Personliga åsikter…

…ska man ju respektera. Man behöver inte hålla med, men man ska ju som bekant respektera att folk har olika åsikter.

Att man inte kan vara omtyckt av alla, det är ju ett känt faktum för oss alla. Men var går gränsen för hur / var / när / varför man yttrar sina åsikter om en person?

När slutar något att vara någons åsikt och när börjar det att vara illasinnat skitsnack?

Gränsen är antagligen hårfin, men i min egen lilla tolkning så är det inte illasinnat skvaller och skitprat så länge man kan stå för och motivera varför man ogillar någon.

Om jag får en direkt fråga som lyder: "Hörrö, har du pratat skit om mig?! Och varför har du gjort det i så fall?"

Så blir ju det enda rätta att svara: "Jo, det har jag ju faktiskt men jag tycker inte att det är skit för jag tycker verkligen att du är en j***a idiot och det står jag för"  om det nu är så att jag HAR yttrat mig negativt om den personen. Då är det ju inte skitsnack längre utan en brutal och ärlig åsikt. Det får man ju respektera i så fall!

Jag köper det faktum att vissa inte gillar mig. För jag gillar ju i ärlighetens namn inte alla i min närhet heller. Men jag börjar vara lite trött på att så ofta få höra dessa dumma och taskiga grejer som är halvsanningar och hopkok av diverse smålögner blandat med en någons personliga åsikter om mig som person. Det är tröttsamt och onödigt och jag borde väl egentligen inte ens blogga om det, men det är lika bra att göra det så kan jag släppa det sen och tänka på trevligare saker.

Men visst är det konstigt att den negativa informationen alltid går snabbare att sprida än den positiva?

För det är oftare man hör talas om hur knäppa och dumma folk är, än hur bra och duktiga de är. Visst är det så?

Och varför är det så?

Och varför är det oftast kvinnor som hamnar i dessa situationer?

Varför har snubbar lättare för att framhålla andra killars positiva egenskaper?

Varför älskar man att hata någon?

Varför är dylika saker ett fenomen på "kvinnliga" arbetsplatser?

Svåra frågor denna onsdagkväll… haha…

Ingen idé att undra. Jag går och sover istället!

Godnatt!

 

 

Etiketter: , ,

8 kommentarer

  1. Miss Minnalainen

    När jag hade praktik på en skoaffär så berättade ägaren att 70% av kunderna minns det negativa, och därför var det viktigt att ALLTID ha ett bra bemötande.
    Lite samma grej om skitsnacket, folk gillar att prata skit helt enkelt.

    Omotiverat skitsnack är inte min grej men det betyder inte att jag gillar allt och alla, men pratar jag illa om nån ska jag ha en riktig anledning.

  2. Catharina Alperud

    Håller helt med dig!
    Brukar säga att skitsnack blir det om man inte kan stå för det man säger…..
    Om personen ifråga som man av någon anledning inte vågar bemöta det man sagt utan istället börjar dra valser om skitsnack…
    So be it.
    Konflikträdda människor är ofta problemet när det kommer till skitsnack.
    Att ha en personlig åsikt och våga stå för det är starkt även i de situationer man kan ha gjort fel.
    Om man sedan vågar stå för sitt misstag och våga erkänna detta, göra om, göra rätt är det som avgör det mest essentiella.
    Att våga tro på människor.

  3. Helena Nilsson Springare

    Svar till Miss Minnalainen (2011-05-11 22:27)
    Ja, det är märkligt att folk tenderar att nästan ”gilla” att vältra sig i elaka och snaskiga saker som handlar om andra.. brr.. positivt snack är inte lika kul och intressant antar jag.

    Trist att det kvinnliga släktet har så dåligt rykte vad gäller sånt här. För hur kommer det sig att det nästan bara ÄR brudar, kvinnor, tjejer, tanter, flickor etc… som håller på så? Helt krejsy ta mig *piip*

  4. Helena Nilsson Springare

    Svar till Catharina Alperud (2011-05-12 00:17)
    Man är väl inte helt bekväm om man frågar rakt ut. Men jag har lovat mig själv att alltid ställa frågan så slipper jag själv bära på obehaget. Oavsett vad personen svarar så har man ju i alla fall ställt frågan. Sedan brukar jag släppa det och inte fundera vidare. Enklast så!

    Men många gånger kan sånt här komma från de mest oväntade håll. Umeå är så pyttepyttelitet!

    De som står för det och ibland kanske till och med ber om ursäkt ska ha all cred tycker jag. Men det är ju inte så vanligt. Nåväl, vi är ju bara männschor med allt vad det innebär 🙂

  5. jimpa hoffa

    Det är så sant som du skriver. Man är ju helt knäpp om man säger sanningen idag. Det som stör mig så mycket är att det är kvinnor som inte tål höra sanningen alls. varför inte stå för det man sagt och gjort för att skada den andra verbalt? Det är en väldigt stor gåta som inte kommer att lösas. Men får man lära sig redan från man är liten att det är helt i sin ordning att prata illa om andra så gör man det genom hela ungdomen o tonåren. Sprider rykten som skadar den andra parten. Och då menar jag andra kvinnor/tjejer. Men det finns så mycket mer att ta upp. Men då blir det så mycket att skriva så ingen orkar att läsa..

    O nu är det min personliga åsikt.

    Varför ogillar kvinnor/tjejer varandra så mycket??

    Jag vill att att kvinnor/tjejer svarar på denna fråga..

  6. Anders

    Något annat som är trist är när man kritiserar en sak eller föreetelse, inte en person och dessutom säger det i all välmening men folk tar det lik förb*** som kritik mot sig själva och inte saken/företeelsen som det var avsett…

  7. Helena Nilsson Springare

    Svar till Anders (2011-05-12 18:00)
    Kritik är ju bra om man kan lära sig att ta, men en del saker blir snabbt elakt skvaller och inte kritik. Kritik bör ju dessutom riktas direkt till någon och inte gå djungeltrumman runt.

    Jag har märkt att det inte riktigt är ”socialt accepterat” att man frågar folk rakt ut. Det är ingen som räknar med att man ska göra det. Man behöver inte vara otrevlig utan bara ställa frågan så vet folk inte alls vad de ska säga.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.