Etikett: Vänsterpartiet Umeå

När lokalpolitiken är som sämst

Av , , 4 kommentarer 23

Det är naturligtvis bra att Socialdemokraterna och Moderaterna tvingades dra tillbaka sina planerade nedskärningarna inom äldreomsorgen. Det visar att organisering lönar sig och att varje människa kan kräva sin rätt, även de som klassas som resurs- och röstsvaga grupper (grupper maktpolitiker vanligen brukar strunta). Att socialdemokraterna i Umeå tvingas backa från nedskärningar i välfärden är naturligtvis något de tycker är besvärligt. De vill egentligen skära ner men när saker kommer upp i ljuset så svider det till.  Att Vänsterpartiet Umeå i ytterligare en fråga (det börjar bli väldigt många nu) ligger helt i linje med den lokala väljaropinionen – och inte gör en hemlighet av det – verkar störa Socialdemokraterna extremt mycket. Därför vill S avleda uppmärksamheten från detta. Jag har noterat hur personligt groll nu görs till en offentlig föreställning för att dölja den ideologiska konflikten som finns mellan S och V i frågan om äldreomsorgen, där S har mer gemensamt med Moderaterna än med de äldres behov av en rimlig och värdig omsorg.

Detta inlägg kommer sannolikt Andreas Lundgren anse är oseriöst, svinaktigt eller liknande, men vad jag tycker är svinaktigt är hur det privata görs till ”politiskt spel”. Som politiker tycker jag att man ska stå för sina beslut och inte dra in annat bara för att man förlorat folkets stöd eller utstått hård kritik i en viss fråga. Vi såg hur det gick när utförsäljningen av allmännyttan uppmärksammades i inledningsskedet: Från socialdemokratiskt håll spreds desinformation om kritikerna och vad som egentligen hände på Carlshem i syftet att avleda uppmärksamheten från myglet i stadshuset. Det känns som att det även sker denna gång men med andra spelare. Den svepande kritiken som framförts från S-håll om en diffust utpekad V-politiker är av sådan karaktär att den är svår att beakta. Att kasta ur sig ospecifika anklagelser och förvänta sig att det ska tas på allvar är lite väl mycket att förvänta sig av folk som begagnar sig med kritiskt tänkande. Att ett dylikt utspel kom nu i samband med ett S-nederlag var som ett brev på den gamla posten.

Med detta sagt vill jag tydligt understryka att trakasserier med mera inte är OK överhuvudtaget, oavsett vem som står för den eller vem som drabbas av den. Jag har själv levt under dödshot från nazistiskt håll och vet hur det känns att få obehagliga meddelanden, i mitt fall från högerextremister. Det är inte en situation jag önskar någon oavsett hur oense jag kan vara med den personen i det privata, politiska eller professionella. Jag förutsätter att varje anständig människa har samma inställning.

Hur räknar Hans Lindberg?!

Av , , 1 kommentar 18

Till att börja med: Väljer man att styra i minoritet kan saker hända som man inte har kontroll över. Varför Hans Lindberg gnäller förstår jag inte. Han har ju valt att köra på det här viset. Se VK-artikeln. I övrigt håller jag med Andres Ågrens förslag till friskvårdstimme. Jag tror det är en klok politik.

Dessutom verkar siffrorna Lindberg tar upp vara rena fantasierna. Nu kommer jag göra några förenklade uträkningar. Först utgår jag ifrån att en heltid är 40 timmar i veckan. Av dessa 40 timmar ska 1 timme vigas åt friskvård för de anställda. Det motsvarar 2,5 procent av arbetstiden (1 timme / 40 timmar = 2,5 procent). Kommunens totala budget är på 6640,6 miljoner kronor. Lindberg hävdar att en friskvårdstimme skulle innebära 95 miljoner i produktionsbortfall och ökade personalkostnader på 75 miljoner. Det innebär att reformen skulle kosta 170 miljoner enligt Lindberg (och han hänvisar till en uträkning från tjänstemannahåll).

När jag tittar på kommunens budget får jag inte ihop siffrorna. Inte ens om kommunens HELA ekonomi på 6640,6 miljoner kronor var personalkostnader kommer vi upp i 170 miljoner kronor. Vi skulle landa på 166 miljoner kronor (6640,6 miljoner * 0,025 procent = 166,015 miljoner). Nu vet vi dessutom att Umeå kommuns personalkostnader INTE är hela budgeten. Så någon tjänsteman måste ha räknat fel åt kommunalrådet Lindberg.

