Jag virkar – alltså lever jag!

Av , , 2 kommentarer 1

Undras vad de två första orden skulle heta på latin?

Nå det kvittar – huvudsaken är – att jag virkar…igen!

Det är länge sedan sist – många, många år. Virkande, och virkade dukar har väl lite krusidullfjant över sig; men det tänker jag strunta i hädanefter!

På vårt nya lilla vardagsrumsbord – inköpt för knappa två veckor sedan – framför vår nya platt-TV inköpt för några dagar sedan…kommer denna gammeldags duk att ligga!

Inget ligger så platt som en nypressad virkad duk.

Inget gör mig så varm om hjärtat som…en virkad duk.

Minnen av virkande gamla kärleksfulla fastrar som producerade såväl vackra dukar av tunnaste DMC-garn som fantastiska dockkläder till liten bloggerska!

Det här mönstret har jag tagit från "Carinas blogg" där det finns massor av fina mönster att tillgå.

http://www.cayene.eu/rosenhjul.htm

Denna fråga för rörelsehindrade – en ren skitsak!!!

Av , , 1 kommentar 1

Tanken slog mig med full kraft  på den "stora toaletten" på Coop Ersboda idag.Jag smet in där p g a kön till "de små" och eftersom jag varken såg någon rörelsehindrad eller småbarnsmamma i närheten.

Där slog det mig med full kraft!

Odören!

Små barn är helt underbara och även de som byter på dem …men kanske mer noggrann "emballagering" skulle vara fint och förhindra en sådan stank som den jag möttes av idag!?

När jag och andra tvåbenta möts av en dylik odör på någon toalett (turistmage eller vad det kan vara…)  så kan vi raskt slinka in på någon annan; DEN MÖJLIGHETEN HAR INTE RULLSTOLSBURNA!!!

BETÄNK även hur länge de måste vistas där!Deras belägenhet gör att de inte kan hålla andan och swischa in och ut på några få minuter!

Så tills vidare – SMÅBARNSFÖRÄLDRAR "fäll ner och spola" – det som kan fällas ner och för övrigt EMBALLAGERA VÄL!!!

TILL ER SOM BESTÄMMER – låt bygga toaletter där de som behöver mer utrymme kan få det utan att alltid tvingas utstå dålig lukt!

Annat var det förr…

Av , , 4 kommentarer 0

När jag som liten flicka stod med morsan i tvättstugan i "flera timmar" och såg på när hon vräkte ner tvätt i en ho och sedan måste bearbeta den hårt och länge.Sköljvatten på sköljvatten…

Efter alla dessa moment bar hon byken till torkrummet och hängde upp metervis.
Hon bar tvättmedel.
Hon bar tvätt.

Det enda mysiga med detta var när hon sent om kvällen kom upp med ett varmt berg av torr tvätt som jag hastigt brukade borra in ansiktet i.

Morsan måste ha varit helt slut…En familj som förutom oss två bestod av make och två söner.

Själv sitter jag nu ca femtio år senare och bokar tvätt-tid via datorn.
Jag åker ner med tvättkorgen (hiss) fördelar tvätten och trycker fram önskat program.
Behöver inte ens fylla på tvätt- och sköljmedel – det gör datorn i skåpet bredvid maskinerna.
Jag får en exakt tid då tvätten ska vara klar och återvänder för att tumla eller hänga upp i torkskåp.

Jag är oerhört tacksam för att jag har det så bra…