....min bäste vän... VAD gjorde jag utan honom? Ikväll har han med lite assistans av två stycken söta Gällivareflickor räddat mitt liv.. som så många gånger förr. Eller åtminstone gjort så att vi kan leva normalt i huset med vatten i ledningarna igen. Härligt. En dusch och sen är lyckan gjord.

Tänk vad glad man kan vara åt det lilla. Hursomhelst så är Martin det bästa exemplet på hur man faktiskt kompletterar varandra när man är goda vänner.

Det som för tre år sedan började som babbel i växelrummet på taxidirekt har utvecklats till en stabil vänskap som i alla fall inte jag skulle klara mig utan.

Vi är varandras totala motpoler och är så olika varandra som två människor kan bli.

Martin ger mig lugn när jag behöver komma ner på jorden. Han ser till att vara mitt konstanta manliga samvete, han ger mig de klokaste och effektivaste råden och han ställer alltid upp i vått och torrt.

Jimpa och barnen gillar honom också såklart och det är ju en förutsättning för att vi ska kunna odla vänskapen. Numera har ju Mr martin även blivit med flickvän. En flicka från de lappländska vidderna. Jag gillar henne och jag tror att hon gillar mig med, så då hoppas jag att jag kan räkna med att Martin hänger kvar ett tag till i mitt liv.

Annars vette tusan hur jag skulle klara mig :)

Uppdaterad: lördag 11 juli 2009 klockan 19:47