Helena e-lack

ÄCKLIGA äckliga katt(ägare)…

Av , , 22 kommentarer 17

…som bor i min direkta närhet. Eller ska jag kanske istället döpa inlägget till "Äckliga kattägare på Tomtebo"? Men då får jag väl på skallen så jag skyller på katterna och så kan ni ju läsa mellan raderna istället.

Här på Tomtebo bor det massor av katter som är ute och springer lösa varenda dag. Tyvärr har de utsett sandlådan på just vår adress som sin offentliga toalett.

För jävligt!

Fastighetsägaren såg till att byta ut all sand i somras men nu är den full i kattkiss och kattbajs igen. Det är så vidrigt så jag behöver nog inte förklara mig närmare. Ni fattar ändå antar jag.

I somras tog jag en av alla bajsande katter på bar gärning. Jag plockade av den halsbandet och Jimpa ringde upp kattens ägarinna som blev hysteriskt arg då han påpekade det olämpliga i att hennes katt gick lös och bajsade ner barnens sandlåda. Han sade till henne att hennes katt kunde vara ute hur mycket och hur ofta som helst men då i KOPPEL så att våra barn skulle slippa få i sig kattens bajs eftersom vi har en liten kille som faktiskt är i den åldern att det slinker ner lite sand då och då så är det väl inte för mycket begärt.

Hon blev fly förbannad och tyckte att vi skulle hålla våra barn i koppel istället. Sen slängde hon på luren (!!)

Jimpa ringde upp igen och sa att hon gärna fick hämta kattens halsband och att katten kanske inte kommer hem igen någonsin om vi hittar den bajsandes i sandlådan igen vill säga.

Det tog fem minuter och sedan kom hennes pojkvän, gömd bakom mörka solglasögon och hämtade katthalsbandet. Han sade att de liks skulle "he iväg" katterna en vecka senare, men nog fasiken har jag sett dessa katter flera gånger sen i somras *suck*

Jag blir riktigt förbannad på alla som låter sina katter springa lösa i tätbebyggt område. Det är inte schysst mot grannarna eller mot katterna heller för den delen att låta dem gå ute utan tillsyn så här. Håll katterna inne, eller flytta ut på landet. Eller, det mest tidskrävande alternativet: Rasta katten i koppel!

Sen är det väl inte direkt att vara rädd om sin katt att låta den ströva fritt vind för våg bland bilar, bussar och människor som kanske hatar katter.

Kattägare som struntar i sina grannar och barnens sandlådor är hursomhelst så otroligt respektlösa mot omgivningen. Usch! 

Nä, nu ids jag inte gnälla mer ikväll. Jag hoppas verkligen att sandlådan på mitt nya kvarter får vara ifred för katterna. Annars lär jag ju bli en arg tant så småningom.

*skrattar högt*

Jag har ingen lust att bli en arg tant förresten.. för de har ju oftast katt kom jag på!

*skrattar ännu högre*

Snöänglar…

Av , , 6 kommentarer 5

 

"Mamma tappar inte bort mig så lätt i snön när jag är så HÄR lysande färgglad"

Lördagen var en STOR dag för Viggo! Ett större leende får man leta efter!

Men idag tar jag mina snöänglar och åker hem till ett snöfattigt Umeå. Mörker, mörker.. *suck* Men nu har vi fått en försmak på vintern och det räcker förhoppningsvis tills vi får egen vinter!

Vi ses!!

Min dagisfröken…

Av , , 2 kommentarer 12

…Ajnes såg jag idag. Hon skottade snö längs vägen då jag kom körande. Jag fick en liten chock faktiskt.

Hon såg E-X-A-K-T ut som då hon jobbade på Trummans dagis här i Gällivare. Men… HUR kan det komma sig? Sjuttiotalet är ju faktiskt jävligt längesedan nu kan man tycka.

Det är ju över trettio år sen för tusan! Hon hade exakt samma solbruna hud och exakt samma vita hårfärg i exakt samma frisyr och ett riktigt jävlaranamma i kroppen för att orka skotta den tunga snö som ligger överallt.

Jag blev i alla fall grymt imponerad. Frågan är om hon hade tyckt att jag var mig lik?

*skrattar*

En illa klippt liten tös, med röda manchesterjeans, hemstickad tröja och slicka-sig-runt-munnen-på-vintern-sår i hela fejset och fula filttofflor på fötterna.

Jorå, säkert hade hon tyckt att jag var mig lik!

Annars finns inte mycket att förtälja annat än att jag hade en trevlig fikadejt med Sara & Alva idag plus tvillingsyrrorna. Sedan var det dags för de obligatoriska fynden jag alltid gör i Gällivare. Idag blev det goodyearskor (liknande kuoma) för endast 250 spänn (!!) två par skinnsandaler till Viggo för 25 spänn styck (!!) och ett par bedårande basketskor med MASSOR av bling på till lille B för 80 spänn! Det stod dessutom: "I love you" på dem. Ganska oemotståndliga faktiskt.

Det ni!!

Och nu är det OVER and OUT för den här morsan!

Kram till alla som behöver!

Inte längre…

Av , , 32 kommentarer 20

misstänkt för ett brott!

Idag kom ett brev som talade om för mig att det inte längre finns misstankar om att jag slagit / slår mina barn. Svart på vitt!

Lycka!!

JAG vet att jag inte slår mina barn, alla vi umgås med vet att vi inte slår mina barn och vad jag hittills erfarit så verkar ingen annan ha trott det heller.

Men den otroligt värdelösa socialtjänst vi har här i Umeå har ju sin bild "klarlagd" över hur jag misshandlar mina barn (!!?)

Men fy fanken.. nu finns det även i skrift, adresserat till MIG att så inte är fallet.

