jag skickade en gång tidigare med något annat företag till en vän som vistades tillfälligt på en c/o adress. Hon fick det inlämnat genom dörren där hon vistades. Det är service det!!

 Vitsen är ju att jag kan skicka med budet för rätt tid vid rätt tillfälle. Annars kan jag ju köpa en ask på konsum och skicka den själv i ett paket via posten.

Aldrig mera chokladbudet.se.

 Vi tror att en familj har etablerat sig i trakten av Häggstrand. 

Är det bikuporna som hägrar eller är det något annat?

Nu har även mina grannar, Siv och Svempa sett björn. Ca 75 meter från huset. En björn av lite större kaliber än den jag såg. Resultatet blir att vi aldrig kan gå förbi fönstret utan att titta ut. Men jag är ganska van eftersom jag bor vid den sk "Tullen" i Skog.

Nu kan jag inte gå åt det hållet heller. Nu får jag nog ta fram min crosstrainer, ändå.

Brrrr