Bomber och bordeller i Sundsvall

Gå ingenstans. Jag är inte klar med er ännu. Förutom min Elsaartikel i VK, som det bloggas om här nedan, har jag även varit i samröre med Sundsvalls Tidning under veckan. Detta med anledning av konstnären Kristian Olssons vernisage på Galleri Granen.

 

Potpurri av terrorism, fanatism och hedendom

Kristian OlssonVi tar det igen. Kristian Olsson (bilden till höger) är en gammal bekant vars verksamhet jag följer noga. Hans insatser för den experimentella undergroundkulturen i Sverige kan aldrig överskattas. Med Sundsvall som bas har Olsson producerat black metal, drivit distributionsbolag, snickrat ihop fanzines samt nästan på egen hand skakat liv i en skraltig industrimusiksscen. Två egna, närmast klassiska bandprojekt är Survival Unit och Alfarmania.

Sedan en tid tillbaka är han även konstnär. Temat för Olssons konst är allt som oftast det snåriga, svåra, okända, otrevliga, olidliga, elaka, jävliga, mörka, skadliga, svinga och smärtsamma. Opiater och granater. Ondska och satskap. Terrorism, fanatism, hedendom – allt i en salig röra.

Olssons aggressiva och subversiva konstutställningen hade många behållningar, varav besökarna var den lustigaste. Inte helt oväntat uteblev etablissemangsfolket. Däremot dök en hel del "scum of the earth" upp, för att citera Kristian: "lågliv, nsbm-stekare, konspirationskokon, taxistalinister, fyllon, knarkare, en och annan lokalprofil, folk anknutna till SLPE + några krimare. Nån snubbe från Vice där också". Innan stängning hörde dessutom SÄPO av sig till konstnären, med en förmyndande hälsning om att de bevakade utställningen noga; "så ingen behövde vara orolig".

Min artikel handlade för den skull inte bara om Kristian Olsson, även om han alltid är förtjänt av en gnutta extra uppmärksamhet för sitt idoga arbete. Nej, anledningen till att jag skrev den var för att lyfta fram en för Sundsvallsborna lokalfödd författare, vid namn Ragnar Åslund.

 

Bordellpappan Åslund

Åslund (1931-1986) är författare till kultboken över alla andra i Sverige: Svenska bordeller : En kartläggning av etablissemang i Sverige, till tjänst för resande och turister, 1967. Det är precis som titeln antyder en exposé över svenska horhus. 55 stycken, samtliga beskrivna och poängsatta tillsammans med sina aktörer. Det enda kruxet är att  – förmodligen – inget av dem har existerat. Boken syftar, precis som Olssons konst, snarare till att störa, stöta och mana till eftertanke. Med sina beskrivningar av bordellernas kringliggande atmosfär kommer dessutom en serie rejält osmickrande bilder av Sveriges storstäder.

Kristian Olsson valde att använda Ragnar Åslunds (bilden snett ovan) klassiska beskrivning av Sundsvall till ett av sina kollage och därav min tidningsartikel. Texten lyder:

”Sundsvall karakteriseras bäst med begreppen materialism, obildning, egoism, råhet. Invånarna har grova och frånstötande drag, och deras intresse kretsar huvudsakligen kring poker, boxning och hästspel. Trakten, som är den tätast befolkade i Sverige, vimlar av tattare, skojare, dagdrivare och gangsters, speciellt koncentrerade till förorterna Skönsberg och Svartvik. Hur den store konstnären och esteten Lars Ahlin kunnat utvecklas i denna ohyggliga miljö är en gåta men,det sägs ju för all del att det växer rosor på gödselhögar.”

Umeå beskrivs, i Åslunds bok, först och främst som en skolstad och viktig trafikpunkt: lugn och saktmodig. Men författaren konstaterar också att harmonin stundom störs av färjeförbindelsen med Finland “varifrån små snedögda knivbärare skeppas över varje onsdag och lördag”.

 

Omöjliga antikvariska böcker

Jag har rotat och ryckt en hel del i detta författarskap som sträcker sig längre än till bara skämtskrifter. Ettriga försök att samla ihop böckerna har gjorts, utan större lycka. Några av romanerna finns att köpa, men kronjuvelen Svenska bordeller… är omöjlig (ifall någon blev sugen på att läsa den). Att den stulits från nio av tio svenska bibliotek talar sitt enkla språk. Då och då dyker kultboken upp på diverse internetauktioner; ett bud på 1000-2000 kronor brukar då räcka för ett ordentligt naggat, i regel sönderläst, exemplar.

En annan av Åslunds mer eftersökta böcker är Ju mer vi är tillsammans : Modärn lekbok i erotik, 1966. Ingenting kunde vara mer opportunt under det sena 60-talet än att parodiera pornografi. Författaren fick därmed renommé som satiriker och bibehöll samtidigt den pornografiska effekten för den stora läsgrupp som lockades därav. Därför såg Åslund till att göra "porrodin" till sin egen genre. Såhär lyder ett favoritavsnitt ur Ju mer vi är tillsammans:

