FramtidUmeåVärld

Kategori: Okategoriserade

Klimatmanifestation 15 September i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Kommentarer av Dag Lindgren, som är med i FridaysForFuture (FFF) Umeå.

Ett demonstrationståg gick från stadshuset till Rådhustorget och där hölls tal av företrädare för olika organisationer.

Det meddelades att FFF-Umeå byter namn till People for Future – Umeå.

Det var föredrag av statsvetarprofessorn Peo Hansen på kvällen.

Programmet 15/9 såg ut så här enligt FFF-Umeå (huvudorganisatör):

* … Samling kl 15:15 vid Stadshuset, avmarsch kl 15:40, torgmöte kl 16:00 – 17:00 + Föreläsning med Peo Hansen kl 18. www.facebook.com/events/774959… – läs mer och kolla affischen här: www.okej.nu/aktuellt-i-umea
* … kl 18 Föreläsning med Peo Hansen – Klimatkaos 2023: Akut behov av stora och snabba utsläpps-minskningar. Kan stater investera direkt i omställning med mycket större belopp på mycket kortare tid? Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet (aktuell med boken Migrationsmyten) visar med hjälp av modern penningteori (MMT) att suveräna stater har möjlighet (skyldighet?) att skapa pengar för att få fart på omställningen. Ett bevis på detta är Bidens IRA-paket som haft en otroligt stark inverkan och nästan över en natt förändrat dynamiken i USA till fördel för förnybart

Reflektioner: Det var regnigt, regnet kulminerade kl 16.  Trots det var det många deltagare, vilket visar att ganska många engagerar sig för att det skall göras mer för klimatet. Det förefaller varit fler deltagare än motsvarande manifestation på Mynttorget i Stockholm Klimatprotest på mynttorget startar global demonstrationsvecka – DN.se   trots att Greta deltog personligen och vädret inte var lika miserabelt som i Umeå. Bra betyg för FFF – Umeå!

Det var inte så många ungdomar trots att demonstrationen lagts så sent så de flesta skolungdomar och universitetsstudenter kunde delta.

Det var intressant för mig att höra motivationerna från andra organisationer som stött demonstrationen.

Jag tycker överbefolkningen är det största, men samtidigt mest mörkade problemet med framtidens klimat och miljö. Det nämndes inte under demonstrationen eller de två timmar med föredrag och frågor på kvällen. Min senaste insändare i VK syftade att bromsa befolkningsökningen Insändare: Ge mer svenskt bistånd till familjeplanering! (vk.se) där den är hög. Jag såg den inte på FFF veckolista över nya intressanta artiklar. Min senaste artikel i ämnet om mörkningen av planetens största problem att vända utvecklingen mot uthållighet före 2100 borde väl också platsa FSS-38.pdf (stromstadakademi.se) ?

Utvalda föredragaren fick mycket fokus. Peo Hansen höll föredrag en timme inför tämligen stort och kvalificerat auditorium och sedan blev det en mycket lång diskussion. Intresset för talaren var påtagligt. Han gav mig dock inget bra intryck. Jag fick inga nya ”insikter” som jag brukar få. En del av hans förslag/kommentarer om politik håller jag med om och tycker de var bra, men då hade jag hört dem förut och tyckt de var bra då. Vad jag inte hade hört förut var lovprisningen av den nya amerikanska klimatpolitiken, de starkt ändrade sitsarna och förväntningarna av dess effekter. Men de verkade ganska överdrivna beträffande storleken av förändringar även om färdriktningen modifieras.  Han var för onyanserat kritiskt mot en del som av honom karaktäriserades som ”bullshit”. En anledning var hans analys av konsekvenserna av att svenska staten kan skapa (och förstöra) pengar. Min far var nationalekonom och lärde mig en del innan jag fyllde 18 (1960) och jag lyssnade också på en del av hans föreläsningar och hjälpte med saker som att plocka sidor till kompendier på hans institution. Bla föreläste han på den anatomiska teatern i Uppsala (där obduktioner gjordes för många hundra år sedan). Han kunde där demonstrera penningflödena med sin sons (dvs mina) monopolpengar. Det behövs ingen ny MMT teori för att förstå. Jag förstod precis nackdelen om staten utnyttjade sin makt att ”skapa kronor” i för hög grad, det blir inflation, som kan bli kaotisk. Landets finansiella ledning fattade och jag fattade det, som vi fick lära oss för över 60 år sedan. Det är inget nytt utom kanske i semantisk mening. Finansministrar fattar detta, så även om Magdalena Andersson, som kritiserades specifikt för att inte ”fatta”, när hon säger att det finns för lite pengar. Detta sas för att folket skall fatta. Jag vet en del om den ibland polemiska ”kritiken” mot förd politik, som kommit från professionella nationalekonomer de sista 60 åren. Dvs jag fattar den stora nackdelen med att skapa kronor för att lösa problem. Jag tror inte någon förklarade detta, som borde vara uppenbart, i eller i anslutning till föredraget. Speciellt i den situation, som Sverige är nu, med hög inflation, som inte bör spes på ytterligare. Visst måste vi satsa mer på att bromsa klikmatförändringarna och minska dess konsekvenser, men att skapa nya kronor för detta är ingen enkel lösning. Det får konsekvenser för folket, och politiken fokuseras på att gnälla om detta istället för att genomföra de ändringar i sättet att leva som är nödvändiga. Jag har alltså inte förtroende för föredragshållarens förmåga att föreslå trovärdiga realistiska alternativ att fixa klimatet. PS Jag har fortfarande min fars samlade skrifter på lager, men slänger dem inom ett år, men om någon är intresserad hur en nationalekonom kan tänka kan denna få dem…DS

