På förekommen anledning vill jag betona att SLU-doktoranden Adjan de Jong i sitt osannolikt välspridda pressmeddelande glömt bort att hänvisa till någon källa där vi som företrädde VOF, SOF eller SNF framfört att:

1) "Antalet vårrastande sädgäss, sångsvanar och tranor i Umeälvens delta- och slättlandskap" SKULLE MINSKA "sedan Botniabanan byggdes",
2) "Våtmarkerna som byggdes som kompensation för Botniabanans intrång" INTE SKULLE ANVÄNDAS "flitigt av många fågelarter, däribland sädgäss",
3) "Många sädgäss, sångsvanar och tranor" INTE SKULLE VÄLJA "att söka föda på jordbruksfält alldeles intill Botniabanan",
4) "Sädgäss som sover på Västerfjärden mindre än 400m från Botniabanan" SKULLE REAGERA "synbart på passerande nattåg".

Alltså piskar de Jong upp en hätsk stämning för att försätta sig själv i bättre dager. Vad säger det om en blivande (disputerar 25/5 om något helt annat) forskares bevekelsegrund när han beskyller idella organisationer för att ha uttalat starka påståenden som han sedan utan en enda siffra, och än mindre några rapporter eller uppsatser som belägg, via mediapådrag försöker "vederlägga"?

Kanske de Jong, trots att "hans sida" (Banverket och den lokala politi(s)ka ledningen) faktiskt FICK SIN VILJA IGENOM I MILJÖDOMSTOLEN, känner dåligt samvete för att ha medverkat till detta stora och internationellt välkända ingrepp i Natura 2000?

Jag bara undrar...

För er som inte regelbundet lyssnar på Radio Västerbotten kan jag här länka till den korta replik jag fick chansen att ge på SLU-doktorandens tvärsäkra pressmeddelande om fåglarna och Botniabanan.
 

Eftersom vårt frispråkiga kommunalråd på sin blogg kommenterat en för honom fördelaktig "nyhet" i lördagens VK, känner jag mig nödgad att förtydliga bakgrunden till min lite avmätta kommentar i artikeln om "Tvist om fåglarna störs". Nu finns den på VK.se - HÄR. (Tack VK för att ni lade in den!)

Det låter ju vid ett första påseende väldigt betryggande när forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet är "säkra på sin sak" och nu är ivriga att gå ut med sina slutsatser. Men den enda elementära frågan - som jag försökte belysa i min kommentar - är:

Var är fakta och analyser bakom dessa slutsatser?

Detta framförde jag direkt till VK:s reporter och föreslog att VK själv efterfrågade faktaunderlagen innan man skrev något alls. Reporten förstod mig, men sade att hans chefer hade bestämt att artikeln skulle in i lördagens VK. Jag tolkar detta som att redaktionen ville försöka få igång ett "bråk" som de själva skulle tjäna på! Detta apropå debatten om sär- kontra allmänintresse...

För att förtydliga ytterligare väljer jag att här på min blogg publicera hela min kommentar inskickad per mail till VK:

"Per Hansson och de andra ideellt arbetande ornitologerna vid Umedeltats Fältstation, UDF, frågar sig efter att snabbt ögnat igenom pressmeddelandet: vilka vetenskapligt publicerade studier ligger till grund för dessa påståenden? Vi från UDF kan konstatera att det varit stora skillnader mellan åren sedan järnvägen byggdes varför det egentligen är alldeles för tidigt att uttala sig om effekten av järnvägen i allmänhet och av godstågen i synnerhet. Det enda vi har kunnat konstatera att åtminstone sädgässen fått dubbelt så långt att flyga för att hitta föda efter järnvägsbygget. Slutligen väntar vi fortfarande på att  de Jong mfl publicerar sina av Banverket bekostade studier som visade att sädgässen stördes av järnvägen vid Gubböle. Per Hansson hade förväntat sig ett pressmeddelande om storspov, eftersom de Jong i dagarna ska försvara sin doktorsavhandling om den arten."  

