En form av separationsångest

Av , , Bli först att kommentera 2

Hej

Till slut så har alltså mitt yngsta barn flyttat hemifrån……………

Han är dock 24 år så det var väl på tiden, men ekonomin har sagt ifrån tidigare. Hoppas att han får något mer varaktigt jobb framöver.  Det skär lite i modershjärtat det kan jag inte skylla ifrån mig.  Men jag hoppas, nej jag vet, att allt blir till det bättre.

Var ute på morgonpromenad med hundarna i morse. Vilken fantastisk dag det fullkomligt rasade löv av träden. Regnet hällde ner och hundarna var lyckliga och fick springa av sig ordentligt. Trots det dåliga vädret så kändes det som underbart ute.

Mina grannar Ingela och Sven-Erik har flyttat in i skogen bortanför Stabburnäs. Dom är helt saliga över sitt nya ställe. Jag gläder mig med dom men lite tomt blev det. Jag får väl ta och hälsa på dom snart, otroligt trevliga människor med många spännande ideér.

I början av september var jag till Umeå  när Antikrundan var där.  Jag tog med mig min keramik katt i naturlig storlek. Det var jätteroligt att stå i kön in till värderingen. Mycket folk och dom hade allt möjligt med sig.  Framför mig stod två män i 45 års åldern  och drack cider i parti och minut (lite opassande tyckte jag) med tanke på att klockan bara var 12 på dan. Dom hade en blommig potta med sig.

Anne Lundberg var faktiskt och tittade på min katt och Knut Knutsson tyckte att den såg demonisk ut.  Smaken är ju som sagt olika.  Men det bästa är att min kära katt blev värderad till hela 1500:- . Jo Jomän där ser man vilka fynd man kan göra när man är på loppis emellanåt. Kul var det i alla fall.

Hej då