”Säg något BRA om dig själv…”

..så kan det ju låta om man är och träffar en ny chef eller om man är på en anställningsintervju.

Man kan få frågan: "Vad är du bra på och vad är du mindre bra på?"

Jag var just på ett sådant möte tidigare i veckan och jag kom på mig själv att tänka:

"Vilken tur att det mest finns BRA saker med mig och vad jag är BRA på…"

*skrattar*

Självgod?? Inte alls! Bara ett gott självförtroende. Jag ÄR ju bra på massor av saker och det som är mindre bra fäster jag inte samma vikt vid.

Jag sa i alla fall att jag är bra på att få saker och ting gjorda, att jag har hög arbetsmoral och att jag är rätt så effektiv.

Det som är mindre bra kan ju vara att jag på sista tiden blivit rätt så blödig och att jag kan påverkas rätt mycket av det som ANDRA drabbas av. Min empatiska förmåga kan just nu nästan vara lite jobbig (Får jag fortfarande skylla på hormonerna i samband med bebisens ankomst?)

Sedan så har jag ju en förmåga att synas och höras lite för mycket, fast å andra sidan så behöver det inte vara en dålig sida hos mig.

Hursomhelst så kändes det riktigt bra när jag åkte därifrån. Kan bli kul att hoppa på ett jobb där man förhoppningsvis får känna att man är rätt person på rätt ställe.

Men jag måste säga att den konstigaste frågan jag fått på en anställningsintervju var denna:

"Hur ställer du dig till konflikter på jobbet?" Märklig fråga tyckte jag.. Men senare fick jag ju veta att det varit en hel del konflikter där. Mest troligt på grund av synnerligen DÅLIGT chefsskap (det är ju som alla vet STOOOR skillnad på en chef och en ledare och den kvinnliga chefen på just DET stället är ljusår från att någonsin kunna bli en bra ledare! Sorgligt men sant)

Hursomhelst så svarade jag:

"Jag går på jobbet för att arbeta och inte för att ha konflikter med mina jobbarkompisar"

Orkar inte med konflikter.. inga onödiga i alla fall och defintitivt inte med mina jobbarkompisar. Jag vill ju mest att mitt liv ska vara stilla och harmoniskt och uppstår det konflikt så kan man förhoppningsvis lösa den innan den går för långt.

Ha en skön söndag alla!

 

Etiketter: , ,

8 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Jag pryade en gång på ett ställe, ska inte säga vart, och där fick jag veta att vi inte, talar om för andra om dom gör fel, för att undvika konflikter. Hallå!!! Det var det dummaste jag hört, visst är det knepigt, varför skulle den människan som gör fel, uppskatta om ingen talade om det för den??? Man kan ju säga saker på ett visst sätt, man behöver ju inte slå näven i bordet. Hoppas du får jobbet!

  2. Helena Nilsson Springare

    Svar till Maria Lundmark Hällsten (2010-10-24 14:02)
    Precis! Det finns hundra olika sätt att säga något. Man kan ju faktiskt ha en bra dialog med folk så att det inte behöver bli stora konflikter.. men på vissa ställen och med vissa människor så kan det ju vara svårt förstås.

  3. Helena Nilsson Springare

    Svar till Lisbet Olofsson (2010-10-26 10:48)
    Idag känns det ju som att man måste ha bra självförtroende.. för hur fasiken skulle man klara sig annars? Här i landet lagom (läs: Sverige!) Så är folk så dåliga på att ge uppskattning, berömma och uppmuntra varandra. Så tråkigt. Så om man inte gör det själv, vem ska då göra det liksom? :-D

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>