Efter ett långt uppehåll vill jag nu återuppta bloggandet genom att ta upp ett nygamalt spår om risker med vindkraft och ett helt nytt spår om ett unikt framsteg för svenskt naturskydd!

För det första kan det vara på sin plats att friska upp minnet på den stora folkmassan som ser vindkraften som ett oproblematiskt sätt att producera elektricitet. I den åtminstone bland fågelvänner välbekanta vindparken på Smöla i Norge är nu antalet av turbinerna dödade örnar ytterst nära 50!! Den exakta minimisiffran (då det aldrig går att hitta alla) ligger på 46 havsörnar och 2 kungsörnar t o m 23 maj 2012. Jag upprepar, nästan FEMTIO stycken av dessa djurrikets mest skarpsynta och skickliga flygare i bara en enda anläggning. Trots driftsstopp under april månad 2012! Så låt oss nu slippa höra fler svepande uttalanden om att fåglar alltid kan väja för vindkraftverk.

Lite som om det svenska miljödomstolsväsendet äntligen verkar våga sätta ner klackarna till och med för det multinationella energibolaget Vattenfall, ser jag den historiska dom som nyligen togs i Miljööverdomstolen. Gotlands ornitologiska förening (GOF) med flera lokala miljöorganisationer vann alltså över Vattenfall beträffande vindkraft vid den värdefulla fågellika,en Mästermyr på Gotland. Historiskt! Sveriges ornitologiska förening ser förstås positivt på denna dom

I sin argumentation anför Miljööverdomstolen:

"Med hänsyn till Mästermyrs påtagliga betydelse som fågellokal och de risker för kungs- och havsörn som en etablering medför, finner Mark- och miljööverdomstolen att Vattenfall inte har visat att den valda platsen uppfyller kravet på en lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är det inte heller möjligt att förena tillståndet med sådana villkor om försiktighetsåtgärder, t.ex. buffertzoner till boplatser, som innebär att lokaliseringen skulle kunna godtas. Det saknas därmed förutsättningar att meddela tillstånd till den sökta verksamheten. Mot den bakgrunden finns inte skäl att pröva Vattenfalls överklagande avseende villkor 2.

Mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut ska upphävas och Vattenfalls ansökan ska avslås.

Mark- och miljööverdomstolens dom får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas."

Jag ber alla som verkligen vill värna om miljön, och inte bara den i mina ögon smått absurda hetsjakten på koldioxiden, att läsa denna dom!
Grattis GOF!

På återförande...

Per

Denna dementi upphäver en tidigare blogg från 2011-10-08.

Igår besökte jag i ett annat ärende Ekologihuset, Lunds universitet. Planerade samarbete ang vårt fågelprojekt inför kulturhuvudstadsåret med prof Thomas Alerstam. När jag ändå var på plats bad jag Dr Martin Green om tid att diskutera vad han sagt eller ej på Slite Vinds fågelmöte på Arlanda i början av oktober. Följande kom fram på mötet vars syfte endast var att granska JP Fågelvinds (Jan Pettersson) fågelstudier på Holmön:

1) Martin Green AVRÅDER BESTÄMT FRÅN ALL FORM AV VINDKRAFTSETABLERING PÅ DE FÅGELRIKA HOLMÖARNA - och gav sin tillåtelse attjag sprider detta både i blogg och pressmeddelande.
 

2) Beträffande behovet av "fullskaleexperiment" sa Dr Green att det tyvärr krävs att man gör det i områden m en tillräckligt stor kritisk mängd av den/de målarter man måste studera. Obs detta blir ALDRIG DETSAMMA SOM DE MEST FÅGELRIKA OMRÅDENA I LANDET,DVS BL A HOLMÖARNA!
 

3) Beträffande behov av kompletterande fågeldata i rent beskrivande syfte (=nuläget) anser Dr Green att mer fakta krävs främst rörande de stationära smålommarnas flygrörelser över flera säsonger för att täcka in så många variationer som möjligt i deras födosök mm.
 

4) OM man ändå, MOT dr Greens rekommendation, någon gång i framtiden bygger en elproduktionsanläggning krävs enligt Dr Green omfattande studier på hur STATIONÄRA fåglar, i synnerhet denna internationellt unikt täta smålompopulation störs av vindkraftverk.
 

