
En ljungpipare har fått färgringar som möjliggör enkla avläsningar med tubkikare utan att den behöver fångar på nytt. Foto: Umedeltats Fältstation.
I Umedeltat möts två huvudstråk av flyttfåglar från Övre Norrland. Ett går längs svenska kusten mot SV och ett annat över Kvarken åt SO. Resultaten av 20 års ringmärkningsverksamhet i Umedeltat, som kraftigt ökat i och med ett uppdrag åt Jordbruksverket att virustesta vilda sjöfåglar 2007-2009, visar att inget av de 298 återfynd (1,8%) som gjorts av 23 766 ringmärkta fåglar har gjorts vid Ottenby eller Falsterbo - där Sveriges statligt finansierade fågelövervakning sker.

Fördelning av de 298 återfynd av fåglar ringmärkta vid Umedeltat (röd punkt). Änder (lila), måsar (ljusgrön), vadare (mörkgrön) och tättingar (blå). Utanför kartan finns en brushane i Mauretanien och en fisktärna i Namibia
Detta mönster kan skönjas även för fåglar ringmärkta i landskapet Västerbotten samt troligen hela Övre Norrland, eftersom endast några enstaka exemplar av de minst 200 000 fåglar som genom åren ringmärkts här hittills har kontrollerats vid Ottenby och Falsterbo. Det omvända verkar också gälla – hittills har ytterligt få att de ca 2 miljoner ringmärkta fåglar i de nämnda stationerna kontrollerats i landskapet Västerbotten.
Vad betyder detta? Jo, att Sverige lägger alla sina övervakningsresurser (flera miljoner kr) på att kontrollera tillståndet i södra och mellersta Sverige. Fåglar är nämligen otroligt bra indikatorer på miljötillståndet över stora områden. Nuvarande system innebär att man inte vet något alls om vilka miljöförändringar som pågår i Övre Norrland. Så borde det självklart inte vara.
Just nu pågår en utredning på Jordbruksdepartementet (där viltfrågor - inklusive vilda fåglar - hanteras) om den svenska viltövervakningen.
Jag föreslår att staten avsätter några hundra tusen till fågelövervakning vid Umedeltat. Detta skulle även sätta Umeå ändå tydligare på den gränslösa flyttfågelkartan lagom till kulturhuvudstadsåret!
anser centerpartisten,
Per