Exempel på björkskog framröjd ur ett barrblandbestånd (Väderhällorna, Umedeltat).

Jag har sett att man börjat att röja i "refugierna" mellan påfarterna till E4 i Sävar. Det är bra! Inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt. Men jag som jägmästare reagerar på hur tradigt likt en gammeldags lövröjning det ser ut. Man tar bort allt ljust och genomsiktligt löv och lämnar de mörka och täta tallarna. Skulle man inte kunna våga göra tvärtom i denna miljö, där något kommerciellt virkesuttag knappast lär ske?

Jag menar helt enkelt att man skulle kunna skapa en vacker parklikande ljus miljö (se t ex bilden) genom att lämna en gles skärm med björkar eller sälgar (i den mån de finns). Våga röja bort tallarn helt enkelt! Kanhända blir det om 20 år lika snyggt som björkbeståndet utanför SkogForsk?

Jag har framfört detta till ansvariga på Trafikverket, så jag hoppas de ändrar instruktionerna till entrepenören som knegar på där just i dagarna?

I själva röjningsfasen danar man det framtid beståndet och missar man chansen nu, tar det minst 10 år innan man eventuellt får chans att få i mer lövträd. Lövträden är precis som tallarna ljusälskande pionjärer. Blir det för mörkt är det bara granen som klarar att etablera sig. Så röj nu - men röj bort tallarna!

Trevlig helg!

Från lövskogsälskaren,
Per

 

Jägmästarkurs 2010/15 förundras över "Undret på Dundret" - att tallskog på 500 m ö h kan innehålla över 100 skogskubikmeter per hektar. Granskogen i bakgrunden visar utgångsläget.

Jägmästarprogrammet är en av Sveriges minst kända högskoleutbildningar och har sitt säte i Umeå. Årskursen 2010/15 är just nu på utbildningsresa genom vårt avlånga land och befinner sig i Gällivare. Den som vill kan få inblick i hur de har det eftersom de bloggar om vad de får uppleva. Som lärare vill jag berömma deras positiva inställning och önska dem lycka till. Jag tror att dessa ungdomar kommer att kunna förvalta vårt gröna guld framöver!

Vad bedömer samhället som viktigast? En levande fjällnära natur, vattenkraft eller vindkraft?

Hur många har sett hur naturen ser ut EFTER en "vindkraftspark" (som dessa industrianläggningar så fint benämns) har etablerats i värdefull natur? Jag efterlyser att bilder på de enorma schaktningsingrepp i samband med vägbyggen sprids i media. Att vindkraftsindustrin baksida belyses.

 

Trots rekordtidig start gjorde kylan i början av maj att björkarna utanför Skogis slog ut endast något tidigare än ”normalt”. Trots helt olika vårar slog björkarna ut exakt samma dag 2010 och 2011. Så något extremår var det inte tal om beträffande lövsprickning av glasbjörk.

Jägmästarstudent Johan Bäckman gör just nu sitt examensarbete om grönområden i Umeå. Till bas för exjobbet ligger en enkät som nu är öppen för allmänheten att svara på. Stadsledningskontoret vid Umeå kommun har meddelat att de tänker ta hjälp av resultaten.

I dagsläget har bara 730 personer svarat, varför jag nu uppmanar alla med anknytning till Umeå stad att bidra genom att fylla i Johans enkät.

Jag framförde i bloggen den 11/11 en icke officiell bedömning av att Norra Skogsägarna inte skulle vara intresserade av en östligt korridor av Norrbotniabanan. Nu vill jag här på min blogg vederlägga detta. Om man ändrat sig eller om man först på senare tid tagit sig en rejäl funderare, låter jag vara osagt.

Poängen är i alla fall, vilket tydligt framgår av ett pressmeddelande daterat 16/11, att man gärna ser att Norrbotniabanan förverkligas relativt snart och då helst i anslutning till Sävar såg. Skogsägarföreningen som framgångsrikt driver sågen i Sävar har expansionsplaner bedömer att skatter på lastbilstransporter kommer att öka framöver. Därav intresset för en östlig järnvägskorridor. Detta har man framfört till Trafikverket. Något mer preciserat lokaliseringsförslag har man ännu inte.

Jag är i alla händelser glad att en så viktig aktör som Norra Skogsägarna visar vad man tycker i kommundelens största fråga sedan kriget... 

...vill jag verka för:

• Större medborgarinflytande i Umeå kommun 
• Bättre skolor i Sävar kommundel
• Tydligare Sävar-röst i kommunfullmäktige
• Stor stadspark i Umeå
• Norrbotniabanan utanför Sävar (billigare, snabbare)
• Fler offentliga platser i tätortsnära vacker natur
• Att fler umebor är stolta över sin närmsta omgivning! 

/och jag finns som nr 2 på centerpartiets ena kommunlista/

  
Över Norra Kvarken sker Skandinaviens största passage av fjällvråk. Även många andra fjällfåglar flyttar åt sydost och syns aldrig ens i södra Norrland.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson har fått en propå från Centerpartiet i Umeå att man borde göra något för att förstärka miljöövervakningen inom detta område och kommenterar: ”Detta är ett mycket intressant projekt för miljöövervakning och frågan kommer att beredas på Jordbruksdepartementet i samråd med Miljödepartementet.”