5) På min förfrågan tillstod Dr Green att det dessutom saknas kunskap(internationellt också) på hur STRÄCKANDE landfåglar som FJÄLLVRÅK och TRANA reagerar då de möter en DIMBANK som döljer Holmöarna från deras siktfält. Flyger de rakt in i dimman, över den eller försöker väjer de förbi dimbanken?

 

Nu blåser det extra hårt ute på Holmön! Särskilt om man ska döma av den långa rad av debattartiklar som nyligen publicerats.

Jag vill föra fram den enkla men grundläggande åsikten att vi inte med äran i behåll kan räkna med att få respekt från efterföljande generationer om vi låter vindkraftsbolagen inklusive andra ekonomiska särintressen med hänvisning till allmänna miljöargument exploatera Kvarkens Pärla - Holmöarna. Det är också detta som tydligt framgår av regionens plan för i vilka områden det är lämpligt att anlägga vindkraftsanläggningar.

Trots speciell uppvaktning av Slite Vind AB på senaste nämnden har vi i Sävar kommundel (där jag representerar C) beslutat att i detta skede inte inkomma med något yttrande. Vi avvaktar den mycket omhuldade och omtalade fågelstudien (finns sedan ett par dagar en vinklad sammanfattning via Holmöportalen) , MKB:n samt kulturmiljöanalysen som alla måste vara klara innan vi kan dra någon slutsats eller ens förstå läget. Notera att exploatören hänvisar till att Holmöarna är "utredningsområde", men tonar ned att det i regionens vindkraftsplan även tydligt står att just kommunens bedömning av en omfattande fågelstudie är direkt avgörande för huruvida kommunen trots allt kan tillåta kommersiell storskalig elproduktion där ute (sid 47):

"På Holmöarna är vindförutsättningarna mycket goda. Här finns fortfarande en rad frågor att lösa innan områdena kan föreslås som utbyggnadsområden. I första hand är det vindkraftens inverkan på Natura 2000 området som måste studeras. Här behövs en omfattande fågelstudie göras för att kommunen ska kunna ta ställning kring om en utbyggnad av vindkraft är möjlig. Holmöarna föreslås därför vara utredningsområden för vindkraft."

Men såsom en föraning till vilken grundinställningen är låt mig meddela att ingen i nämnden gjorde stående ovationer under presentationen...
 

Behöver vi rika svenskar offra denna vackra vy som uppskattas av så många svenskar och utlänningar för att bli "bäst i klassen" i vindkraftsligan? Jag menar att det kan vi bli ändå! Elproduktion ska inte ske i värdefull natur eller i vackra rekreationsområden. Vem skulle t ex tänka sig ett kärnkraftverk här ute? Jag bara undrar...

OBS! En dementi är gjord 2011-11-11 vilket jag bloggat om här!

Enligt säkra källor hade Slitevind kallat folk från hela Sverige till ett stormöte på Arlanda i måndags för att diskutera just sina planer att anlägga storskalig elproduktionsanläggning på Holmön.

Det mest uppseendeväckande var nog att den i vindkraftssammanhang rikskände fågelforskaren Martin Green från Lunds universitet utan omsvep menade att just det faktum att Holmörna var så fågelrikt innebar att platsen var väl lämpad för ett fullskaletest. Här kunde man verkligen få reda på i vilken omfattning fåglar påverkas av en stor vindkraftsanläggning. Även om han säkert hade tänkt att någon annan än han själv skulle göra vetenskaplig karriär på dessa studier blir jag fundersam. Om det är ett stort fågeltest han är ute efter varför föreslår han då inte att Slitevind uppför 40 vindkraftsverk vid Falsterbo eller Ottenby? Där blåser det säkert mer och det är definitivt närmare till både avnämare av el och forskningsresulat...

Nu kanske det nedlåtande begrepp som vindkraftförespråkarna ofta slänger i ansiktet på oroliga berörda sakägare eller miljövårdsföreningar (Not In My Backyard) även har fått en "vetenskaplig" betydelse...

Nu ska jag svara på en intressant kommentar från Rolf O gällande vindkraften på Holmön. Jag avfärdar vindkraft i och i nära anslutning till naturskyddade områden, en grundinställning som har stöd i EG-rätt.