Demonstrationen dominerade VKs förstasida,  Västerbottens-Kuriren 16 september 2023 (vk.se)

Reflektioner: Jag tror att jag märks i mitten på fotot och VKs första sida genom att det var det plakat jag svingade. Fast jag själv är dold bakom ett paraply. Detta är en av de viktigaste klimatdemonstrationerna FFF-Umeå arrangerar, men ändå blir huvudvinklingen av VK att miljöpartiets ledare var bland publiken och därnäst fängelsedömd aktivist. Men visst står det om FFFs långa historia erkänns av en partiledare ”det är viktigt känns viktigt att kunna visa stöd för alla de här kämparna som hänger i fredag efter fredag och manifesterar. ” Och jag tycker FFF förtjänar det erkännandet, och tror det skulle göras mindre ansträngningar för klimatet i Umeå kommun om FFF-Umeå inte hade funnits. Även om detta är alldeles för lite.

 

Ålidhemskravallerna

Av , , Bli först att kommentera 4

Vårvintern 1977 utspelade sig vad som benämns ”Slaget om dungen” eller ”Ålidhemskravallerna”. En träddunge skulle tas bort för att ge plats åt ett skolbygge. Arbetare kom och började hugga träd men utsattes då för snöbollskastning och drog sig tillbaks. Det blev en omfattande folkrörelse mot att såga ned dungen. En organisationskommitté skyddade dungen. Den 13 april kom några hundra poliser och skyddade avverkningen av träden. Några tusen från ”folket” engagerades, men förlorade slaget mot etablissemanget efter några dygn. Slaget om dungen har nu fyrtioårsjubileum och ihågkoms med en utställning på Ålidhemsbiblioteket http://alltomvasterbotten.se/evenemang/slaget-om-dungen-2017-09-04/

1978, året efter ”slaget om dungen”, flyttade ”Skogshögskolan” från Stockholm till Umeå. Detta ledda till att Umeå blev centrum för den internationellt bästa skogsforskningen i världen http://daglindgren.upsc.se/Energi/Skogsforskningshuvudstad.pdf  och koncentrationen av dessa skogsforskare är störst omkring f d ”dungen” i Ålidhem som ligger intill universitetsområdet och där många av skogsforskarna bor.

Det ter sig för osannolikt att dessa händelser skulle vara oberoende av varandra. Men jag förstår inte det kausala sambandet. Dungen handlade om att ”folket” ville stoppa ett kalhygge och denna vilja är fortfarande en viktig drivkraft för skogsforskningen och forskarnas engagemang. Men är det inte väl långsökt att slaget om dungen blev den tändande gnistan för att skogsforskningen i Umeå blev så framgångsrik?

Några länkar om ”Slaget om dungen”:

 

Det finns inga böcker om skogsbruk på Ålidhemsbiblioteket. Det är förvånande att intresset för skogsbruk är så lågt mitt i världens största koncentration av skogsforskare. http://daglindgren.upsc.se/BibliotekSkog.pdf

Klimatutsläppen minskar inte!

Av , , 3 kommentarer 1

Klimatutsläppen har inte minskat alls mellan 1 kvartalet 2017 och 1 kvartalet 2019: Senaste preliminära data: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Kvartals–och-preliminara-arsvisa-vaxthusgasutslapp/ Jag kritiserade för drygt ett år sedan på denna blogg miljöpartiet, som har ansvarig minister sedan 2014 och således störst inflytande på hur klimatplanerna utformas. http://blogg.vk.se/dagl/2018/08/12/rosta-inte-pa-miljopartiet/  . Dessutom borde miljöpartiet engagera sig starkast i frågan. Tyvärr kvarstår att utsläppen knappast minskar fast de enligt Naturvårdsverket borde minska med 5-8% om Sveriges klimatåtaganden skall nås.

Mysigt julbudskap: Sverige är bäst på allt!

Av , , Bli först att kommentera 2

Sweden seems best in the world?

Reputable country. Rank 1   https://si.se/en/sweden-ranks-as-the-most-reputable-country-in-the-world/
How well their older populations are faring. Rank 3 https://www.helpage.org/global-agewatch/population-ageing-data/global-rankings-table/
Countries possible to visit without visa? Rank 2 https://www.thelocal.se/20160301/swedes-cheer-having-worlds-second-best-passport
Innovative country. Rank 3 https://www.thelocal.se/20180711/sweden-named-worlds-third-most-innovative-country
Good country Index. Rank 6 https://www.goodcountryindex.org/results
Quality of Life. Rank 3 https://www.usnews.com/news/best-countries/quality-of-life-rankings
Suitability for raising kids. Rank 2 https://www.usnews.com/news/best-countries/raising-children-full-list
Suitability for women. Rank 1 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/enkat-sverige-bast-for-kvinnor
Corruption perception. Rank 6 https://www.transparency.org/news/feature/corruption_perceptions_index_2017
Medic care. Rank 4 https://www.sjukhuslakaren.se/svensk-sjukvard-rankad-fyra-i-varlden/
Life of poor. Rank 1 https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/namnlos/
Democracy. Rank 1 https://infographics.economist.com/2018/DemocracyIndex/
Freedom of Press. Rank2 https://rsf.org/en/ranking

Statistics collected end of 2018. Some ranks are shared and some among limited number of countries.

