Nu har äntligen snön utanför huset smält.  Som i ett trollslag så poppar alla hundbajs korvar fram. Dom spirar i alla tänkbara former på gräsmattat. Jag ska ut och kratta upp alltihop i morron, ett ganska äckligt göra men det måste göras. Jag kan ju liksom inte skylla på någon annan det är ju mina två små raringar som klämt ur sig allt detta.

En annan fundering är att om det nu är så snabb snösmältning här hur mycket blir det då om det går lika snabbt längre upp i fjället. Det är nog nästan risk för en inlands tsunami. Det är tur att Storsele ligger högt upp i från Vojmån sett. Stackars alla fiskar dom måste ju jobba som tusan för att inte spolas bort helt och hållet.

Mina grannar skatorna som byggt bo bredvid vedboden är flitiga och bygger vidare. Är det någon som hört vilka roliga ljud dom gör när dom småpratar i byggningen. Det piper och knorrar och gnisslar, jag trodde att skator bara skränar och skrattar. Igår kväll så hörde jag även en hes gök, han hade säkert besvärligt av all sälgpollen det är det ju många som har.

Nu ska jag ut och njuta av det ljumma vårkvällen, det är ljuvligt att se hur påskliljorna blir några millimeter längre för varje dag som går. Hej från mej

Äntligen en riktig vårdag. Satt ute på bron i morse och drack kaffe och delade ostsmörgåsen med Zonja. Såååååååå ljuvligt.

Öppnade alla dörrar och ut med mattor och storstädning. SÅPA tänk va gott det doftar har svabbat av i restaurangen och hemma, nu doftar det såpa i hela huset. Zonja tyckte också att det var härligt (ute alltså). Då jag var klar så kom hon in glad som en lärka och nyparfymerad av något som jag inte vill veta vad det var. Hon var helt oförstående till varför det blev duschning.

Igår kväll var jag på ett möte med många trevliga människor. Själen behöver utvecklas och då växer man mer i sin självkänsla och empati till andra. Livet känns med andra ord ganka bra idag. Och det förståss min älskade sambo Hasse kommer hem från jobbet idag efter en hel vecka i Malå. Både jag och hundarna gläder oss.

Och en sak till, krama någon idag jag lovar att det kommer att kännas mer än bra.

Idag går jag in i slutfasen av ritualen kring Herman.

I förra veckan kom min sons kompis flickvän med en lill Herman till mig. Med sig hade hon en utförlig skötselanvisnig angående omvårdnaden kring detta degkedjebrev. Jag brukar i vanliga fall vara ganska ointresserad av dylika ting men av någon anledning så tänkte jag prova på i alla fall.

Jag har rört och fyllt på och rört enligt anvisningarna och idag så ska jag alltså dela degen i fem bitar och ge bort fyra av dom. MEN INGEN VILL HA . har frågat alla jag känner. Det hela slutar emellertid med att imorgon då finalen av det hela sker så får jag baka 5 st Herman. Jag hoppas att kakan blir god den skulle bara våga annat.

Nu till något annat.

Pelargonior är något av livets budbärare. Från att vara torra och till synes döda så spirar dom så fort man börjar vattna och slita och böka med dom. Och som belöning för den ibland något ovarsamma behandlingen så skänker dom mig den allra underbaraste blomprakt man kan önska sig. Ny för i år är en fläckbladig skapelse som jag fick i höstas av Ewonne Sandkvist. Jag trodde länge att den var förbi men se på tusan nu är den på gång.

Gårdagen kändes det som att rensa sly. Först förvuxna torra pelargonior, sen mina clementinplantor som jag kapade rejält och sist men inte minst morsdagsrosorna som stått och sett ut som kravallmorsor hela vintern. Jag känner mig väldigt nöjd.

Det kan tyckas att jag bara babblar om vardagliga och triviala saker men det finns dom som är så mycket bättre på att skriva om samhälleliga och världsliga händelser så det överlåter jag till dom.

Hopp och hej från mej.

Hej

Vilken underbar morgon, trodde att istiden hade börjat. Söndagsmorgonen kändes som en försmak av (nu är det jul igen). Det är länge sedan det var så mycket snö på första maj. Såg att Micke var och gullade med sina "små" darlingar. Jag får ta det som ett säkert vårtecken.

Upptäckte här om dagen att vi fått nya grannar. Det lär bli mycket bus och liv men det får man väl acceptera. Det inflyttade familjen är nämligen två skatfamiljer. Dom håller på att bygga två snygga etagelägenheter i sälgen bredvid vedboden. Vår gråhund Zappo blänger lite surt för han har fått påhälsning i benhögen i hundgården. Våren är en härlig tid, allt levande gläder sig.

Nu hoppas jag att värmen kommer för hur ska det gå med gökottan? Vi brukar vara uppe på Sjulsberget ovanför Lövkullen, men i år är det så mycket snö så det är osäkert. Jag håller tummar och tår för att vi kan vara där. I fjol så var vi nästan 20 st som drack kaffe och lyssnade på Ronny T. Han är en ganska rolig prick.

Ja nu får jag väl ta och dricka lite mer kaffe innan dagens göromål skall uträttas.