En del av siffrorna är dessutom ett antaget/gissat produktionsbortfall på 95 miljoner kronor, vilket också är märkligt. Att det blir ett produktionsbortfall är mycket troligt då 2,5 procent av arbetstiden överförs från produktion till friskvård, men ett så stort produktionsbortfall knappast troligt; en friskare och piggare personal är mer produktiv än en utsliten personal. Siffran kan därför rimligen antas vara lägre. Dessutom kompenseras produktionsbortfallet genom ökade personalkostnader för exempelvis vikarier. Så att lägga ihop siffrorna rakt av är inte heller rimligt.

En ökad personalkostnad på 170 miljoner innebär att mer än hela kommunens totala budget är lönekostnader i dagsläget (170 miljoner / 0,025 procent = 6800 miljoner). Menar Lindberg allvar med att Umeå kommuns lönekostnader är 6800 miljoner medan hela budgeten är 6640,6 miljoner? Visst är det förenklat att göra de uträkningar jag gjort, men någonstans här ringer en orimlighet i siffrorna.

Nu är fokus på personal inom äldreomsorg, det är där man talar om att ökade personalkostnader primärt kommer hamna då dessa inte kan ta ut friskvårdstid utan att någon ersätter den frånvarande personalen. Det argumentet köper jag helt och hållet, men det stannar vid det påståendet. Tittar vi på äldrenämnden så är nämndes totala budget 961,6 miljoner kronor. Om vi bortser från produktionsbortfallet (då det är svårt att veta hur tjänstemännen räknat på det) och förutsätter att hela äldrenämndens budget är personalkostnader innebär 2,5 procent 24 miljoner kronor (961,6 miljoner * 0,025 procent = 24 miljoner). Alltså långt ifrån 75 miljoner kronor. Och förutsätter vi att 170 miljoner stämmer så ser ju alla att orimligheten i påståendet blir än mer graverande: Det Lindberg och Andreas Lundgren påstår är att om arbetstid motsvarande 2,5 procent överförs från produktion till friskvård ökar personalkostnaderna i äldrenämnden med 17,7 procent (961,6 miljoner / 170 miljoner = 17,7 procent). Fokuset i diskussionerna har legat på personalkostnaderna i äldrenämnden.

Antagandet att 170 miljoner avser endast äldrenämnden är dock inte riktigt rimligt att göra (och jag tror inte Lindberg menar så heller). Produktionskostnaden är nog är räknat på hela kommunen verksamhet. Om vi tänker oss att vi tar påståendet om 95 miljoner i produktionsbortfall som sant och gör den till en andel baserat på äldrenämndens andel av kommunens ekonomi (961,6 miljoner / 6640,6 miljoner = 14,5 procent) hamnar vi på 13,8 miljoner i produktionsbortfall för äldrenämnden (95 miljoner * 0,145 = 13,775 miljoner). Nu kan vi lägga ihop 24 miljoner och 13,8 miljoner och se att den förväntade kostnaden (24 miljoner + 13,8 miljoner =  37,8 miljoner), förutsatt att hela äldrenämndens budget är personalkostnader (vilket den inte är!), hamnar på 37,8 miljoner kronor. Gör vi samma uträkningar för individ- och familjenämnden 15,8 miljoner i produktionsbortfall + 27,6 miljoner i personalkostnader = 43,37 miljoner. Tillsammans blir det 81,17 miljoner kronor. Men det rimliga är att ta ut produktionsbortfall och personalkostnader mot varandra (bortfallet uppstår det bara om man inte täcker upp för utebliven produktion, så man kan inte både ha produktionsbortfall och ökade personalkostnader för att täcka upp uteblivna timmar). Kompenserar vi förenklat för produktionsbortfallet tar vi ”antaget produktionsbortfall om ingen ny personal tas in” minus ”ökade personalkostnader för att ta in personal”. Konkret blir det att ta 24 miljoner – 13,8 miljoner landar vi på 10,2 miljoner för äldrenämnden och 27,6 miljoner – 15,8 miljoner landar vi på 11,8 miljoner kronor för individ- och familjenämnden. Totalt 23 miljoner kronor.

OBS! 23 miljoner är inte heller rimligt. Siffran bygger bland annat på ett antagande om att hela de nämnda nämndermas ekonomier är personalkostnader och att all personal alltid kommer ta ut sina timmar under ett helt år. Siffran måste mer än halveras och för att nå någon rimlig nivå. Men ska jag tror inte en halvering är tillräcklig.