Miljöpartiet har inte lyckats sänka utsläppen när de var mäktiga!

Av , , 3 kommentarer 2

Jag vill ha kraftigare åtgärder för att reducera svenska klimatutsläpp, men tycker inte miljöpartiet hållit vad de tidigare förespeglat. Har partier inte levt upp till förväntningar i realpolitik när de haft chansen, så förtjänar de färre väljare!

Befolkningsökningen är ett stort klimathot och allmänt hot mot miljön, men miljöpartiet välsignar befolkningsökning i Umeå och Sverige. http://downto2100.blogspot.com/

Miljöpartiet har suttit i regeringen sedan 2014 och haft inflytande tidigare, tillräckligt länge för det skall reflekteras i Sverige utsläpp. Sedan 2016, när MPs politiska makt blev påtaglig, har utsläppen ökats!!!

Utsläpp av växthusgaser, helår, summa av kiloton CO2-ekvivalenter inkl utrikes transporter
2015: 61 915
2016: 62 333
2017: 62 598

Det är helt oförenligt med Sveriges klimatmål att bli fossilfritt 2050!

Många av åtgärderna som faktiskt görs tror jag inte är kostnadseffektiva, t ex subvention till köp av elcykel. Staten skall överhuvudtaget inte subventionera verksamhet som orsakar oönskade utsläpp som elcyklar och bilar. Istället skall man kraftigare motverka bilar ju mer förorenande de är att köra. T ex. Norrbotniabanan kommer att ta många decennier innan dess utsläppsreducerande effekt har kompenserat de stora utsläppen vid byggnaden.

Ser hellre åtgärder som reducerar resandet inom några år än dyra subventioner till stöd för nuvarande och framtida resande om än med mindre CO2 utsläpp/km.

I Timbros rapport om hur partierna ställde sig till kostnadseffektiva åtgärder för klimatet  hamnade MiljöPartiet på delad näst sista plats.

Miljöpartiet verkar beroende av för många fundamentalistiska idealister/aktivister.

Miljöpartiet är inte huvudskyldig till att de svenska utsläppen inte minskar nämnvärt, men det parti som borde drivit på och bättre utnyttjat politiskt stöd för något som egentligen alla partier vill. MP har haft den största makten per procent väljare eftersom ansvarig minister var MP. MP kan knappast skylla på politiskt motstånd. Nu har MP betalat det politiska priset för att inte infria vad väljarna väntat!

Dessutom tycker jag miljöpartiet oroar sig för mycket för artutrotningen i skogen, den är inget stort problem och åtgärdas tillräckligt utan ytterligare politiska påtryckningar. Vi behöver skogen i en fossil-fri framtid, vi har redan en bra och allt bättre skog. Att MP suttit i Regeringen har lett till viss handlingsförlamning i skogliga frågor, som borde rört sig mer.

I Umeå verkar det mycket bråk inom partiet.

Det politiska systemet fungerar dåligt http://blogg.vk.se/dagl/2017/04/10/riksdagens-beslut-forbattras-inte-med-tiden/  men som medborgare skall man väl ändå försöka att förbättra det genom synpunkter vid valen.

Utsläpp kan beräknas på olika sätt. Det är utsläppen orsakad av svenskarnas konsumtion som inte minskar och dessa utsläpp uppstår delvis utanför Sveriges gränser och den delen är svårare att beräkna och svårare att påverka. De utsläpp som sker inom Sveriges gränser och som Sverige rapporterar i olika sammanhang minskar, och har gjort så sedan många decennier bakåt. Statistiken hoppar och ökningen sedan 2015 påverkas uppåt av ovanligt hög immigration och ovanligt bra konjunktur.

Mycket av åtgärderna för klimatet kan sägas vara långsiktiga utan omedelbara effekter. Om man bygger ut Norrbotniabanan t ex tar det många decennier innan alla utsläpp i samband med konstruktionen kompenserats av de minskande utsläppen när banan väl är igång. Jag tvivlar på att Norrbotniabanan leder till att det finns mindre koldioxid i atmosfären 2050 än om den inte byggts, men därefter är effekten säkert positiv. Men jag hävdar alltså att kortsiktiga minskningar skall ökas och utsläpp av investeringar för att minska utsläppen långsiktigt skall rymmas inom detta, och resandet totalt skall reduceras.

