Sol, Paseo Marítimo och glass

Av , , Bli först att kommentera 1

En helt underbar vårdag på Mallorca, som nästan är som den svenska sommaren, lite oberäknelig. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska klä sig, då det en sekund är strålande solsken och så fort solen går i moln måste ett annat plagg på. Turisterna springer omkring i shorts och tunna linnen, men när man bor här året runt blir man lätt lite frusen av sig, nu är det trots allt inte så jättevarmt, men det beror ju på vad man jämnför med…

Mitt på dagen tittar solen fram en längre period och vi åker och äter glass i Palma. Cookies och Yoghurt blir dagen smaker. Lillas chokladglass rinner lite här och var och t.om hennes hår kladdas ihop av brun chokladgegga. Men det går inte att låta bli att njuta av Palma och alla vackra båtar som ligger ankrade i hamnen. Denna vykorts-liknande plats är helt underbar. Vi njuter av solens värmande strålar, medans glassen smälter till en kletig smörja. Kan livet bli bättre än så här?

Mer jul…i mars…

Av , , Bli först att kommentera 1

Som utlandssvensk är det extra viktigt att min dotter ska tala svenska. Och eftersom jag är den enda som pratar svenska med henne, så känns det ibland som att jag inte riktigt vet hur mycket hon kommer att snappa upp. Katt, säger hon glatt om både hund och katt. Och kaka, det var ett av det första orden hon kunde, även om hon i början inte visste skillnad mellan spanska caca (slå upp i ordboken) och svenska ordet kaka…

Så ibland behöver jag lite hjälp med svenskan. Jag har tänkt på att ta henne till kyrkans barntimme på svenska kyrkan, men det fungerar inte med mitt schema. Så jag tar hjälp av DVD-filmer med svenskt tal, en bristvara här i mitt hem på Mallorca. Hittar en DVD med titeln ”Astrid Lindgrens Jul”. I brist på annat får man ta det man har, det gjorde iallafall Kajsa Varg…

Det kanske inte är helt självklart att se på julklipp med Ronja och Skrållan på Saltkråkan såhär i slutet av mars, men vi är ju faktiskt i Spanien… Men då kommer efterfrågan…borde man inte fira jul fler gånger per år? Fast det blir det nog lite väl tjatigt med en massa julmat och jultomtar mer än en gång per år. Enough is enough liksom…Så sitter vi då här och tittar på  ”Astrid Lindgrens jul”, allt för att ungen ska lära sig svenska.

Youtube är också bra, men det är svårt då man inte har en aning om vad svenska barn ser på idag. Bolibompa känns lite väl retro, Kalle Anka funkar inte heller, ur pedagogisk synvinkel. Men lillans favvo katter som "sjunger" julsånger sluter cirkel, och lämnar julstämninen på topp.

 

Regn är mysigt…

Av , , Bli först att kommentera 1

Regn är mysigt försöker jag intala mig själv. Det går  väl sådär… Rengar gör det faktiskt även här på Mallorca, inte alls kul när man är van att se solen mest varje dag. Några dagar med regn är okey om man är inomhus och kan städa och dona och kanske titta på någon film som man tänkt se fast det aldrig blivit av. Men efter nästa en vecka av kalla, grå och regniga dagar så längtar man efter solens värmande strålar. Okey, det där kanske var lite överdrivet…Det var faktiskt strålade solsken i Söndags, med det har man nästan glömt bort nu. Det är ju hela tre dagar sedan!

Som vanligt är jag lagom optimistik och bär inte, som jag kanske borde, runt med ett paraply varken i väskan eller har ett liggande i bilen. Spanjorerna verkar däremot följa mottot ”alltid redo”. Det räcker med att det faller några droppar regn så kommer paraplyet fram. Och gatan fylls med färglada Mary Poppis kopior som tränger sig fram på de smala trottoarerna. Jobbigt för den som har ett stort paraply som måste undvika krockar genom att hålla upp paraplyet eller genom att hålla det lite snett. På så sätt går det ju inte att helt undvika regnet, som bestämt faller ner i form av iskallt arga droppar i nacken. Oftast blåser det också, och då, då man är inte så skyddad ändå, tänker jag och skyndar mig hem medan mitt smink avlägsnas av de kalla vattendropparna.
 

First line beach bytes mot något högt uppe i bergen…

Av , , 1 kommentar 2

Det ryser i hela kroppen då jag tänker på tsunamin i Japan. Det känns så overkligt att se filmerna av bilar som forsar fram och hus som kolapsar, av vatten. Min egen ”first line beach” havsutsikt känns plötsligt nte så åtråvärd längre… Och än mindre då den svenska seismologen Reynir Bödvarsson säger i en chatt på Aftonbladet.se att ” när det gäller tsunami är risken störst i Stilla havs-plattan, ring of fire, men även Medelhavet kan drabbas av tsunamis"…Den som lever får se, heter det ju.