Sista ordet i denna fråga är nog inte sagt...

[Tillägg:

Under miljöprövningen var miljöorganisationernas huvudargument till varför Botniabanan inte borde dras genom detta norra Sveriges värdefullaste Natura 2000-område EU-lagstiftningen som syftar till att SKYDDA VÄRDEFULL NATUR. Då spelar det inte någon roll hur mycket eller litet de rastande eller häckande fåglarna störs. Att över huvudtaget gå in på detta resonemang är i sig redan en stor eftergift för exploateringsintressen, hur allmänna de än må vara.]

Denna dementi upphäver en tidigare blogg från 2011-10-08.

Igår besökte jag i ett annat ärende Ekologihuset, Lunds universitet. Planerade samarbete ang vårt fågelprojekt inför kulturhuvudstadsåret med prof Thomas Alerstam. När jag ändå var på plats bad jag Dr Martin Green om tid att diskutera vad han sagt eller ej på Slite Vinds fågelmöte på Arlanda i början av oktober. Följande kom fram på mötet vars syfte endast var att granska JP Fågelvinds (Jan Pettersson) fågelstudier på Holmön:

1) Martin Green AVRÅDER BESTÄMT FRÅN ALL FORM AV VINDKRAFTSETABLERING PÅ DE FÅGELRIKA HOLMÖARNA - och gav sin tillåtelse attjag sprider detta både i blogg och pressmeddelande.
 

2) Beträffande behovet av "fullskaleexperiment" sa Dr Green att det tyvärr krävs att man gör det i områden m en tillräckligt stor kritisk mängd av den/de målarter man måste studera. Obs detta blir ALDRIG DETSAMMA SOM DE MEST FÅGELRIKA OMRÅDENA I LANDET,DVS BL A HOLMÖARNA!
 

3) Beträffande behov av kompletterande fågeldata i rent beskrivande syfte (=nuläget) anser Dr Green att mer fakta krävs främst rörande de stationära smålommarnas flygrörelser över flera säsonger för att täcka in så många variationer som möjligt i deras födosök mm.
 

4) OM man ändå, MOT dr Greens rekommendation, någon gång i framtiden bygger en elproduktionsanläggning krävs enligt Dr Green omfattande studier på hur STATIONÄRA fåglar, i synnerhet denna internationellt unikt täta smålompopulation störs av vindkraftverk.
 

5) På min förfrågan tillstod Dr Green att det dessutom saknas kunskap(internationellt också) på hur STRÄCKANDE landfåglar som FJÄLLVRÅK och TRANA reagerar då de möter en DIMBANK som döljer Holmöarna från deras siktfält. Flyger de rakt in i dimman, över den eller försöker väjer de förbi dimbanken?

OBS! En dementi är gjord 2011-11-11 vilket jag bloggat om här!

Enligt säkra källor hade Slitevind kallat folk från hela Sverige till ett stormöte på Arlanda i måndags för att diskutera just sina planer att anlägga storskalig elproduktionsanläggning på Holmön.

Det mest uppseendeväckande var nog att den i vindkraftssammanhang rikskände fågelforskaren Martin Green från Lunds universitet utan omsvep menade att just det faktum att Holmörna var så fågelrikt innebar att platsen var väl lämpad för ett fullskaletest. Här kunde man verkligen få reda på i vilken omfattning fåglar påverkas av en stor vindkraftsanläggning. Även om han säkert hade tänkt att någon annan än han själv skulle göra vetenskaplig karriär på dessa studier blir jag fundersam. Om det är ett stort fågeltest han är ute efter varför föreslår han då inte att Slitevind uppför 40 vindkraftsverk vid Falsterbo eller Ottenby? Där blåser det säkert mer och det är definitivt närmare till både avnämare av el och forskningsresulat...

Nu kanske det nedlåtande begrepp som vindkraftförespråkarna ofta slänger i ansiktet på oroliga berörda sakägare eller miljövårdsföreningar (Not In My Backyard) även har fått en "vetenskaplig" betydelse...