Som jag sa, detta är förenklade uträkningar (extremt förenklade) men eftersom siffrorna som viftas om från socialdemokratiskt håll är så barocka så det går att kosta på sig en stor felmarginal (dessutom har jag kompenserat den med att räkna att hela kommunens ekonomi är personalkostnader för att ens komma i närheten av de kostnader som påstås). Den verkliga kostnaden är dock bra mycket lägre, men vem vet: Jag kan ju faktiskt ha missförstått något här. Jag skulle gärna vilja se Hans Lindberg och Andreas Lundgren offentliggöra hur dessa siffror räknas fram som de slänger med här i bloggosfären och på Facebook.

Nytt nummer av Nejlikan

Av , , Bli först att kommentera 20

Nejlikan 16_1

Jag har varit dålig på att skriva saker här på min blogg sedan en tid tillbaka, men tänkte att jag skulle försöka hitta tillbaka hit igen. Jag kan ju börja med att anslå mitt senaste projekt inom politiken. Det är att skapa en offentlig medlemstidning som vem som helst kan ladda ner: Nejlikan. Jag tycker det är väldigt kul att bygga saker och grafisk design är ett bra utlopp för detta, även att komponera musik är en bra verkstad, men just nu är det grafisk produktion och layout som gäller.

Utifall någon här skulle få för sig att titta in Nejlikan för dess layout med mera vill jag understryka att jag ingen utbildning har i hur man gör detta, utan går bara på känsla. Tidningen kan laddas ner här: http://umea.vansterpartiet.se/nejlikan/ där finns även det första numret som kom ut i november/december.

 

Budget för välfärd!

Av , , 8 kommentarer 19

V-logga_CMYK_RodVänsterpartiet gör skillnad!
Idag skriver VK att Vänsterpartiet är vinnaren i budgetförhandlingen. Utgångspunkten är den budget för Umeå kommun vi fick presenterat för oss igår. Det blev aldrig något stålbad, vilket jag skrivit om tidigare knappast förelåg — trots krigsnyheter, hot och skrämsel i VK och bland borgerliga skribenter här på VK-bloggen. Hur skulle det vara om VK i fortsättningen var lite mindre ideologiska och mer seriösa än de borgerliga politikerna i sin rapportering om ekonomi och kommunalpolitiken?

– ”Det var olyckligt att man gick ut i våras och drog på så väldigt hårt, med skrämsel, om hur mycket som fattades. Det försökte jag också lyfta fram i våras, men det fick jag inget gehör för”, säger kommunalrådet Tamara Spiric (v) till VK.

Det vi kan konstatera är: Hade Vänsterpartiet inte varit med i styret av Umeå kommun skulle vi riskerat att borgarna och Socialdemokraterna sparat in nära 300 miljoner kronor helt i onödan. Det är vår envishet och vår vilja att prioritera oss vanliga människors liv som stoppat nedskärningspolitiken. Det handlar om min och din välfärd.

Jag är stolt över att vara Vänsterpartist och jag är stolt över våra företrädare som förhandlat med Socialdemokraterna. Det är som Lennart Holmlund (s) säger, att det är en fråga om en budget som klarar av att göra satsningar på välfärden (eller åtminstone inte skära i den). Många har de nyheter varit som de senaste åren utropat vänstern i Umeå till vinnare! Vi har fått gehör och kunnat genomföra vår politik i samarbetet med Socialdemokraterna. Det är mycket glädjande att se detta erkännande för det arbete vi lagt ner.

Vänsterpartiet gör skillnad!

PS. Det som Peder Westerberg igår påstod om fritidsnämnden var nog förhastat. Han borde veta att det han påstod inte stämmer. Men han tycks vara en man som kan och har för vana att dansa vals. Men lögnernas förtjänster är sällan långvariga. De faller oftast tillbaka. Vänligen upphör med trams och seriositet, Peder. DS.

 

S-V-budget skapar desperation

Av , , 1 kommentar 12

IMG_20130725_233325Nu kom nyheten: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är överens om budgeten för Umeå kommun. Inte alls förvånande egentligen. Finns viljan och finns målen, ja, då går det mesta. För den politiska högerns företrädare har samarbetet varit besvärande. 

Den senaste mandatperioden har varit fylld av riktiga välfärdssatsningar. Dessa har genomförts i Umeå kommun tack vare Vänsterpartiet. De borgerliga politikerna försöker därför i oärligt töcken påskina annat rörande samarbetet mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. De är desperata. De är oseriösa.

Orsaken är enkel: Borgerligheten har varit emot dessa välfärdssatsningar, men de kan inte enkelt rulla tillbaka dem. Reformerna har skapat trygghet och ger framtidstro. Det gör dem frustrerade och det måste vi förstå: Det är svårt att göra ogjort det andra lever på. Därför proklamerar de hot om underskott och att Umeå måste gå igenom ett stålbad (något jag tog upp tidigare). Något som borgerlig media också dundrar vidare på.