"RUMMET

    Ett bra grupparbetsrum bör ha en speciell atmosfär. Det duger inte med vilken miljö som helst.
    Arbetsrum är inte bra, inte heller kök eller hall och absolut inte sovrum. Badrum är tänkbart endast i några specialfall av samlag under vatten.
    Vardagsrum är acceptabelt, gillestuga förträffligt. Men idealet är biblioteket.
    Till och med den mest oerfarne eller okänslige grips av en sällsam upphetsning, när han träder in i ett bibliotek. Hans lem styvnar, tungan känns torr och sträv, och han grips av en lätt yrsel. Hos kvinnan blir skötet fuktigt, andhämtningen blir märkbart snabbare, en viss aggressivitet gör sig märkbar.
    Redan de offentliga biblioteken har i längden en upphetsande inverkan; de pensionsmässiga ungmör, som tjänstgör som funktionärer på dess institutioner, präglas av en dåsig kättja, som gör ett bisarrt intryck i den påtvungna stillheten och tystnaden. Man vet ännu inte varför just bibliotek har denna effekt, men vissa rön talar för att det rör sig om en fysisk snarare än en psykisk påverkan. I Die sexualpatologischen Probleme des Durchschnittsalters [s. 68 ff] ger Herbert Balmer ett flertal exempel på sådan betingning och drar för sin del slutsatsen, att det är bibliotekets speciella lukt som påverkar individerna i eggande riktning. Det är onödigt att här gå in på hans bevis för riktigheten av denna hypotes. Låt oss endast med Balmer konstatera att icke ens tio välmalda noshörningshorn torde uppväga doften av en inkunabel!"

Även denna bok är svårt att få tag på. Inte stulen på alla bibliotek, men väl från de flesta antikvariat. Utdrag därur har emellertid publicerats i Lasse O’Månssons bokserie HJäLP! som åtminstone gick att köpa under 60- och 70-talet.

 

Om man ändå vill läsa Åslund

Mitt sista tips, på en Åslundbok som faktiskt går att finna rätt på, är novellsamlingen Kära barn! från 1978. Det är lite vanligare att man finner denna i boklådorna. Kära barn! är en satir över samtiden – såsom den kunde uppfattas av en kämpande skribent under 70-talet. Framför allt bjuder Åslund på ett par fantastiska karikatyrer av sina kollegor: Jan Myrdal, Lars Gustafsson m fl.

(bilden till höger: den senare Ragnar Åslund, ca 1980)

Precis som jag skrev i min ST-artikel har vi fria kulturentreprenörer som Kristian Olsson att tacka för att återkommande påminnelser om dessa säregna och störiga verk. I sitt plöjande längst sidfårorna stöter de inte sällan in en djupt begravd juvel. Olsson påminde mig om Åslund, vilket satte fart på maskineriet. Innan det blivit försent har jag hunnit kontakta författarens änka för såväl de ovan redovisade uppgifterna som denna texts två Åslundfoton.

 

Tack till Ulla-Britt och Bo Åslund, och Kristian Olsson.

 

Ragnar Åslunds brokiga bibliografi:

1) Resor i tiden. [Dikter]. Sthlm: Tiden 1963.
2) Främmande språk. [Dikter]. Sthlm: Tiden 1964.
3) Vara i fred. Upps.: Bokgillet 1965.
4) Ju fler vi är tillsammans. [Modärn lekbok i erotik]. Sthlm: Bok o. bild 1966.
5) Svenska bordeller. [En kartläggning av etablissemang i Sverige, till tjänst för resande och turister.] Sthlm: Williams 1967.
6) Företagsekonomisk ordbok. Av Erik Eriksson, Ragnar Åslund. Sthlm: Brevsk 1969. Ny upplaga 1970.
7) Det handlar om dig. D. 1, [Programhäfte]. Diskussionsförslagen utarb. av Ragnar Åslund, Åke W. Edfeldt, Kommittén för television och radio i utbildningen, Riksförbundet för sexuell upplysning. Sthlm; Tiden-Barnängen 1970.
8) Skolans ekonomiska uppslagsbok. Kombinerad uppslags- och faktabok för grundläggande ekonomisk utbildning. Av Ingvar Körberg, Ragnar Åslund. Sthlm: Sparfrämjandet 1974. Ny reviderad upplaga 1976.
9) Pingvinstaten. En studie i sammanhållning. [Roman]. Gbg: Zinderman 1975.
10) 100 ord i ekonomin. [Liten faktasamling]. Sthlm: Sparfrämjandet 1975.
11) Kära barn! Gbg: Zinderman 1978.
12) Ådalen. [En motbild]. Johanneshov: BLK förlag 1981.
13) Mandala. Johanneshov: BLK förlag 1982.
14) Överklassen från sin bästa sida. [En roman]. Johanneshov: BLK förlag 1983.

Några ytterligare personuppgifter:

Född 10/6 1931 i Sundsvall (Västernorrlands län, Medelpad) av fabriksarbetare Carl Åslund och Hanna Boman. Gift man 23/1 1954. Handelsgymnasium 1959, pedagogisk utbildning 1961-1962. Kyrkobokförd (1978) i Enskede, Stockholms stad (Stockholms län, Södermanland). Mantalsskriven (1978) på samma ort. Varit förlagsredaktör (BLK förlag m fl), utbildningskonsulent och utredningsman i Svenska skadeförsäkringsföreningen (föreningen upphörde 1967). Död 10/10 1986.
 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer

  1. Lars Hedström

    Precis vad jag behöver – en intelligent blogg om underliga och spännande författare, hel eller halvt bortglömda.
    Perfekt!

  2. Erik Jonsson

    Svar till Lars Hedström (2010-01-19 10:49)
    Tack! Men behöver du, Lars, verkligen lockas vidare, från Ishavets mysterier? (för visst är det du som skrivt de betraktelserna?). Välkommen, hur som helst, till min blogg.

  3. Lars Hedström

    Det finns så otroligt mycket slappt och dött material i bloggvärlden – förresten i alla världar och medier. Då är det väldigt uppiggande att hitta en sådan här sida. Kort och gott inspirerande.
    Det blir kul att följa med på resan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>