Trots rekordtidig start gjorde kylan i början av maj att björkarna utanför Skogis slog ut endast något tidigare än ”normalt”. Trots helt olika vårar slog björkarna ut exakt samma dag 2010 och 2011. Så något extremår var det inte tal om beträffande lövsprickning av glasbjörk.

De senaste dagarna har många diskuterat kylningsproblemen i de drabbade kärnkraftsverket i Japan. Så även på mitt jobb. Där framförde en äldre kollega en intressant idé, som inte jag hört förut: varför bygger man inte kärnkraftverken under havsytan så att det snabbt och enkelt går att kyla ned bränslet vid risk för härdsmälta? Då skulle man kunna låta havsvattnet av egen kraft rinna in och täcka det heta bränslet. Då gör det inget att elförsörjningen är helt avstängd. De fysikaliska lagarna lär funka i alla fall! Vad säger experterna om detta?

Ett liknande system ska tydligen användas i Finland. Här byggs en stor bassäng under reaktorn. Vid risk för härdsmälta sänks helt enkelt bränslet ned i bassängen som samtidigt vattenfylls. Samma tanke, men inte fullt lika snabb och enkel kan jag tycka.

För övrigt anser jag att vi så snart som möjligt ska göra oss kvitt kärnkraften, både i Sverige och på andra ställen. I alla fall så länge inte tekniken utvecklas så att det förbrukade avfallet blir hanterbart. Dvs inte kräver långtidslagring i 100 000 år... Tills dess måste vi satsa mer på bland annat biobränsle och teknikutveckling för smarta förnyelsebara energilösningar.

  
Över Norra Kvarken sker Skandinaviens största passage av fjällvråk. Även många andra fjällfåglar flyttar åt sydost och syns aldrig ens i södra Norrland.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson har fått en propå från Centerpartiet i Umeå att man borde göra något för att förstärka miljöövervakningen inom detta område och kommenterar: ”Detta är ett mycket intressant projekt för miljöövervakning och frågan kommer att beredas på Jordbruksdepartementet i samråd med Miljödepartementet.”

Redan nu kan Umedeltats Fältstation konstatera stora förändringar i den nordsvenska fågelfaunan. Potentiellt ekonomiskt viktiga fågelarter (sångsvan, grågås och trana) som födosöker i jordbrukslandskapet har ökat dramatiskt. Samtidigt är situationen oklar för en rad nordligt häckande arter (sädgås, stjärtand, bläsand). Är det klimatrelaterade förändringar i taigan och på tundran eller kan förändringar på rastplatserna orsakat populationsförändringar? Övervakning i Kvarkenregionen gör det möjligt att spåra och analysera förändringar i den nordskandinaviska miljön.

Fåglar är erkänt goda och snabba indikatorer på förändringar i miljön. Trots att detta är välkänt, bedrivs inte någon egentlig övervakning av flyttande nordsvenska fågelpopulationer. Tack vare den intensiva virusprovtagning av sjöfåglar som gjordes i Umedeltat 2007-2009, håller en bild på att växa fram; flyttfåglar som häckar i Övre Norrland passerar inte nuvarande statligt finansierade övervakningsstationer i Sydsverige. Forskning har visat att södra Västerbottens kustland, Norra Kvarken och särskilt Umedeltat fungerar som ett viktigt nav i ett internationellt nätverk av fåglars flyttvägar. Härifrån flyger t ex den lilla videsparven rakt österut 700 mil till Kina!

Centerpartiet i synnerhet och Alliansen i allmänhet vill ge umeborna större inflytande på ett mycket enkelt och handfast sätt: Vi vill ersätta dagens väldigt personfixerade ledning (Holmlund) med ett öppet, demokratiskt sinnat och humant ledarskap! Ingen - inte ens tjänstemännen - i det nya Umeå ska längre vara rädda för att uttrycka sina åsikter eller kunskaper under sina rätta namn!