Uppmärksamheten har fästs på MP-miljöministerns dyra flygresor. Specifikt en MP miljöminister bör försöka hålla kostnader för långa flygresor som inte ligger över en genomsnittsminister för att vara ett bra exempel och göra MP-retoriken som värnare av miljön trovärdigare. Men kritiken har kanske varit lite väl spetsig, polemisk och oförstående, det är nog ganska lätt att ”glömma”. Hoppas MP ministrar är försiktigare i fortsättningen.

Läge brandfält norr Grössjön

Av , , 22 kommentarer 5

Skogbrand norr om Grössjön kan vara ett mål för strövare omkring Grössjön

Skogsbränder har blivit aktuellare än någonsin förr sommaren 2018. Fyra hektar skog norr om Grössjön brann i mitten av juni, innan skogsbränderna blev lika hett ämne som i senare delen av juli. Skogsvandrande Umeå-bor kan vara intresserade av att besöka detta brandfält. Därför lägger jag nu ut information om hur man tar sig dit, jag avser att uppdatera denna sida med mer information så småningom.

Området omkring Grössjön är ett naturreservat. Reservatets gräns markeras med en rågång (Uthuggen linje 1.5m mellan träd) med en skogsstig och vita ringar på träd som vetter mot reservatet. Denna stig går igenom brandfältet och gör det lätt att hitta. En bergklack på reservatsgränsen är en bra utsiktispunkt. Där finns ett röse med en metallstav. Bergklacken finns vid en liten knix i reservatets gräns och knixen markeras av metallstaven. Man kan se reservatets norra gräns på kartor och gränsstigen och dess knix kan skönjas på karttjänsternas flygbildmod.

Det är en mindre del av brandfältet som ligger i reservatet. Sannolikt kommer ingen skogsbruksåtgärd att vidtas i den privatägda huvuddel av brandfältet, som ligger norr om reservatet.

Några alternativa sätt att ta sig till brandfältet nedan (vintertid är det mindre intressant, så jag struntar i skidspårens färdriktning).

Via Elljusspåret söder om Carlshöjd. Skidspåret kan nås genom att fortsätta söder från 9ans ändhållplats eller ansluta i Carlshöjds SV hörn (Porfyrvägen) eller från Carlshöjds SÖ hörn vid Carlshöjdsskolan. Följ spåret (mot skidriktningen) tills en kraftledning korsar spåret. Härifrån finns två alternativa vägar. Den ena är att följa kraftledningen österut 430 m tills den skär den markerade rågången för reservatsgränsen några tiotal meter före stolpe 11. Följ reservatsgränsen till brandfältet 270 m. Den andra vägen är något lättare att gå men längre. Fortsätt elljusspåret söder drygt hundra m (sväng inte åt väster) till avtagsstig skyltad Grössjön åt SO. Fortsätt till reservatsgränsen där fem stiger möts. Följ reservatsgränsstigen åt NO 500 m.

Via Tomtebo. Stig mot Grössjön startar mellan Grottvägen 13 och 15 alternativt mellan Blåkullevägen 39 och 30. Mot Grössjön S-SV till  ”entre Orringkläppen” ligger på reservatsgränsen, följ vit-ring-markerad rågång och stig (skylt ”grillplats”) SV ca 600 m.

Från cykelväg Carlshöjd – Tomtebo (startar norr om Carlshöjdskolan i Bärnstensvägens förlängning österut). Cykelvägen passerar över dike ett par hundra meter väster om ”Grottvägen”. Diket går genom en myr som syns från vägen. Diket går rakt söderut och slutar abrupt drygt 700 söder om cykelvägen. Öster om diket löper en uppkörd stig (bl a spår av brandbekämpning) över myren (sankt, ”mossigt”). Brandfältets nordvästra gräns ligger några tiotal meter öster om diket några hundra meter norr om dikets slut. Det går att fortsätta stigen söderut till reservatsgränsen. Myren är dock ganska upptrampad och rekommenderas inte om det inte är mycket torrt eller kanske på skidor på vintern.

Information om Grössjön
Naturreservatet beskrivs av Umeå kommun senast på  Grössjöns naturreservat – Umeå kommun (umea.se)    och https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besok-och-upptack/naturreservat/grossjon.html Man kan också utgå från http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/  och sedan zooma in på Grössjön.

Det finns en papperskarta över naturreservatet Grössjön. Den är mer informativ om stigar och anläggningar än vad man kan hitta på nätet Man kan få den om man ber på turistbyrån, men den ligger inte framme. Det finns en karta från 1998 anslagen vid entreerna till reservatet. Men den finns (hösten 2019) sedan några år inte i de fack för kartan som finns vid entreerna (informationskylten för entre Rödmossamyren ligger en bit in i reservatet).

Resultatet i mina försök att påverka de ansvariga (20191024 gick jag till brandfältet). I korthet: Detta var ett försök till ”närdemokrati” att en medborgare kan påverka informationsdelen av en kommunal aktivitet. Det gick inte det kommunala systemets tröghet är större än intresset för att lyssna på medborgare. Ingen info uppsatt på brandfältet. Ingen väganvisning (riktningspil) i terrängen. Ingen info via nätet eller vid entreerna. Den information som ges på nätet är oförändrad eller förkortad. Naturvårdsverkets infomation är mer detaljerade än Umeås. Någon har hackat det här inlägget och skrivit en massa spamhänvisningar.i kommentarerna. Ur skötselsynpunkt borde en naturvårdsbränning i reservatet planerats men det har inte skett. På nätet finns bara planer från förra århundrandet som förmodligen inte verkställts.

