Som utlandssvensk är det extra viktigt att min dotter ska tala svenska. Och eftersom jag är den enda som pratar svenska med henne, så känns det ibland som att jag inte riktigt vet hur mycket hon kommer att snappa upp. Katt, säger hon glatt om både hund och katt. Och kaka, det var ett av det första orden hon kunde, även om hon i början inte visste skillnad mellan spanska caca (slå upp i ordboken) och svenska ordet kaka…

Så ibland behöver jag lite hjälp med svenskan. Jag har tänkt på att ta henne till kyrkans barntimme på svenska kyrkan, men det fungerar inte med mitt schema. Så jag tar hjälp av DVD-filmer med svenskt tal, en bristvara här i mitt hem på Mallorca. Hittar en DVD med titeln ”Astrid Lindgrens Jul”. I brist på annat får man ta det man har, det gjorde iallafall Kajsa Varg…

Det kanske inte är helt självklart att se på julklipp med Ronja och Skrållan på Saltkråkan såhär i slutet av mars, men vi är ju faktiskt i Spanien… Men då kommer efterfrågan…borde man inte fira jul fler gånger per år? Fast det blir det nog lite väl tjatigt med en massa julmat och jultomtar mer än en gång per år. Enough is enough liksom…Så sitter vi då här och tittar på  ”Astrid Lindgrens jul”, allt för att ungen ska lära sig svenska.

Youtube är också bra, men det är svårt då man inte har en aning om vad svenska barn ser på idag. Bolibompa känns lite väl retro, Kalle Anka funkar inte heller, ur pedagogisk synvinkel. Men lillans favvo katter som "sjunger" julsånger sluter cirkel, och lämnar julstämninen på topp.

Så var det semlornas dag igen…Jaha, och var ska man få tag i semlor om man bor på Mallorca? Jo, det finns faktiskt på svenska kyrkan! 2.50 E per st. Tänkte åka förbi efter att ha hämtat lillan på dagis, men hon hann somna i bilen innan vi kom fram så det kändes lite onödligt att väcka henne för en liten semlas skull. Kanske om hon varit lite större, men ingen skada skedd: det skulle tydligen finnas semlor tll försäljning varje tisdag ända fram till påsk! Fick även  höra att man även kunde beställa specialtillverkade semlor från Palmas Fibonacci,  så då kanske man hinner få sig en liten semla ändå till slut.

Sen kom  iallafall tanken: man kanske skulle baka egna semlor… Det är ju inte så svårt… Men då måste jag handla mandelmassa, eller alternativt, göra egen (det kanske skulle vara ett bra alternativ då mandlar inte är en bristvara här). Men så var det ju det där med tiden, som aldrig räcker till…Nej, det blev inte någon semla, efter att ha dreglat och tänkt på den aptitretande lilla bullen hela dagen. Men, men så är det ibland. Tids nog hinner jag nog äta en eller annan semla. Annars lär jag nog överleva ändå…

Har återupptäckt moroten. En gammal trogen grönsak som nu blivit ett av favoritsnacksen. Gud vad gott. Och man känner sig så otroligt nyttig! Det blir nästan som en drog när man börjar. Det går inte bara att äta en. Man kommer på sig själv att knapra råa morötter hela dagen…Undra om man börjar se bättre. Man kanske rent av slipper använda linserna när man knaprat morötter i  några månader. Morötter sägs också ge en fin lite gyllenbrun färg åt hyn. Det skulle minsann behövas. Rätt kul att komma hem på besök när jag bodde i Spanien. Det var ju bara roligt att sola första året. Sen var man vitare än vitast igen. Eftersom jag är den blekaste i min familj så är det inte så mycket att göra åt det. Alla blev så förvånade över att jag var så pass blek. Hur kunde jag bo i Spanien liksom, i Sverige måste man ju ta vara på soltimmarna. Så fort solen kommer fram så ska solstolen ut. Bryr mig inte om sånt längre. Det är ju inte så bra att sola när man är så blek så jag intalar mig att det är för mitt eget bästa som jag håller mig undan solen. Men kan man åstakomma en gyllebrun färg genom att tugga morötter så är det ju alltid välkommet…

Söndagkväll och en date med Lotta Engberg. Vad gör man en Söndagkväll i Bjurholm? Spelar Bingolotto så klart. Vad annars? Ha ha ha

Måste erkänna att jag inte var så intresserad av Bingolotto innan jag åkte till Spanien, men nu är det riktigt spännande, om de inte pratar så mycket mellan akterna. Brukar spela och sedan gå ifrån en stund mellan spelen.  Man hinner ju läsa mailen eller kolla något annat intressant på Internet. Eller varför inte blogga?

