Annu ett bevis för att cyklar och biltrafik ska hållas isär så mycket det går. Olycka idag vid en av de stora genomfarterna. Lär ska ha gått bra – hoppas det stämmer!
Bild från Sveriges Radio:
http://sverigesradio.se/sida/images/109/3550277.jpg?preset=article
Ser just med glädje att Umeå avancerat till tredjeplatsen i den europeiska Cykelkampen – tävlingen mellan orter om att vara den ort där befolkningen cyklar mest!
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/umea-trea-i-europa
Umeå är en fin cykelstad med bra förutsättningar. Men också ett ställe där vi är uppkopplade och vill berätta om vad vi gör. Måste erkänna att jag missade att ladda ner Cykelkampens tävlingsapp i år, så jag har inte kunnat bidra, men lovar att bättra mej till nästa år. Och cyklar – det gör jag. Året om.
Cykelns dag nu den 9 maj. Ja för sjutton – om vi kan fira nässlan, dragspelet och chokladbollen, måste vi väl också kunna fira vår kära vän cykeln!
Nu ska jag gå ut och ge min cykel en klapp, lite olja och dessutom luft i både fram- och bakdäcket. Och den ska dessutom få en välförtjänt vila. Idag fick den till och med åka bil.Tillsammans med en kompis hängande därbak på en Citroen.
I morgon firar vi istället Styrbjörn. Och Mikronesiens federerade staters nationaldag. Jag och min cykel kommer att fira även den dagen med en hälsning att vi gör vårt bästa för att Mikronesierna även fortsättningsvis ska kunna hålla näsan över vattenytan.
Ut och cykla nu. Fint väder, nysopade gator, cykeln rullar lätt. Eller … vänta nu, det gör den inte alls. För litet luft i däcken i cykeln som stått över vintern.
Pumpa!
Hur mycket luft ska det vara? Och hur gör man? Och kan däcket explodera?
Titta här – du får alla svaren när du ser den korta filmen som Sportson lagt upp i samarbete med Cykla:
Minns ni ”Den mystiske Glasmannen” som jag bloggade om i fjol? Han (?) hon (?) som under många år systematiskt strött ut glas på strategiska ställen i Umeå. Om det rör sej om en cykelhatare eller om det ligger andra skumma motiv bakom låter jag var osagt. Fritt fram för spekulationer.
I alla händelser nu har hen varit framme igen. Denna gång syns resultatet av hens framfart bredvid den pump som servar cyklister vid infarten från Ålidhem.
Alla varnas för Den mystiske Glasmannen. Okej, så länge vederbörande nöjer sej med att åstadkomma punkteringar behöver vi inte vara rädda. Bara förbannade.
Du som cyklar på natten i sommar – håll ögon öppna. Tipsa gärna om iakttagelser. Vi kanske ska gå ut en natt och gillra en ”Glasmanfälla”!?
Snöröjningen på Umeås gång – och cykelvägar kan diskuteras. Jag vill ge både ros och ris. Ibland blir jag förbannad, ibland glatt överraskad. Bara att kämpa vidare. Men ska det behöva se ut så här när det snöröjs? Här har helt klart bilvägen prioriterats utan tanke på att den mindre vägen blivit blockerad. Bättre samordning mellan olika aktörer om jag får be!
Hålet på bilden är djupare än vad det syns på bilden – ungefär tio centimeter – och ligger mitt på ett övergångsställe i Tomtebo. Alla som går och cyklar vet att det finns många sådana öppningar i den isiga vägytan just nu. De kan vara ännu djupare och tvärare. Om det kommer nysnö blir fällan osynlig och mycket riskabel att passera. Jag har fallit av cykeln när framhjulet fastnat i ett sånt här hål. En uppmaning till försiktighet. Och att kommunen uppmärksammar det och tar bort isen.
Varför uppstår hålen? Svaret är att värmen under locket tinar isen.
Frågade Izabella om hon vill vara Veckans cykelog. Och till min glädje svarade hon ja. Så här skrev hon själv, först på engelska och nu har jag översatt.
Om mej:
Till att börja med är jag mamma till två aktiva söner, för det andra hustru till en fantastisk man. Dessutom forskare på heltid på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Så det blir inte mycket tid över för annat. 🙂 . Men om jag ska säga något mer, så är det att jag gillar att hålla på med vanliga saker, sporta, friluftsliv, läsning, resor och att umgås med vänner.
Vilken slags cyklist jag är:
Gillar jättemycket att cykla. Har förut hållit på med cykelutflykter, men numera är cykling ett sätt att komma fram snabbt – på samma gång som jag får motion och frisk luft. 🙂 Utflykterna blir numera mest på sommaren, oftast runt om i Umeå.