Överlever arten människa hundra år?

Av , , 2 kommentarer 1

För att en art skall rödlistas skall sannolikheten för utdöende de närmaste hundra åren vara större än fem procent. Jag anser att arten människan bör rödlistas. Även om kanske några spillror klarar sig mer än hundra år från nu, men knappast kan återbefolka arten.

Vi lever nu inte uthålligt. Exploateringen är snabb och resurskrävande.

Enligt WWF behövs fyra jordklot för att uthålligt försörja världens population på svensk standard. Men antalet människor ökar, barnen växer upp, artens konsumtion ökar, så antalet behövliga jordklot ökar och det är redan för stort.

Något om de påtagliga undergångsriskerna som lagts fram i olika sammanhang https://www.dn.se/debatt/efter-valet-ar-det-dags-for-de-allra-viktigaste-fragorna/ 

Marknadsekonomin (”kapitalismen) är en orsak, djupgående systemförändring skulle kunna minska chansen för artens undergång (se exempelvis  https://www.etc.se/klimat/anders-wijkman-det-ekonomiska-systemet-ar-ohallbart  ) men dessa förändringar ter sig omöjliga. Det politiska systemet är marknadsekonomiskt (rösta på den som ger intryck att vilja mest och bäst) även om det är formellt demokratiskt. Det politiska systemet fungerar inte bättre nu än för 50 år sedan fast förbättring är nödvändigt i dagens komplicerade samhälle fyllt av svårtolkad kunskap. Globaliseringen gör det allt oklarare vems om egentligen kontrollerar vad och vilken information som är för styrd av de marknadsekonomiska mekanismerna. Arten kommer inte att finna en lösning.

Vi är sammanbundna med nätverk genom vilket hela världen kan nås på mindre än en sekund.

Vi flyger så att människor från en plats sprids överallt i värden på några dygn.

Globaliseringen gör att vi får allt mer globalt omfattande släkt och släkt genererar ökande reseönskan.

Vi är för överlevnad beroende av att varor långt ifrån når oss snabbt.

Vi är beroende av att många nätverk fungerar som ger oss elektricitet, kommunikation, värme, vatten, avlopp.

Vi har förlorat den teknik som gör det möjligt att överleva på lokala resurser och vi är överallt för många för att överleva på lokala resurser.

Vår politik fungerar inte bra och förbättras inte.

Vår teknik är långt imperfektare än vi vill kännas vid. Datorer och IT ger ständiga trassel. Förseningar i t ex kommunikationer är alldeles för vanliga och har ofta sin orsak i dålig IT och adminstration.

Beroendet av utsläppsgenererande kommuniktationer som bil och lastbil och båtar verkar inte minska.

Världen rör sig alldeles för långsamt mot de utsläppsmål som formulerats av Parisavtalet.

Världen blev fredligara och frekvensen människor som dog av våld av andra människor minskade, men den trenden verkar brutits sedan tio år.

Ett globalt sammanbrott är möjligt eller troligt och civilisationens förmåga att repa sig är begränsad.

Kanske en tiondel kan överleva lokalt utgående från vad som finns om de får vara ifred och bygga en fungerande administration och kan känna som kärnor till en återuppbyggd civilisation. Men sådana lokala grupper kommer inte att få utvecklas i fred och med god administration. Rövare, band, warlords och småkungar kommer att slåss för livet om de otillräckliga resurserna och därigenom förstöra den överlevnadspotential, som faktiskt skulle kunna kvarstå efter en kollaps.

Allt kan slås ut av ett elektroniskt utbrott på solen som slår ut allt elektroniskt.

Webben kan slås ut globalt av en skicklig hacker.

När allt väl slagits ut kan det visa sig omöjligt att slå på det lokalt. Vi kan kanske inte återhämta oss.

En farsot kan konstrueras av någon sektretesskydad militär laboratoriechef, som snabbt sprider sig och slår ut civilisationen.

Författare är bra på att skriva dystopier som ibland pekar på möjliga mekanismer, men de är genomgående alltför orealistiska och vanligen för optimistiska för att tas på allvar. Och samhället ägnar sig inte åt att konstruera realistiska dystopier och analysera hur de kan motverkas.

Etc

Ingen politisk systemförbättring

Av , , 3 kommentarer 1

Det sista halvseklet har riksdagens beslutsfattande inte förbättrats http://blogg.vk.se/dagl/2017/04/10/riksdagens-beslut-forbattras-inte-med-tiden/

Jag skrev till riksdagens talman och frågade vad som gjordes för att förbättra riksdagens beslutsfattande – inget svar. Sedan en påminnelse – inget svar.

Skrev då till riksdagens upplysningstjänst ”Gäller inte samma principer för talmannen (talmansfunktionen) som för lägre ”statsorgan”?”. Svar: ”Brev (och mejl) till talmannen ska besvaras enligt samma principer som andra brev inom förvaltningen. Jag har påmint om att du inte fått svar, så jag hoppas du snart får återkoppling från kansliet” men inte heller då kom svar.

