Cykelstaden Umeå fick i lördags ett nytt tillskott. Trampa i kavaj. Unga gubbar klädda som på femtio – sextiotalet invaderade centrum. Ett försök att sätta en trend? Hur som helst – tack till VK som idag slog upp ett reportage från evenemanget på första sidan.

Jag noterar framförallt de välskötta gamla cyklarna som inte får ses som accessoarer, utan snarare som en oundgänglig del i helheten. Notera kedjeskyddet av aluminium, designat för att bilda texten ”Crescent”. Ständigt skav och rassel i kedjan, man fick dra och rycka i plåten för att få tyst.

I mitt minne var det absolut cykel som gällde för den här kategorin oss unga unga akademiker som då invaderade Umeå till allmän förskräckelse. Något annat transportmedel hade vi knappast råd med. Att åka buss var också för dyrt, vad jag minns. En av herrarna på bilden grenslar en damcykel av det snitt som undertecknad hade när det begav sig. Något av en påminnelse att könsrollerna inte alltid var så benhårda som ibland föregives. Det var bättre förr, sådeså.