Dessutom vill jag undvika denna industriella verksamhet i rekreationsormåden av typen Holmöns icke-skyddade delar. Sedan vill jag poängtera att vindkraften i Sverige endast gett kortsiktiga (ofta utsocknes) arbetstillfällen och nära nog inga på lång sikt. Jämför med hur många arbetstillfällen som den hundrafallt mycket viktigare vattenkraften har genererat i Norrlands inland. Jag var inte med på 50-talet, men jag kan ändå höra Vattenfalls direktörer utlova "vitamin-injektion under ett antal års byggperiod plus varaktiga, årliga intäkter därefter". Men hur blev det? Utöver de så kallade "bygdemedlen" vet vi båda att det bara bidde en tumme, som till råga på allt är lokaliserad i Stockholm...

Sverige har råd att lämna dessa pärlor kvar så gott som intakta eller i alla fall inte med dessa gigantiska stål/betongkollosser och hundratals nybyggda vägar i skyddad natur. Jag är övertygad att den nyss startade utredningen som Regeringen begärt av Naturvårdsverket kommer att dra liknande slutsatser.

Låt oss inte rusa åstad i tron vi "räddar klimatet" genom att exploatera naturen i Norrland. Även argumentet som ofta hörs, att vi ska exportera "grön el" till kontinenten faller med detta resonemang - som alltså är lång ifrån "ryggmärgsmässigt".

mvh
Per

Idag inviger Holmöaffärens Ekonomiska Förening sin nya affär! Grattis säger jag som folkvald i Sävar kommundel, med Holmön i sydlig utpost 10 mil från kommundelens nordspets norr om Botsmark!

Flera av mina partikollegor i centern är just nu på plats vid själva invigningen. Hoppas regnet inte stör alltför mycket! Men på Sveriges soligaste ö - lär det snart sluta regna. VK har ett fint bildgalleri om själva affären.

Jag vill ändå passa på att reflektera över ett av de problem som folket ute på Kvarkens pärla brottas med. Holmö skola var länge Sveriges minsta skola. Sävar kommundel ståtade då med både denna (minsta) och en av Sveriges allra största F-9 skolor (Sävar Skola). För drygt ett år sedan beslutade Sävar kommundelsnämnd att skolan på Holmön måste läggas ned, men inget bestämdes då (så vitt jag vet) om hur själva byggnaden skulle hanteras. Det finns nu långtgående planer från Umeå kommuns fastighetskontor att sälja den lilla men nyligen upprustade skolan. Något som det inte finns stöd för i Sävar kommundelsnämnd, i synnerhet inte från Alliansen och Miljöpartiet.

Skolbyggnaden fungerar idag som en viktig samlingsplats. Vad skulle hända när (inte om) det kommer en ny inflyttningsvåg med yngre barnfamiljer. Jag - och många med mig - tror att Holmön, framför allt utan förfulande vindkraftsindustri, kommer att ha stor dragningskraft på folk med friluftsintresse (fiske, fågel, jakt, bär, svamp) eller längtan till stillhet och skönhet i långliga tider!

Här räknar jag med att vi i centern visar vad vi går för - genom att bevara en levande landsbygd mitt i Kvarken!

 

Vad bedömer samhället som viktigast? En levande fjällnära natur, vattenkraft eller vindkraft?

Hur många har sett hur naturen ser ut EFTER en "vindkraftspark" (som dessa industrianläggningar så fint benämns) har etablerats i värdefull natur? Jag efterlyser att bilder på de enorma schaktningsingrepp i samband med vägbyggen sprids i media. Att vindkraftsindustrin baksida belyses.

 

Imorgon, söndag 27/2, finns en unik chans för umebor att förkovra sig i hur vindkraften kan förvandla ett landskap. Gotland är det län i Sverige som har längst erfarenhet av denna nu så heta form av elproduktion. Men det finns baksidor! Kom och lyssna så att vi i Västerbotten kan undvika göra om misstag gjorda på Gotland!

Med anledning av den påbörjade konferensen Winterwind 2011 i Umeå vill jag blogga om de konflikter som allt oftare uppstår.

Inte minst under Alliansregeringen har Sverige satsat 100-tals miljoner kronor på att öka andelen förnyelsebar energi, framför allt i form av bioenergi och vindkraft. Det råder fullständig politisk enighet om riktigheten i detta. Inte minst av ren självbevarelsedrift behöver vi upphöra med användningen av de icke-förnyelsebara energislagen kol och olja. Genom att öka de förnyelsebara energislagen kan vi på sikt även bli kvitt den osäkra kärnkraften. Jag vill dock poängtera att miljövänlig energiproduktion lätt kan bli kontraproduktiv bara genom valet av lokalisering. Jag menar att de områden som vi med dyra skattemedel har skyddat på grund av höga natur- eller rekreationsvärden även i framtiden måste få vara fria från industriell elproduktion. Vi behöver inte ödelägga vår finaste natur för att exportera grön el ut i Europa.