Jag är så jäkla glad över det, även om jag såklart fortfarande är ledsen och förbannad över att jag tvingats gå igenom detta från första början.

Nu ska jag smälta detta och sedan ska jag ta itu med det jag ännu inte orkat göra.

Det skönaste är att veta att den person som jag från dag ETT ansåg som både inkompetent, socialt obegåvad OCH oerfaren fortfarande lever upp till det hela (Jorå, du vet vem du är lilla Ko) medans jag själv bara känner att: "Fy fasiken vilken bra morsa jag är som uppfostrar mina barn UTAN att behöva slå dem"

Jag kan upplysa samtliga som läser att jag kommer att fortsätta vara EXAKT som jag alltid varit. Jag kommer inte att ändra en milimeter på hur jag är som morsa och det är jag förbannat stolt över.

Jag till och med önskar att vissa föräldrar tänkte lite mer som jag gör i vissa avseenden!

BASTA!!

Och till alla som funnits där för mig under min svåra tid: Tack!! Ni är fantastiska allihopa!

Och till er andra som kämpat så hårt för att göra livet surt för mig:

Dra åt skogen / helvete / dit pepparn växer…

Haha.. 

Ja, vad som passar bäst helt enkelt ;-)

Nu ska jag packa! För jag drar norrut imorrn. På återseende allihopa!

Hej då!

Männschor…

Av , , 8 kommentarer 4

…är väl lite konstiga?

Brr.. detta skulle ju kunna bli ett kilometerlångt inlägg, men det ska det INTE bli. Däremot är jag lite benägen att hålla med min MAN (wow.. jag har en MAN.. hihi..) om att just "kvinnfolk"  är ett mycket märkligt släkte.

För det mesta är det ju kvinnor som skottar skit på varandra bakom ryggen och smilar sedan upp sig och är best friends. 

Kvinnor är mer intriganta än män och låter oftare känslorna styra. Varför?

Kvinnor är oftare falska och har inte samma kamratanda som snubbar. Varför?

Kvinnor är oftare avundsjuka på varandra än vad män är, eller så är det bara så att missunnsamheten lyser igenom. Varför?

Kvinnor har svårare att lösa en konflikt på ett schysst sätt än vad män har. Varför?

Varför?

Jag säger inte att det alltid är så, men det går ju absolut att skönja ett mönster i saker jag sett, hört och upplevt.. Varför? 

Det stör mig ibland och jag kan inte alltid anpassa mig efter språket som talas i respektive kvinna VS man gruppering.

Det känns i alla fall som att kvinnor är mer KOMPLICERADE än vad grabbar/killar/pojkar och män är. Varför?

*skrattar*

Hmm.. Det blev många varför ikväll. Någon som har lust att bidra med ett:

DÄRFÖR… (att)…

??

Jag bryr mig INTE…

Av , , 4 kommentarer 8

…om vissa saker just nu.

Det finns viktiga saker och det finns oviktiga saker.

Jag har varit inne i ett stim av otur senaste veckan: Datorn kraschade och bilen bara dog i fredagskväll. Tro det eller ej, men det faller faktiskt numera under kategorin OVIKTIGT! Men för något år sedan så hade jag nog blivit väldigt upprörd.

Visst, det är saker som kostar onödigt många tusenlappar, men det är bara pengar och pengar är ju som bekant ett nödvändigt medel som man ibland har gott om och ibland inte. Pengar står inte högt på min prioriteringslista just nu.

Saker som går sönder är väl, som världens bästa Karlsson skulle sagt: "Det är väl en värdslig sak"

Det är ju långt jävligare när människor går sönder. DET.. faller såklart under kategorin: VIKTIGA saker!

Jag väljer att se på min märkliga situation så här:

"Efter att ha gått igenom det jag går igenom nu så kommer INGET i framtiden att kunna te sig lika jobbigt igen"

Frågan är bara: Varför ska allt hända samtidigt? Nära, älskade som blir sjuka? Nära och kära som råkar ut för olyckor? Folk som går djupare in i sina missbruk? Saker som går sönder? Och så vidare?

Jag tror att jag hamnat i prövningarnas prövning men nog ska det väl ordna sig?

Alla de små sakerna som går att glädjas åt i vardagen gör mig otroligt lycklig just nu och alla hemska saker gör mig ledsen såklart. MEN.. jag låter det inte komma åt mig på samma sätt och tur är väl det? För jag behöver vara stark nu. Inte bara för min egen skull. Utan också för dem som behöver mig och det är ju några stycken som gör det.

Min strategi är att leva så inrutat det bara går, att sova när jag är trött, att äta när jag är hungrig etc. Att vi har flyttstök och kaos runt oss gör ju dessutom att jag får tänka på annat och det kan ju bara vara positivt?

Nåväl, jag fortsätter ventilera i bloggen då och då angående allt galet som händer. Jag vill verkligen inte vara negativ men jag känner att bloggen är en bra kanal för mig. Jag tackar också alla som stöttar på olika sätt. Alla som vet vad det handlar om och de som tror sig veta vad allt handlar om. Allt som hänt under de senaste månaderna är numera utanför min kontroll och det är faktiskt bara bra. Det kanske kan få vissa personer att FATTA att de måste titta sig omkring för att hitta någon annan eller något annat att skylla "problemet" på.

Problem.. *suck* ALLA har dem, mer eller mindre.. men vi har alla olika sätt att tackla dem. Alla "problem" går inte heller att lösa, men man kan alltid hitta strategier för att lindra dem. Det handlar bara om vilken inställning man har till vad som är viktigt.. eller oviktigt!

Tills nästa gång vi hörs:

Ha det bra!! :-)