Svensson som misshandlar sin sambo/fru på regelbunden basis. En grupp män i Indien som våldtar och dödar en kvinna. En vit man som förföljer och trakasserar kvinnor i Sverige. Män som utsätter kvinnor för hedersförtryck. Ett rättssystem som ifrågasätter våldtagna kvinnor. Präster som håller våldtäktsmän om ryggen. Och icke att förglömma något väldigt aktuellt och lokalt i form av diskussionen om samvetsfrihet för vårdpersonal som det religiösa partiet KD lyfter. Det sistnämnda syftar till att begränsa aborträtten och därmed kvinnors rätt till sin egen kropp.

Alla dessa företeelser är olika sidor av samma patriarkala mynt, samma vilja att kontrollera och bestämma över kvinnors kroppar. I så motto är alla män i exemplen ovan själsbröder, även om de gör allt för att ta avstånd från varandra. Kvinnoförtryck och patriarkalism må ta sig olika uttryck runtom i världen, men allt i detta globala ruttna teoribygge grundar sig på samma tes: kvinnans påstått naturliga underordning visavi mannen.

Detta ödmjuka blogginlägg kommer inte med någon lösning, men det första steget mot förändring måste bli en global insikt om att patriarkatet existerar. Vi står tyvärr fortfarande långt ifrån denna insikt.