Slutligen skrev jag till talmannen med kopior till de tre vice talmännen (för att sas höja pressen att svara) och tilläggsfrågan varför svar inte kommit. Då kom svar på frågan. Men inte tilläggsfrågan varför inget svar tidigare, och ingen ursäkt/förklaring för att svar gavs först efter fjärde försöket, och ingen uppgifter att åtgärder vidtagits för att förhindra ett upprepande.

Den svenska demokratin fungerar dåligt, dess främsta företrädare nonchalerar att svara på relevanta och viktiga frågor!

Detta bekräftar min slutsats att besluten inte blir bättre: De svenska politikerna anstränger sig inte att förbättra de politiska beslutsfunktionerna! 

MarchforScience

Av , , 1 kommentar 2

Ett initiativ togs till en internationell manifestation för vetenskapen
”March for Science”,
som genomfördes 22 april.

Skälet beskrivs så här i svensk tappning:

Vetenskap är en viktig del i det som utvecklar vår värld och berör därför oss alla. Genom historien har vetenskapliga framsteg ifrågasatts när de har utmanat rådande sanningar. Diskussionerna kring vetenskap är en viktig del av det demokratiska samtalet. I tider då faktaresistens, ”alternativa fakta” och falska nyheter alltmer konkurrerar med evidensbaserad kunskap och ett vetenskapligt förhållningssätt om uppmärksamheten är det dags att höja rösterna.

Vi bjuder in till en manifestation:

  • för att alla människor ska ha rätt till tillförlitlig evidensbaserad kunskap.
  • för att alla ska ges möjlighet att kunna förstå, granska, värdera och ta ställning till olika påståenden.
  • för att lyfta fram allt vetenskapen ger oss, och för en nutid och framtid där vetenskapen har en självklar plats.

Vi tar ställning för forskningen och vill visa vad som gör vetenskapen unik som kunskapskälla, lyfta fram vikten av källkritik och acceptans för oliktänkande och ifrågasättande

I Umeå och många andra städer manifesterades genom att tåga med banderoller och plakat.

https://www.marchforscience.se/umea

Själv tyckte jag uppslutningen i Umeå var förvånansvärt liten. Det var bra föredragningar ur olika aspekter som borde lockat något fler. Några hundra stod kvar när föredragen var slut efter en timme. Kanske uppåt 300 i början. Västerbottenskuriren ansåg bara det var ett hundratal http://www.vk.se/1987762/de-marscherade-for-vetenskap vilket torde vara en underskattning. En annan liknande ”march” dagen efter ”March for Science” (”kippamarch” för stöd åt Umeås judiska församling) fick tre gånger så stort utrymme i VK, och umeå-marchen nämndes både på första sidan och i en halvsidesartikeln i DN. Vad som senare dök upp i VK var en insändare som talade för ”alternativ sjukvård”  http://www.vk.se/1989743/vetenskapen-kan-ha-fel  .  Vad är det som nu driver VK att underskatta intresset och värdet av forskning som är så viktig för Umeå? Tre ordentliga banderoller och kanske åtta snabbgjorda enkla skyltar.  Bristande kunskap kan vara ett skäl, jag undersökte på ett grannkafferep i söndags. Min uppfattning är att närmare hälften av väletablerade svenskar i Umeå kände till jippot, men färre bland de utländska forskargästerna.

Umeå är Sveriges femte största universitetsstad. Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 31 000 studenter och 4 300 anställda, varav knappt hälften lärare/forskare. Men det finns andra forskningstäta miljöer i eller nära Umeå, som också hyser gästforskare, doktorander och studenter. Den viktigaste är kanske SLU med sin starka skogsvetenskapliga fakultet http://daglindgren.upsc.se/Energi/Skogsforskningshuvudstad.pdf . Dessutom ligger många organisationer i Umeå nära forskningen. Listan av stödjande organisationer var lång. Uppslutningen i Stockholm verkar varit tio gånger så stor som i Umeå. Andra universitetsstäder är deltagarantalet inte transparent, men det verkar inte orimligt att tro att Umeå kom i särklass sist. Att så få slöt upp för manifestationen i Umeå verkar direkt egendomligt!