Vad jag har för cykel:
En blå Scott mountainbike som vi köpte i Norge när min förra cykel (en Geant), som jag var mycket fäst vid, blev så trasig att det skulle ha blivit dyrare att laga den än att köpa en ny. Och jag hade den i över tio år! Den är kvar i garaget. Jag kan inte göra mej av med den, trots att min man insisterar då och då. 🙂 Men jag har fan så många minnen förknippade med den – använt den i Polen, Österrike, England, Sverige och Norge! Det känns konstigt att ta den till återvinning…
Vad jag har för kläder när jag cyklar:
Vanliga kläder om vädret är okej. Annars regntåligt om det behövs. Behöver alltid varma handskar, har så lätt för att frysa om händerna.
Mitt bästa cykelminne:
När vi gjorde en av de första cykelturerna i Umeå – det var från Ålidhem till hällristningarna en bit upp efter älven. Det var fantastiskt väder och hittade fina ställen att stanna vid efter vägen. 🙂
Mitt värsta cykelminne:
Råkade ut för en olycka i närheten av universitetet – jag och min vän åkte nedför en backe och en kille bakom skulle köra om. Han märkte inte en mötande gångtrafikant – och fick lov att köra på oss. Jag hade blåmärken flera veckor. 🙁
En sak till:
Jag tycker att Umeå är ett fantastiskt ställe för cyklister och möjligheten att använda cykel överallt ska inte underskattas. Jag kommer från en stad där cykelvägar är en lyx och det vore helt otänkbart att de plogades på vintern. När jag berättar för mina kompisar att jag cyklar till flygplatsen och dessutom varje dag till jobbet på vintern, då tittar de på mej som om jag är knäpp. Och sen blir de riktigt avundsjuka. 🙂 Att jag kan ha cykling som daglig vana ger mej frihet och en fantastisk känsla att varje minut av min tid kan användas fullt ut.
Tack Izabella!
I asked Izabella if she would like to be this week´s bicyclist. She happily said yes. This is her story the way she wrote it.
Something about myself:
First – mother of two active sons, second – wife of a fantastic man, third – full time scientist at the Department of Chemistry UmU, not much time left for other thingsJBut If there is something left, I like to do usual things – sports, outdoor activities, reading, travelling, meeting friends.
Type of bicyclist:
Like it a lot, used to do bike tours, but now bike is for me mainly a way of very fast transport, with possibility for having some movement and catching fresh air JDo more bike tours during summer time, usually around Umeå.
Type of bike:
Scott, mountain type, blue, we bought it in Norway when my old bicycle (Geant) to which I was very attached got broken to such an extent that it was more expensive to fix it than to buy a new one. And I had it for more than 10 years! It is still in our garage – can not get rid of it although my husband insists on it in regular time intervals JBut there are hell lots of memories attached to it – I used it in Poland, Austria, England, Sweden and Norway! Feels strange to take it to the returstation…
Dressed during bicycling:
Regular clothes if the weather is ok, water resistant ones once it is raining. Always need warmer gloves since my hands freeze easily while I am cycling.
Best bicycling memory:
One of the first bike-tours we made in Umeå – it was from Ålidhem to the rock carvings up the river, with fantastic weather and many nice stops on the way J
Worst bicycling memory:
Accident near university – me and my friend were riding down-hill and a guy behind us wanted to overtake not noticing somehow the person that was going from the opposite side – he was forced to stop on us; had bruises for few weeks L
Something more:
I think Umeå is fantastic place for bicyclists, and possibility to use bicycle to go everywhere should not be underestimated. I come from the city where bike roads are luxury and no one would ever think about cleaning them in winter time! When I tell my friends that I am cycling to the airport and every day to work during winter time, they look at me as if I was crazy, and then get really jealousJBeing able to treat cycling as a part of everyday routine gives me freedom and fantastic feeling of fully using each minute of my time.
Thank you Izabella!
Jag minns att mina barn kom hem och sade att de lekte ”Inte-gå-på-A-brunnar”. Med en blandning av lek och litet skräck låtsades de att det innebar döden att trampa på locken av stål som dolde underjordiska hemligheter. Här har vi nu bildbevis på att cyklister i Umeå är lika vidskepliga som barn. Som framgår av fotot som togs häromdagen efter lätt nysnö, har alla undvikit att cykla över brunnen. Alla, utom jag. Den ende icke-vidskeplige cyklisten på Tomtebo. Eller?
Jag heter Anders Fagerlund. I Cykelogi ska jag skriva mina tankar om det mesta som rör vardagscyklistens tillvaro och villkor. Umeå är en bra cykelstad och vi cyklister vill bidra till att den blir ännu bättre. Hör av dej med vad du tycker. Ris och ros.
Se också mina andra bloggar på http://demokratinspsykologi.se/ och på www.andersfagerlund.se