Jag dristar mig till att utlova att den nya ledningen aldrig kommer raljera över sina meningsmotståndare och allra minst kommuninnevånare som är engagerade i diverse föreningar. Varken i media, bloggar eller någon annanstans! Visst skulle det vara skönt...

Jag skäms inte för att tycka att Umeå som universitetsstad med en stor majoriteten välutbildade medborgare borde kunna erbjuda sina skattebetalare ett kommunalråd med akademisk examen. Tänk så många lärare, sjuksköterskor, biologer, präster, socionomer, civilingenjörer, statsvetare, läkare, tandläkare, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, historiker, naturgeografer, matematiker, ekonomer, jurister, jägmästare  etc som bara väntar på att ta ett större samhällsansvar! 

I samma veva uppmanar jag alltså återigen Umeås många akademiker att fundera över möjligheten att - åtminstone för en tid - släppa den egna karriärstegen och som fritidspolitker aktivt medverka i samhällsutvecklingen! Du som välutbildad behövs! Med fler analytiska och kritiskt tänkande akademiker involverade i beslutsprocesserna ökar chansen för ett i många avseende blomstrande Umeå 2014!

Så tänk om du som alltid röstat på socialdemokraterna! Och kom ihåg att det är stor skillnad på riksdagspolitik och kommunapolitik. Blanda inte in de nationella frågorna i hur du röstar i kommunalvalet!

anser denne nyblivne politikerkandidat

Jag vill med detta videoklipp (som jag filmade med min mobil idag) förmedla hur illa det ser ut i 6-8 m höga 27-åriga contortabestånd i Gällivare. Dessa tallar såg fina och produktiva ut så sent som hösten 2009. Jag vill varna "känsliga tittare" för obehagliga bilder...

Titta och fundera över hur lämpligt det är att plantera stora arealer av detta främmande trädslag i kärva klimatlägen och på gamla granmarker!

Ibland är naturens konstverk särskilt talande! Detta barkgnag fann jag i ett trädslagsförsök med tall och contortatall. Denna kanadensiska tall är under utredning just nu. Skogsstyrelsen föreslår till Regeringen att tidigare begränsningar i kärva lägen slopas trots vetenskapligt dokumenterade risker.

En ljungpipare har fått färgringar som möjliggör enkla avläsningar med tubkikare utan att den behöver fångar på nytt. Foto: Umedeltats Fältstation.

I Umedeltat möts två huvudstråk av flyttfåglar från Övre Norrland. Ett går längs svenska kusten mot SV och ett annat över Kvarken åt SO. Resultaten av 20 års ringmärkningsverksamhet i Umedeltat, som kraftigt ökat i och med ett uppdrag åt Jordbruksverket att virustesta vilda sjöfåglar 2007-2009, visar att inget av de 298 återfynd (1,8%) som gjorts av 23 766 ringmärkta fåglar har gjorts vid Ottenby eller Falsterbo - där Sveriges statligt finansierade fågelövervakning sker.

Fördelning av de 298 återfynd av fåglar ringmärkta vid Umedeltat (röd punkt). Änder (lila), måsar (ljusgrön), vadare (mörkgrön) och tättingar (blå). Utanför kartan finns en brushane i Mauretanien och en fisktärna i Namibia

Detta mönster kan skönjas även för fåglar ringmärkta i landskapet Västerbotten samt troligen hela Övre Norrland, eftersom endast några enstaka exemplar av de minst 200 000 fåglar som genom åren ringmärkts här hittills har kontrollerats vid Ottenby och Falsterbo. Det omvända verkar också gälla – hittills har ytterligt få att de ca 2 miljoner ringmärkta fåglar i de nämnda stationerna kontrollerats i landskapet Västerbotten.

