Om någon år 2003 hade sagt till mig att min dotter en dag skulle arbeta som affärskonsult sa hade jag sagt ”Du måste ha tagit fel person. Tack och hej”. Hon var bråkigast i sin klass och, enligt klassföreståndaren, en av de bråkigaste personerna som någonsin hade gått på Paradisskolan. Skolan öppnade i början av sextiotalet, så det vill inte säga lite. Bråkigast genom tiderna är verkligen ett rekord man inte vill inneha. Och ännu mindre vill man att ens barn ska ha den stämpeln. Men så blev det, och mycket ligger såklart på mig.

Kimas mamma och jag skildes åt 2001, när hon var 13 år. Det blev problematiskt omedelbart, och som många gånger så gick skilsmässan ut över barnen. Jag har själv egen erfarenhet av sådant. Vägen till kostym och affärskonsultyrket var väldigt lång, och den har aldrig känts längre än då jag fick reda på att hon inte hade varit på skolan på en hel månad. Hon bara struntade i det. Jag försökte prata vett i henne men talade oftast för döva öron. Jag var bara en ”jävla gubbjävel” som hon såg som ett hinder.

Åren gick och hon lyckades trots allt komma in på gymnasiets handelslinje. Där struntade hon också i de flesta kurser, men hon dök alltid upp på den som hette ”Affärsteori”. När jag frågar henne varför idag så berättar hon att det var något som föddes där. Hon hade en fallenhet för affärer, och fröet till att en dag bli affärskonsult var sått. Åren gick och Kima tog studenten med minst sagt undermåliga betyg. Hon började arbeta som säljare och blev bara efter 5 månader säljchef på grund av sina resultat och sin ledarförmåga. Hon klättrade ungefär ett steg om året. Från säljchef till avdelningschef, bytte till ett annat företag och klättrade successivt där. Hon var omtyckt, och hade en förmåga att underlätta för alla verksamheter hon hamnade på. För fyra år sedan bestämde hon sig för att starta eget som affärskonsult.

Hur har det då gått? När jag skriver detta så sitter jag i mitt kök och tittar ut på en Audi R8 som står parkerad på garageuppfarten. Kima sitter mitt emot och käkar min berömda bolognese med ena handen och arbetar på sin mac med den andra. Vem tror ni att bilen tillhör, mig eller affärskonsulten?

Stolt farsa säger hejsvejs!