Tjänstemannastyre

När jag läste dagens VK blev jag förvånad men inte helt chockerad. Att det finns tjänstemän i denna kommun som driver politik har vi från Vänsterpartiet tidigare påpekat. Då fick bland annat Tamara Spiric löpa gata. Personpåhoppen mot henne duggade tätt och några försökte jaga henne ur politiken och stadshuset.

Nu är vi där igen. Åter visar det sig att tjänstemän i Umeå kommun driver politiska agendor. Det som nu hänt är dock snäppet värre. Här har man helt gått bakom den officiella politikens rygg (av allt att döma). Varför jag säger ”officiella politikens rygg” är för att vissa politiker väljer att försvara den genomförda rivningen som något korrekt och riktigt. Jag gissar att de politikerna vuxit samman med tjänstemannastrukturen och att de inte kunnat skilja på ett demokratiskt fattat beslut och andra typer av beslut. Makten finns i det dolda, korruptionen avslöjas och Andreas Lundgren (s) försvarar det som hänt. Att media utestängs visar att det är skumma grejer på gång i stadshuset.

Denna typ av maktmissbruk och odemokratiska ordning måste få sig ett slut. Det fungerar inte att föra politiken och allmänheten bakom ljuset bara för att det verkar roligt att dela säng med näringslivet. När detta påtalas eller när jag läser debatter på kommentatorsfälten möter jag ofta kommentarer av slaget: ”De är experter och de kan det de gör (de är ”intelligenta”). Politiker är okunniga vanliga människor utan bildning.” Jag vill mena att vi har folkvalda politiker och en demokratisk ordning av en orsak och det demokratiska systemet innehåller ett nyttigt tröghetsmoment.

För att föra en rent filosofisk diskussion som på ett föredömligt sätt återgavs i korthet på Sveriges radio (*** se anteckning längst ner ***): Experter är ofta intelligenta människor, men intelligens och klokskap/klokt handlande går inte nödvändigtvis hand i hand. Ta exempelvis ledningen för Sovjetunionen eller Nazityskland, de flesta av dem var mycket bildade personer. Säkerligen väldigt intelligenta. Dessa var akademiker med stor teoretisk kompetens. Men deras idéer visade sig vara synnerligen vanvettiga. Här håller jag med Johan Norberg i hans resonemang. Som bildad och intelligent har man en förmåga att hitta de nödvändiga argumenten som behövs för de positioner man önskar ta, oavsett hur vanvettiga och galna dessa positioner än må vara. Detta tillsammans med en bristande demorkatistruktur möjliggör att man kan gå mycket längre i sina beslut och strunta i omständigheterna. Teoretiska konstruktioner och fantasier som ligger bortom verkligheten har den effekten på många akademiker (personlig iakttagelse).

Därför är det demokratiska styrelseskicket så bra, då det hämmar dessa extrema positioners möjligheter att slå igenom. Att styras av de mest intelligenta. Att styras av experter. Det är inte speciellt tilltalande. Vare sig det var i Sovjetunionen eller är i Umeå kommun. Vi har en demokratisk ordning av en orsak: för att allmänhetens vilja ska avspegla samhällets utveckling.

Men vi får inte glömma att tjänstemän behövs. Tjänstemän är en bra och nödvändig tillgång. De är kunniga och många är experter på sina respektive områden. Det ska naturligtvis bejakas, men man kan inte låta en tjänstemannaorganisation bestämma sin egen väg och utveckling. Den ska kontrolleras och den ska nyttjas av demokratiskt folkvalda politiker, i allmänhetens intresse. Passar det inte får berörd tjänsteman kandidera i ett val och låta sina idéer prövas mot allmänhetens vilja.

För mig verkar det nödvändigt att ändra om i tjänstemannaorganisationen i Umeå. På sina håll tar den sig friheter den inte borde. Förutom ökad politisk kontroll behövs en större transparens och även tydlig möjlighet till insyn för allmänheten. Det fungerar inte att politiker/partier växer samman med kommunens tjänstemannaorganisation och tar beslut på platser dit inget ljus når. Tjänstemännen är oljan i ett maskineri, inte själva maskineriet i sig.

Demokratisera Umeå kommun.

Förövrigt vill jag rekommendera till läsning av Andreas Lundbergs pinsamma blogginlägg. Till mig har han sagt att det jag tidigare framlagt är konspirationsteorier. För mig framstår hans inlägg som inget annat än osanning. Förövrigt, är det någon som tror på detta: ”Enskilda fastighetsägare har inte påverkat socialdemokraternas politiska inriktning i detta ärende med Rådhusesplanadens framtida utformning”? Jag vet inte vad jag ska tro, men en sak vet jag: Jag tror inte på Andreas Lundberg.

Anteckning
*** Det filosofiska resonemanget innebär inte att jag jämställer Umeå kommuns tjänstemän med vare sig Nazitysklands eller Sovjetunionens ledning, utan är endast ett resonemang om varför expertstyre är negativt ***