Redan nu kan Umedeltats Fältstation konstatera stora förändringar i den nordsvenska fågelfaunan. Potentiellt ekonomiskt viktiga fågelarter (sångsvan, grågås och trana) som födosöker i jordbrukslandskapet har ökat dramatiskt. Samtidigt är situationen oklar för en rad nordligt häckande arter (sädgås, stjärtand, bläsand). Är det klimatrelaterade förändringar i taigan och på tundran eller kan förändringar på rastplatserna orsakat populationsförändringar? Övervakning i Kvarkenregionen gör det möjligt att spåra och analysera förändringar i den nordskandinaviska miljön.

Fåglar är erkänt goda och snabba indikatorer på förändringar i miljön. Trots att detta är välkänt, bedrivs inte någon egentlig övervakning av flyttande nordsvenska fågelpopulationer. Tack vare den intensiva virusprovtagning av sjöfåglar som gjordes i Umedeltat 2007-2009, håller en bild på att växa fram; flyttfåglar som häckar i Övre Norrland passerar inte nuvarande statligt finansierade övervakningsstationer i Sydsverige. Forskning har visat att södra Västerbottens kustland, Norra Kvarken och särskilt Umedeltat fungerar som ett viktigt nav i ett internationellt nätverk av fåglars flyttvägar. Härifrån flyger t ex den lilla videsparven rakt österut 700 mil till Kina!

Med Holmlund vid ledningen tas nästan ingen hänsyn till den för regionen speciella naturmiljön. Jag vill råda bot på denna olyckliga hemmablindhet. En av mina visioner är att vi umebor i framtiden ska vara stolta över det fågel- och fiskrika flacka kustlandet inklusive Umedeltat och Kvarkens pärla - Holmöarna!

Umeå har ett särskilt stort ansvar för att minska den pågående utarmningen av biologisk mångfald! Kvarken fungerar som invandringsväg för t ex vitryggig hackspett!

Detta vill jag driva! Så håller ni med ska ni rösta på mig!

Jag vill med detta videoklipp (som jag filmade med min mobil idag) förmedla hur illa det ser ut i 6-8 m höga 27-åriga contortabestånd i Gällivare. Dessa tallar såg fina och produktiva ut så sent som hösten 2009. Jag vill varna "känsliga tittare" för obehagliga bilder...

Titta och fundera över hur lämpligt det är att plantera stora arealer av detta främmande trädslag i kärva klimatlägen och på gamla granmarker!

 

Men inte Centerpartiet - det enda riktiga landsbygdspartiet. För övrigt tror inte jag att jordens klimat förbättras för att glesbygdens vägar förfaller! Här behövs mod att resonera vettigt som kontrast till flummiga miljöpartister!

Ibland är naturens konstverk särskilt talande! Detta barkgnag fann jag i ett trädslagsförsök med tall och contortatall. Denna kanadensiska tall är under utredning just nu. Skogsstyrelsen föreslår till Regeringen att tidigare begränsningar i kärva lägen slopas trots vetenskapligt dokumenterade risker.

Jägmästarstudenter lär sig vilka skadegörare som härjar i de svenska skogarna, och drar sig inte för att exkurera mitt under vargavintern 2009/10. Foto: Per Hansson.

I samband med ett annat besök på länsstyrelsen i Västerbotten, har miljöminister Andreas Carlgren (c) haft den goda smaken att besöka oss på SLU i Umeå (som så många kallar Skogis). Jag har gått snart 25 år i dessa korridorer, först som student, och senare som doktorand och nu forskare. Jag kan inte minnas att vi någonsin under dessa år haft besök av någon miljömininster! Nu får vi besök av samme Carlgren, som i dagens VK stolt berättar vad han och hans regeringskollegor i den borgerliga Alliansen åstadkommit inom miljöpolitikens ramar!  Kul att han valt att förära universitetet där landets högsta skogliga utbildning erbjuds och som producerar ca 80 analytiska och kunniga unga jägmästare varje år. Utöver all kvalitetsforskning förstås.... Varmt välkommen hit Andreas!

Temat blir: "Efter klimatmötet i Köpenhamn"

Och ni som har nära till Skogis, kom och lyssna och ställ frågor imorgon fredag kl 14:15 - 15:00 i PO Bäckströms sal (Aulan).

hälsar centerpartisten,

Per

 

Det är 36 år sedan Våtmarkskonventionen trädde i kraft. Drygt 1 600 särskilt värdefulla våtmarker över hela världen, däribland Umeälvens delta, pekades ut. Fem år senare trädde EU:s Fågeldirektiv i krafts för att skydda områden som var betydelsefulla för fågellivet, främst våtmarker.

Anser centerpartisten,
Per

På frågan om "hur mycket ansvar vi har" för miljön finns det förstås många svar. Ett exempel på ett kort svar som jag brukar ge är: så att vi stolt kan berätta för våra barn eller barnbarn om vad vi gjort. Ett annat kort svar: att vi följer den svenska miljölagstiftningen, "Miljöbalken"! Den kan för övrigt rekommenderas till läsning! Första "portalparagrafen" lyder:

1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Miljöbalken skall tillämpas så att: 

1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3. den biologiska mångfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och
5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Hela Miljöbalken finns att läsa här.  

På återhörande!

Per

Många kanske undrar varför jag, med mitt starka engagemang för naturen och miljön, inte är med i miljöpartiet.