Brukar inte vinna men jag vann faktiskt 100 kronor ikväll på en dubbellott. De flesta gångerna jag har vunnit har det varit på dubbellott, kanske för att de har mindre antal såna lotter?  Undra hur man skulle reagera om man faktiskt kom fram när man ringer och ringer och alltid får höra: "Hej det här är Lotta Engberg, den här gången kom du inte med, var god lägg på luren". Undra hur det skulle kännas att faktiskt komma fram när man hela tiden  förväntar sig att höra detta meddelande. 

 Brukar fundera över om det verkligen finns någon som vinner på de där raderna som inte är 100 kronor eller en ny bingolott. De som kommer fram till programmet och får spela färgfemman och som vinner en bil brukar ju inte säga: "ja men, då har har jag två bilar, för jag vann en på bingoraden också".

De flesta spanjorer jag känner har nästan ingen koll alls på ekonomi och lever för dagen. Svenskar verkar bättre på att planera, att spara och att hålla i slantarna.

Mat och matlagningsprogram är populära i Sverige. Bjuda kan man göra när någon kommer på middag, går man ut däremot betalar var och en för sitt. Alla checkar prydligt av vad de har beställt in. Ett glas Coca-Cola Light och en sallad. Mia betalar 72 kronor, Anna 69, Fia 106 och Ebba 84. Ja, någon annan kanske har ätit eller druckit mer än en själv och då går man ju back på det. Eller så kanske man själv är nykterist i sällskap av människor som dricker öl och vin till maten… I Spanien tar man notans belopp och delar med antalet personer som avnjutit middagen, oavsett vad alla har ätit eller druckit. Kan tyckas lite konstigt när man som svensk är så noggrann med vad som är ditt och vad som är mitt. Men sedan man börjat med denna metod förstår man inte hur man kunnat göra annat innan. Finns det då inte många som utnyttjar det här? En eller annan finns det väl alltid. Om någon äter lite och en annan alltid äter mycket så tjänar det sig ju bättre för den som äter mer, men oftast jämnar det ut sig.

Ett annat exempel är att det kan bli ganska dyrt att röka. Länge sedan jag rökte men jag minns hur jag i Sverige betalat fem kronor för en cigarrett på krogen. En cigarrett var hårdvaluta på krogen, ingen gav bort en cigarett. I Spanien kan människor även komma upp till en på gatan och fråga om de får en cigarett. Ibland kan det nästan bli jobbigt då man tex står och pratar telefon och någon kommer upp och vill ha en cigg. Ser de inte att man är upptagen?  Däremot kan jag inte ens tänka mig någon spanjor skulle ta betalt för en cigarett, hur mycket paketet än må ha kostat…

Vaknar efter en liten siesta med huvudvärk och yrsel. Ont i både hals och öron. Alla bakissymptom utan att ha druckit en droppe alkohol. Seg i kropp och själ. Fryser fastän elementen är uppskruvade på max. Fram med alvedon burken som normalt aldrig används. Kroppen som bara är van vid naturliga produkter får sig en chock och förkylningen blir genast mer hanterbar. Vill bara sova men lillan vill ha mat. Detta lilla mirakel som jag ska ta hand om tills hon blir stor nog att klara sig själv. Helt otroligt egentligen. Hon skrattar åt mamma, som måste se helt förstörd ut. Hon blir inte rädd iallafall, tur det…En blick på henne och jag mår genast bättre och jag glömmer bort att tycka synd om mig själv.

Hur kommer det sig att det ska vara så intressant att gotta sig i andras affärer? I Sverige tycks alla hålla koll på allt och alla…

Läser på vk.se att man nu kan kolla vad grannen sålde sitt hus för då man kan kolla de senaste lagfarterna på en karta .Kanske kan vara intressant att veta om man får informationen av grannen som sålt huset eller om man råkar få höra det av någon man känner. Finns det verkligen människor som sitter dagar i ända och kollar upp andras tillgångar? Eller människor som sitter och surfar in på sidor om vad andra tjänat på sin fastighetsaffär? Intresset måste tydligen finnas annars skulle man väl inte göra en site om detta…

Samma sak med det där med lönelistorna som kommer i tidningarna om vem som tjänar mest i kommunen. Vem bryr sig egentligen? Rätt många måste det vara ändå eftersom journalisten som skriver nyheten använder sig av detta som en av första sidans hetaste nyheter.

Klart att det skvallras även i Spanien men ingen har tid eller ork att kolla upp andras affärer. Grannfruarna skvallrar om vad juanito y juanita har haft för sig, men det är på ett annat sätt, mer spontant, nästan oskyldigt skvaller. I Sverige verkar det däremot som att många bara lever för att skvallra och hela deras tillvaro går ut på att luska i vad andra har för sig. Deras eget värde växer om de kan erbjuda högt informativt skvaller om andra. Klart att man är nyfiken, det är ju människor av naturen, men var går gränsen?