För närvarande pågår många vindkraftsplaner inom skyddad eller på annat sätt värdefull natur (t ex Holmöarna), vilket jag menar är kontraproduktivt. Kvarkens pärla är inte "förnyelsebar".Genom att respektera gällande områdesskydd och miljöregelverk kan vi dessutom undvika segdragna miljöprocesser. Sverige, Västerbotten och Umeå har råd att efterlämna dessa områden i befintligt skick till våra barn och barnbarn!

De rödgröna verkar i våra nejder lyckats så bra i sin järnvägspropaganda att vissa tycks tro att Centerpartiet och Alliansen är motståndare till Norrbotniabanan! Som det t ex syntes i fredagens debatt av centerpartisterna SO Edvinsson och Lars Weinehall stämmer detta inte alls med verkligheten. Men - i motsats till de röda - vill Centerpartiet och Alliansen ha finansieringen klar innan bygget startar. Hederlig ordning och reda alltså! Det är en något helt annant än att vara mot banans tillkomst!

Här vill jag komma med en annan viktig vinkling på denna problematik. Jag vill hävda att med lånefinansiering ökar trycket på miljödomstolarna, som ska pröva hur olika exploateringar rimmar med vår miljölagstiftning, den sk Miljöbalken. Hur då?

Jo, genom lån uppstår räntekostnader. Vid fördröjningar t ex i form av oväntade miljöprövningar uppstår genast "fördyringskostnader" jämfört med den ursprungliga tidsplanen. Om tagna politiska beslut visar sig vara felaktiga - dvs nya fakta i målet framkommer - kan alldeles rättmätiga överklagningar avslås på grund av att domstolarna faller för trycket från politikerna. Dessa behöver, som det är nu, bara dra igång "fördyringsdrevet" i media (ofta försåtligt dolt i formuleringar som "det överklagas för mycket") och rikta detta mot någon stackars demokratiskt sinnad medborgare, som varit blåögd nog att tro att han eller hon som sakägare eller föreningsrepresentant kunde påtala felaktighet i beslutet - och få rätt mot stora staten eller stora kommunen.

Jag tror att de flesta i Sverige och det hittills så röda Umeå vill få behålla rättigheten att överklaga beslut tagna även av politiker i kommun och regering. Men man behöver inte lyssna särskilt länge på dagens röda umeledning för att förstå att denna vill ha fullständigt lojala medborgare som aldrig överklagar utan lydigt står med mössan i hand vilka beslut som än tas. Precis som det var i Sovjetunionen före 1992 och fortfarande är i demokratiska underverk som Vitryssland, Ukraina...

Alltså - gör inte om misstaget med Botniabanan - där lånefinansieringen resulterade i en miljörättsligt haveri. Banan är som bekant byggd och invigd, alla prövningar har vunnit laga kraft, men likväl utreder Europadomstolen huruvida Sverige gjorde rätt som tvingade miljödomstolarna att acceptera århundradets största rödgröna lögn - att det saknades alternativ vid passagen av Natura 2000-området Umeälvens delta.

anser denne centerpartist

Ett TV- tips från norsk television! Klicka här och hör ett reportage om Smöla!

Eller en omfattande vetenskaplig studie över vindkraftens effekter på fåglarna av NINA.

PS. Sedan inslaget gjordes har totalsumman ökat till minst 38 havsörnar. DS

Riksdagskandidaten (obs rättelse) Jonas Sjöstedt (v) vill utreda möjligheterna att  bygga elproduktions-anläggningar på Holmöarna! Det framgår av ett färskt debattinlägg i VK.  Jag undrar om han och de andra röd-gröna vet om att Norra Kvarken, med Holmöarna som centrum, hyser en av Europas tätaste populationer av havsörn (rödlistad - missgynnad; NT)? Efter som det är bevisat från norska Smöla (där minst 38 örnar dödats på 4 år) att havsörnar inte kan väja för dessa snabbt roterande monstruösa väderkvarnar (250 km/hvid spetsarna) måste det betyda att de röd-gröna negligerar klassisk naturvård till förmån av berikande av stora elbolag (och alla andra inblandade i exploateringsprocessen). Jag vet att vi kan uppnå riksdagens vindkraftsmål utan att offra värdefull natur!

...säger den borgerlige miljövännen och centerpartisten