Från talarstolen sas många kloka ord. Synd att de inte verkar åtkomliga på webben! Ett citat från en annan deltagare ”En vanlig missuppfattning, som ibland även odlas av universiteten själva, är att vetenskaperna förser samhällsdebatten med facit, med svar, med entydiga beslutsunderlag i olika sammanhang. Så är det inte.  Vetenskapliga inlägg utgör aldrig det sista ordet eller den sista upptäckten. Vi manifesterar inte för vetenskap som facit, tvärsäkerhet eller upphöjd auktoritet i dag, utan för insikten om att vetenskaperna, deras metodik, arbetssätt och oberoende, är helt avgörande för vår förmåga att föra en kvalificerad, kunskapsbaserad samhällsdebatt. Vi behöver inte vetenskaperna för att få slut på våra diskussioner eller ge oss trygg tvärsäkerhet, utan för att ge oss bättre möjligheter att förstå den värld, den tid och de fr ågeställningar som vi debatterar bättre. Genomskåda auktoriteter, granska makt och påståenden, avslöja myter, lära oss källkritik, upptäcka nya sammanhang, inse kommande faror och se bortom fördomar och gränser av olika slag, lära oss ställa frågor på bättre sätt och beröva oss på en del gamla sanningar, som vi trodde var, fakta. Vi vänder oss inte till universiteten för att slippa tänka själva, utan för att få rikare och djupare utgångspunkter för att tänka kritiskt, tänka efter och tänka noggrannare.” Och ”alla är inte bekväma med det fokus på fakta och evidens som den enda och yttersta symbolen för vad vetenskapen kan ge samhället. Förståelse och sammanhang är ju minst lika viktiga”
Men eftersom det mesta som sas inte är åtkomligt, så jag får summera något själv från mitt dåliga minne. Beslut och anvisningar skall vara grundade på vetenskapliga fakta, men vad detta innebär är inte självklart utan svårt och fullt av fällor. Vetenskapen skall ha pluralism och ompröva och ge utrymme för olika åsikter tolkningar. Dagens avvikare kan vara morgondagens sanningssägare. Det är mycket viktigt att det finns en levande vetenskaplig debatt som förs respektfullt utan för snabbt avfärdande. Kunskapsmängden växer mycket snabbt, men detta gör detta ändå svårare att avgöra av som är fakta och inte bara resultat med litet ”praktiskt” värde. Det viktiga är inte att folket tror på korrekta fakta utan att de viktigaste beslutsfattarna gör det. Det är ingen självklarhet att demokrati och bra forskning hänger ihop.

Själv finner jag att det är svårt att föra en vettig vetenskaplig diskussion över webben i många sammanhang och finner visionen om att det finns en ”bra” vetenskaplig debatt överdriven. Det är för få vetenskapsmän (utom jag) som gör ett allvarligt försök. Som exempel: sista dagarna har jag försökt diskutera naturvård med ideellt motiverade naturvårdare, men jag avfärdas i toner som uppenbarligen inte stämmer med vad ”March of Science” eftersträvar och en del tror. https://gunnarlinden.wordpress.com/2017/04/18/akademiska-titlar-och-nyckelbiotoper-i-nordvast/#comments .

En lång rad författare med imponerande titlar, främst miljöminister Skog, har skrivit en artikel i DN 170421, menad som stöd för idealen för ”March of Science” http://www.dn.se/debatt/viktigare-an-nagonsin-att-vi-forlitar-oss-pa-vetenskapen/  En tveksamhet i artikeln tycker jag är att den uppskattade nedgången i Living Planet Index (LPI) nog är missvisande pessimistiskt, åtminstone för svenska skog, och knappast ”vetenskaplig” även om formellt korrekt. LPI är faktiskt kompatibel med hur Sveriges fåglar försvunnit, men verkligheten är faktiskt inte oroande http://daglindgren.upsc.se/Naturv/AntalFaglar.pdf . Tror inte riktigt att det blir bättre, hur och vilka som skall avgöra vetenskaplig grund är för svårt. Man skall vara kritisk mot källan, varför är då just WWF så bra källa? Lobbygrupper har ofta den bästa informationen, men det är vägningen av fakta som den kritiska granskningen skall riktas mot mer än källan. Varför skall åldern för källkritik minska, det viktigaste är väl de högre beslutsfattarnas förmåga till källkritik. Något nytänkande verkar inte vara på gång, snarare mer av samma. Att just miljöministern är den som är ledande för budskapet väcker min misstänksamhet. Visserligen är behoven av forskning och R&D stora rörande miljön, men det är också där alltför mycket accepteras som sanning av ett alltför okritiskt vetenskapssamhälle.

En Washingtonbo jag brukar byta tankar med karaktäriserade ”March of Science” så här: ”Här ifrån Washingtons horisont ser jag på vetenskapsmarschen med blandade känslor. Marschen är här ett komplext fenomen. Där finns hippi-dippityper och allsköns miljöknuttar som vill rädda världen från att gå under. Där finns forskare och andra specialister som är rädda för att förlora jobbet. Där finns folk som inte gillar Trump. Och där finns folk som helt enkelt håller kunskapens fana högt. Grupperna går i varandra. Därmed får marschen också en särskild kultur. Lite av Woodstock. Lite av demonstrationståg. Lite av karneval.  Somliga personer gillar denna mix men långt ifrån alla. Jag gissar att somliga av dem som hyllar kunskap undlät att delta av kulturella skäl. De uppfattade marschen som vänstervriden (används detta begrepp fortfarande?).  Bilder av skyltar finns här: https://www.washingtonpost.com/news/speaking-of-science/wp/2017/04/22/here-are-some-of-the-best-signs-from-the-march-for-science-in-d-c/?tid=ss_tw&utm_term=.c7d40bc38fd5 Vädret var mycket svenskt med ett kyligt dagsregn.”