Det är tufft för dem som vill sänka skatterna istället för att satsa på välfärd. För hur skulle en politiker kunna sälja in till dem som arbetar inom omsorgen att delade turer är något vi ska ha kvar? Eller till de som tar del av omsorgens välfärd att omsorgen ska skära ner? Eller säga till våra ungdomar att jobbsatsningarna måste sparas bort? Eller till oss alla som åker kollektivt att kollektivtrafiken ska försämras? Eller till barnföräldrarna att barngrupperna skall bli större? Och så vidare.

Peder Westerberg (folkpartiet) och Anders Ågren (moderaterna) har det knivigt. Därför kommer en kakafoni av tomma ord, retorik och överdrifter på löpande band på deras bloggar och på debattsidorna.

Stålbad för Umeå kommun?

Av , , 13 kommentarer 14

IMG_20130725_233325I byggboomens Umeå går larmet. Högt skriker den politiska högern: ”SPARA! SPARA! SPARA!VK rapporterar om underskott i halvmiljarderklassen (500 miljoner kronor) för 2014 och 2015. Umeå kommun måste genomgå ett stålbad! Och välfärden den ska nedmonteras. Men vad är det vi diskuterar i detta stålbad? Jo: oss vanliga människor och vår vardag. Det är mer än bara siffror. Det är mer än bara statistik. Det är något verkligt. Det handlar om att färdas tryggt och väl genom livet.

Men finns det något fog för dessa påståenden om underskott? Ju mer jag sätter mig in i siffrorna desto klarare framstår det för mig att Umeå kommuns ekonomi är mycket godare än många hävdat det senaste halvåret, i media och på borgerliga VK-bloggar.

Att underskottsfrågan förfäktas såpass mycket tror jag har många orsaker. Vissa politiker vill genomföra stålbad. De anser att välfärden är för dyr och för omfattande. Moderaterna vill exempelvis sänka skatten och finns det något bättre än att skära ner i välfärden för att uppnå detta? Det är ju dit mina och dina skattepengar går. I en sak är jag helt ense med den politiska högern: Samhället ska inte ta in mer skattepengar än vad samhället behöver. Skillnaden är att jag har högre ambitioner för välfärden än vad Ågren och gänget har. Då behövs det också mer skattepengar. En annan orsak till dessa tillsynes falska larm är en vilja att utradera de senaste årens välfärdssatsningar som blivit möjliga tack vare Vänsterpartiet.

Det som glöms bort är att de reformer vi från Vänsterpartiet gjort möjliga i Umeå kommun har inneburit betydande förbättringar i människors vardag: Att 200 tidigare arbetslösa ungdomar har fått jobb varje år. Att det är första gången på över 20 år som omsorgen inte tvingats skära ner (något som såväl brukarna som personalen känner av i sin vardag). Att vi har fått en förbättrad kollektivtrafik, något jag själv märker av och uppskattar mycket.

Vi får inte heller glömma vårt arbete med att ta bort de delade turerna inom omsorgen. En sådan förändring innebär en avsevärd livskvalitetsförbättring för de som arbetar inom kommunen, i synnerhet om de har barn. Även barnens livssituation förbättras genom att de exempelvis ges en sammanhängande pedagogisk tid på förskolorna och mer tid med sina föräldrar. Även barngruppernas storlek har kunnat minska tack vare Vänsterpartiet.

För detta känner åtminstone jag mig stolt och dessa landvinningar är något jag tänker försvara med näbbar och klor. Det handlar om solidaritet genom livet och mellan generationerna.

 

För ett tag sedan delade vi ut ett flygblad som löd:

Vänsterstyre ger resultat!

V-logga_CMYK_Rod

Sedan förra valet har Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna styrt Umeå kommun. Tack vare det stöd vi fått från umeborna har vi arbetat intensivt med att förverkliga våra valfrågor, och vi har gjort skillnad. Några av de större och mer omfattande förbättringarna vi har fått igenom sedan valet 2010 är:

  • 120 miljoner till en social investeringsfond för förebyggande arbete för barn och unga.
  • 80 miljoner till en satsning på kommunala ungdomsjobb
  • 40 miljoner till en förstärkning av kollektivtrafiken
  • Årliga uppräkningar av skolans och äldreomsorgens budget
  • En satsning på ytterligare 25 miljoner kronor till äldreomsorgen för att minska de delade turerna för personalen
  • Återtagande av verksamhet till kommunal regi från vinstdrivande företag. Alla skattepengar ska gå till välfärd.