Med tsunamin och jordbävningen kommer omedelbart andra tankar, som t.ex. denna: varför är människor så dåliga på att uppskatta det man har, i nuet? Det är inte förrän man är i en kris-situation som man inser att man kanske inte har det så dåligt. Svar: vi är oftast så upptagna med att tänka på oväsentliga saker att vi glömmer bort det som är viktigt här i livet. Andra saker som t.ex vilka kläder man ska ha på sig när man går ut, vilken väska som passar bäst till jackan, och andra konstiga tankar- som att man kanske borde ändra hårfärg för att man börjar tröttna på sitt alldagliga utseende- tar helt enkelt över och gör att man glömmer bort att leva.

Människor som överlevt en olycka säger sig oftast se annorlunda på livet efter olyckan. Men måste det till en olycka eller en tsunami för att människor ska hjälpa varandra och inte vara så egoistiska?

Undra om man kommer att tänka tillbaka på sitt liv när man är pensionär och tänka att man egentligen borde ha levt på ett helt annat sätt. För att unvika detta försöker jag utnyttja tiden maximalt, framförallt tiden med min dotter. Det är inte så viktigt om hon inte sover klockan sju, eller klockan åtta. Hon somnar däremot klockan halv tio ungefär. Så själv har jag inte så mycket ”fritid”. Men det känns som att det kvittar. Vi utnyttjar tiden till att sjunga och se på svenska filmer som Emil i Lönnerberga. Till och med Anna Anka får vara med och tjattra på i bakgrunden, bara så att hon ska få höra lite svenska. Så får vi hoppas att hon snappar upp något iallafall, eftersom jag är den enda som pratar svenska med henne (Anna Ankas bakgrundsröst räknas inte).

Semlor, semlor…nähä, det var bara en hägring!

Av , , 1 kommentar 3

Så var det semlornas dag igen…Jaha, och var ska man få tag i semlor om man bor på Mallorca? Jo, det finns faktiskt på svenska kyrkan! 2.50 E per st. Tänkte åka förbi efter att ha hämtat lillan på dagis, men hon hann somna i bilen innan vi kom fram så det kändes lite onödligt att väcka henne för en liten semlas skull. Kanske om hon varit lite större, men ingen skada skedd: det skulle tydligen finnas semlor tll försäljning varje tisdag ända fram till påsk! Fick även  höra att man även kunde beställa specialtillverkade semlor från Palmas Fibonacci,  så då kanske man hinner få sig en liten semla ändå till slut.

Sen kom  iallafall tanken: man kanske skulle baka egna semlor… Det är ju inte så svårt… Men då måste jag handla mandelmassa, eller alternativt, göra egen (det kanske skulle vara ett bra alternativ då mandlar inte är en bristvara här). Men så var det ju det där med tiden, som aldrig räcker till…Nej, det blev inte någon semla, efter att ha dreglat och tänkt på den aptitretande lilla bullen hela dagen. Men, men så är det ibland. Tids nog hinner jag nog äta en eller annan semla. Annars lär jag nog överleva ändå…

Filminspelning Magaluf, Mallorca

Av , , Bli först att kommentera 1

Back in B, från soliga Mallorca. Ganska halvdött denna tiden av året om det inte vore för inspelningen av Brittiska tv-serien The Inbetweeners som kommer att hålla på till runt mitten av mars. På vardagskvällarna är  "min" bargata är stängd och Fredag kväll  då jag just har varit och STORHANDLAT måste jag lämna bilen en bra bit bort från lägenheten. Vad jobbig allt blev helt plötsligt! Jag kan inte kånka med mig alla plastkassar (inte så vanligt med tygkassar här ännu…) plus min dotter på 14 månader utan vagn. En teoretisk möjlighet, men en orealistisk verklighet…Jag får med ungefär 1/3 av allt vi handlat, resten stannar i bilen.

 

Vi går strandpromenaden och tror oss komma ifån kaoset, men då håller de på att rigga ljusen  för att filma på Magaluf stranden… De kom från ingenstans och plötsligt är de bara överallt…Önskar nästan att man hade haft en liten helikopter som kunnat förflytta en från parkeringen till min lilla lägenhet uppe vid Punta Ballena. Inte för att de kanske har särskilt stort intresse i  varken mig eller min dotter, men man vill vara osynlig och slinka förbi så snabb som möjligt, för att inte vara "i vägen ". Undra om det finns något ord för Anti Wannabe. "Wannabe Free" or "Let be B", kanske, eller "Dont Look at Me". De söker tydligen statister men det verkar inte vara något för mig.