Enkätsvar och övriga tankar.

I januari 2018 gjorde jag en enkät som innehöll fem frågor. Det var fritt att svara och det var jag personligen som var frågeställare.

Jag tänker göra en snabb redovisning över resultatet nedan.

Fråga 1. Vad har du för relation till Åsele kommun idag?

Fråga 2. Vilken funktion har/hade du i Åsele kommun?

Fråga 3. Känner du dig trygg på jobbet?

Fråga 4. Skulle du rekommendera någon annan att försöka få ditt jobb när/om du skulle sluta?

Fråga 5. Skulle du vilja jobba i Åsele kommun fram till pensionen?

Antalet som svarade på enkäten blev 90 stycken det blev fler än vad jag räknade med. Jag tycker att resultatet är intressant, och detta stärker den bilden som jag fått när det gäller är att jobba inom Åsele kommun. Om jag snabbt skall summera det första halvåret av 2018 så skulle det behövas fler enkäter till befolkningen, eller en hjälp och stöd telefon som är öppen för Åselebor som behöver prata om sin situation.

Som politiker får jag lov att ta mig tid med den som vill prata, och det finns mycket som människorna i Åsele vill berätta. Det är bara så synd att den lilla människans välmående inte prioriteras. Vuxna och barn i kommunen mår dåligt eftersom det finns bara fokus på pengar. Men som politiker känner jag att jag inte kan yttra mig. Men om jag gör det ändå då blir jag halshuggen av verksamheten eller övriga politiker. Men klarar jag mig från halshuggning så får jag raka och klara besked att det finns ändå inga pengar till att förbättra. Men VARFÖR finns det inte pengar? Och vad har man gjort de senaste 30 åren för att förändra förutsättningarna? Under mina 14 år som aktiv politiker i Åsele har man gjort samma sak år ut och år in och sparat med osthyveln. Den enda förändringen som gjort skillnad under denna tid är när man köpte  Åsele Kraft AB.

Vi behöver: spara pengar, ordna fler platser i omsorgen, fler platser i förskolan, rusta upp fastigheter och vägar. Hur tänker man få ihop ekvationen? Vi blir inga fler.

Om vi inte har lyckats spara oss till en nivå som fungerar på sikt kanske vi måste se över våra förutsättningar.