Mera övergripande: ”Jag gillar alls inte det sätt på vilket forskning på offentliga medel finansieras. Det är alltför påverkat av allmänna regler för offentlig upphandling. Forstliga försöksanstalten öppnade år 1902 med två forskare och två assistenter. Förmodligen med mycket hög avkastning på insatta medel. Forskningens status har devalverats i allmänhetens ögon. Professurerna har blivit flera, enskilda innehavares territorium har smalnat, disciplinerna har både mognat och fragmenterats. Den akademiska verksamheten har fjärmats från den verklighet som folk ser och journalister beskriver. Forskarna publicerar sig inte i längre i skrifter som läses av specialister utanför akademin eller av den bildade allmänheten. Meriteringssystemet och ett inte ringa mått av akademisk snobbism med därtill hörande företräde för akademisk stil och jargong i skrivsättet har också bidragit till att separera forskningen från folket. Jag hade en gång tillfälle att fråga Göran Persson om forskare. Han menade att professorstiteln bjuder på hela spännvidden från briljanta specialister till rena knäppskallar. Det är också min uppfattning. Kanske har det alltid varit så och kanske är problemet min överdrivna exponering mot sektorn. Men numera låter jag inga forskare få min respekt gratis. Den måste förtjänas. Jag önskar att staten såge över systemet för anslagsfördelning och meritering på skarpen. Jag är inte alls säker på att det system som kommit att utvecklas är förmöget att driva utvecklingen i rätta banor.”

Det fanns faktiskt en betydande oro för miljön och klyftorna i världen för femtio år sedan, när jag var ung och började bli medveten. Många av de miljöproblem och tillståndet i världen vi oroade oss för då har faktiskt förbättrats, mycket tack vare forskningen. Men det är lättast att plocka de lägst hängande frukterna och visst har tillväxten gränser, även om det knappast går att precist kvantifiera! Hen som föll från skyskrapan sade när 17e våningen passerades: ”hittills har det gått bra!”. Att många problem har förbättrats innebär inte att alla dagens problem kommer att få en acceptabel lösning, även om vi tror på och satsar på vetenskap. Just den snabba och allt snabbare utvecklingen de sista seklerna, som vetenskapen legat bakom, är faktiskt mycket av problemet.

En skillnad mot då är att det inte fanns så många informatörer/ forskningsinformatörer utan en mer direkt väg mellan ledande forskare och omvärld (politiskt system). Svårt att bedöma vad det betytt. Informatörer verkar mer drivande för March of Science än bra forskare.

Det finns säkert en övertro hos många forskare att information om resultat och fakta har effekt. Ny filosofisk artikel på http://www.slate.com/articles/health_and_science/science/2017/04/explaining_science_won_t_fix_information_illiteracy.html?wpsrc=sh_all_tab_tw_top Men att som artikeln föreslår informera om konsekvenser i det vardagliga livet kan mycket lätt leda fel, det ligger i forskarnas natur att ”överdriva” just deras upptäckts konsekvenser.

Jag tycker ”March of Science” präglas av övertro att mänskligheten faktiskt skall kunna lösa sina problem, och framför allt att ytterligare förstärkt forskning ger lösningarna, jag är något mer pessimistisk och betraktar nog människan som en hotad (sårbar) art.

En drivkraft bakom ”March of Science”, som officiellt tonas ner, är förstås mer pengar till Science eller att stoppa nedskärningar. Jag tror nog svensk forskning, R&D, nu får tillräckliga resurser (även om en ständigt levande debatt om det är i ”rätt” områden förstås är motiverad, och minskningar av totaldelen av BNP är förvisso inte motiverad). Jag ifrågasätter om tillräckligt många forskare har tillräcklig frihet att själva välja frågeställningar och jag tror grupptrycket från andra forskare med associerade och strävan efter det politiskt korrekta är för stor. För min personliga del när jag tittar i backspegeln tycker jag nog det fungerat ganska bra för mig personligen, även om jag kanske inte tyckte det när jag var aktiv, men jag blev professor på den tiden när det var ett regeringsbeslut som gjorde mig ”oavsättlig” och därigenom hade integritet och i en forskningsmiljö med låg undervisningsbörda samtidigt som ”man” såg mycket positivt på att en skogsprofessor skaffade sig globala perspektiv.

Skall människans problem lösas är det viktigaste att de överordnade organens (i första hand Riksdagens) beslutsfattande blir bättre (förnuftigare, klokare, bättre sakligt och vetenskapligt grundade beslut). Jag frågade 10 som är 70-80 år gamla och bor i Sverige nu och i ungdomen om besluten blivit bättre över 50 år. Bara en av tio tyckte detta. Undersökningen redovisas på http://blogg.vk.se/dagl/2017/04/10/riksdagens-beslut-forbattras-inte-med-tiden/  När jag analyser finner jag att den troliga orsaken är att visserligen ökar kunskapsmängden och därmed möjligheterna att fatta bättre beslut, men beslutsfattarna förmår inte extrahera den väsentliga informationen från de vetenskapliga resultaten från påverkan av olika lobbygrupper. Det är den viktigast orsaken jag är relativt pessimistisk.

Denna artikel har omarbetats sedan första versionen delvis med ledning av kommentarer sedan den gjordes.

Dag Lindgren sist redigerat 170426 på http://blogg.vk.se/dagl/2017/04/22/MarchforScience/