Vad betyder detta? Jo, att Sverige lägger alla sina övervakningsresurser (flera miljoner kr) på att kontrollera tillståndet i södra och mellersta Sverige. Fåglar är nämligen otroligt bra indikatorer på miljötillståndet över stora områden. Nuvarande system innebär att man inte vet något alls om vilka miljöförändringar som pågår i Övre Norrland. Så borde det självklart inte vara.

Just nu pågår en utredning på Jordbruksdepartementet (där viltfrågor - inklusive vilda fåglar - hanteras) om den svenska viltövervakningen.

Jag föreslår att staten avsätter några hundra tusen till fågelövervakning vid Umedeltat. Detta skulle även sätta Umeå ändå tydligare på den gränslösa flyttfågelkartan lagom till kulturhuvudstadsåret! 

anser centerpartisten,

Per

Jägmästarstudenter lär sig vilka skadegörare som härjar i de svenska skogarna, och drar sig inte för att exkurera mitt under vargavintern 2009/10. Foto: Per Hansson.

I samband med ett annat besök på länsstyrelsen i Västerbotten, har miljöminister Andreas Carlgren (c) haft den goda smaken att besöka oss på SLU i Umeå (som så många kallar Skogis). Jag har gått snart 25 år i dessa korridorer, först som student, och senare som doktorand och nu forskare. Jag kan inte minnas att vi någonsin under dessa år haft besök av någon miljömininster! Nu får vi besök av samme Carlgren, som i dagens VK stolt berättar vad han och hans regeringskollegor i den borgerliga Alliansen åstadkommit inom miljöpolitikens ramar!  Kul att han valt att förära universitetet där landets högsta skogliga utbildning erbjuds och som producerar ca 80 analytiska och kunniga unga jägmästare varje år. Utöver all kvalitetsforskning förstås.... Varmt välkommen hit Andreas!

Temat blir: "Efter klimatmötet i Köpenhamn"

Och ni som har nära till Skogis, kom och lyssna och ställ frågor imorgon fredag kl 14:15 - 15:00 i PO Bäckströms sal (Aulan).

hälsar centerpartisten,

Per

Prövning av "miljöfarlig verksamhet" (t ex vägar, järnvägar, stora byggprojekt, vindkraftsparker etc) sker idag med hjälp av sk miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Exploatören har idag sin fulla rätt att välja vilket konsultföretag som helst. Det är därför inte direkt förvånande att på relativt kort tid blir de konsultföretag, som har civilkurage nog att objektivt lyfta fram även ”negativa” effekter av  diverse projekt, helt utan uppdrag. Detta är ju förstås förödande särskilt om de aktuella exploatörerna är statliga eller kommunala "företag" med stor uppdragsverksamhet.

Därför är den tydliga trenden att endast konsultfirmor som redan har producerat liknande, av länsstyrelser och/eller miljödomstolar godkända MKB:er, kan expandera och anställa folk. Innan Miljöbalkens krav på MKB sjösattes, sköttes denna riskanalys av ekonomiskt obundna tjänstemän på länsstyrelserna. Numer har länsstyrelserna bara att bedöma om MKB:n är godkänd eller ej. Detta kan ibland innebära att tjänstemännen på länsstyrelsena får det delikata uppdraget att bedöma sin forna kollegor som allt oftare ”köpts” upp av de ovan nämnda exploateringsvänliga expanderande konsultfirmorna.

Jag menar att Sverige snarast bör instifta en ny statlig myndighet som väljer objektiva konsultfirmor till diverse exploateringsprojekt och sedan bedömer slutresultatet utifrån givna regler och framför allt ställer mycket stora krav på att alla tänkbara negativa effekter och risker redovisats. Hela processen ska vara anonym, så att vänskapsjäv kan uteslutas. Denna ”MKB-myndighet” ska löpande bedöma konsulternas arbete. Då politiska beslut ligger bakom val av sträckning av infrastruktur måste MKB:n vara godkänd innan politiska omröstningar sker. Kommer nya fakta fram efter ett politiskt beslut (såväl i kommun som i riksdag) ska beslutet omprövas...

...menar centerpartisten,

Per