Husmoderlig a la 60-tal

Undra om det är fullmåne? Nej, inte idag. Det kanske bara är det där med att vara mamma, eller kanske bara mina kvinnliga hormoner som en gång i månaden får mig att känna mig extra kvinnlig och vilja göra allt sånt där som kvinnor gjort i tid och evighet: städa, laga mat och vara fröken duktig.

Tänk att v hade ett ämne som hette hemkunskap. Det var det roligaste jag visste, då…Det roliga innebar dock att laga mat. Det där med att städa och att diska har nog aldrig riktigt varit min grej, även om jag kanske inte velat inse det förrän jag blivit lite äldre.

Har känt mig ovanligt husmoderlig, a la 60-tal senaste tiden, och varit duktig och lagat mat, och t.om. tagit med matlåda till jobbet. Ser mig själv med stora pappeliotter och en dammsugar i ena handen, men där slutar likheterna.Glamor städa verkar inte som att det är min grej. Eller inte ens att städa för den delen. Det låter som ren lathet, men jag ska försöka förklara. Jag trodde att jag var ganska ok på det till jag insåg att jag inte alls dög till det, hur mycket jag än försöker.

Jag lagar mat och stökar ner, och det är jag bra på. Försöker mig på en bortförklaring med att "man kan ju inte vara bra på allt"men det kvittar ju egentligen vad andra tycker. Sen gör jag något fult, något som man inte ska men som alla borde göra: betala en annan som kommer och grovstädar det som man aldrig hinner ta hand om själv. För dagen, eller dagarna man har ledigt är heliga även om lite städning hinns med. Problemet är att det alltid finns det alltid mer att ta av. Och om solen lyser går det liksom inte bara att stanna inne, man måste ju passa på medan solen skiner och medan man är ledig.

Så ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att jag nog inte alls skulle passat in på 60-talet, utan bara i min egen värld, där jag gör som jag själv vill och är extra husmoderlig under de perioder som jag väljer själv.