Sex med samtycke? Ja tack!

Numera är det inte lika ofta som jag känner behov av att avhandla desto allvarligare saker här i bloggen, men ibland så dyker det upp saker som jag ändå känner att jag gärna vill ”tycka till” om.

Sex är ju ett ämne som aldrig tycks bli uttjatat och vissa saker som handlar om sex såsom fåniga rubriksättningar i Aftonbladet gäspar man numera bara åt: ”Så får du snabbare orgasm” ”Här kan du swinga med din partner i sommar” ”Boosta sommarsexet” och diverse annat som har med sex att göra… *gäääspar* (Blir man less eller vad?)

Men andra saker… Viktiga saker som dessutom är ganska högaktuella och som det verkar pratas om mer än vanligt är ju det här med samtycke! Sexuellt samtycke verkar för många vara lite luddigt och vad ÄR egentligen ett samtycke? Vem av parterna i en sexuell situation ska vara den som gör den slutgiltiga bedömningen om vad som är ett  ”Ja” eller ett ”Nej” eller kanske ett… ”Kanske…?!”

Här skulle jag ju kunna skriva ett väääldigt långt inlägg, men det tänker jag inte göra! Jag tänkte bara berätta om en diskussion som jag var delaktig i en gång och som gav mig (och fortfarande ger mig) kalla kårar.

För ex antal år sedan så satt jag med en kvinnlig vän och dennes man. De berättade om ett par de umgicks med och att kvinnan i det här paret just nu mådde väldigt dåligt eftersom hon en natt vaknat av att hennes sambo hade sex med henne. Krisen i relationen var ett faktum och nu var det knepigt läge i bekantskapskretsen. Det blev två läger varav ett var för och ett emot… Det vill säga: Hon VS Han.

Jag ska tillägga att jag inte ens känner paret som de berättade om eftersom samtliga är från en annan stad, så jag hade inga andra ”fakta” än det som denna kväll presenterades hemma vid mitt fikabord.

Min spontana reaktion blev såklart att jag kände att kvinnan var ett offer och att det är självklart att man ska få vara ifred när man sover. Att vakna av att någon har sex med en är i min värld ett vidrigt tilltag även om det ”bara” är ens egen man, sambo eller pojkvän. Att hon själv inte hade minsta problem med om ”Hennes egen karl var lite kåt mitt i natten och ville ta för sig” var ju bara i sammanhanget pinsamt!

Min kvinnliga vän fnös över tjejens upplevelser och sa att det spelar väl ingen roll eftersom man ändå ligger med varann och att detta bara var löjligt av henne. Diskussionen blev ganska snabbt hetsig och ganska infekterad på grund av våra extremt skilda åsikter i frågan.

Jag blev även ledsen och besviken över att hon satt och pratade på det sättet om en tjejkompis som uppenbart var i behov av stöd och kanske hade behövt tröst istället för en taskig tjejpolare som sitter och hånar henne hemma hos en annan kompis (i det här fallet jag själv) som inte ens känner tjejen i fråga.

Jag försökte framhålla att det här förmodligen var ganska jobbigt för den utsatta kvinnan och att hon mådde dåligt av det. Ingen kan ju säga att hennes upplevelse var ”löjlig” eller att hon ”överdriver”. Hon blev utsatt för ett sexuellt övergrepp av sin karl och hon vaknade och mådde dåligt… PUNKT liksom!! Att folk runtomkring dessutom har mage att håna henne för det efteråt och tycka att hon borde tåla det eftersom det är hennes man är ju bara sjukt! Vem kan känna det hon kände? Vem kan veta vad hon har i sitt bagage sen tidigare? Och vem har rätt att säga vad hon BORDE tåla eller inte?

Hursomhelst så förstod jag där och då att det här verkligen ÄR en het potatis och att åsikterna om ”rätt och fel” kan vara så extremt olika.. Fast det egentligen är personen som varit utsatt för det som ställer villkoret: ”Jag VILLE INTE! Jag SOV… Du hade sex med mig när jag inte var närvarande / medvetande och det är i MIN värld INTE okej!!”

Hursomhelst så blev vi efter det här rent ovänner. Jag kunde inte se henne på samma sätt efteråt och jag var som sagt både ledsen och besviken på att hon tog så lätt på en annan kvinnas uppenbara trauma, samtidigt som jag var ledsen över att hon visat sig vara en dålig polare till tjejen och därmed också förmodligen en dålig kamrat gentemot mig (För vem vet när hon tänkt sitta och håna och baktala mig och mina trauman hos en annan kompis i en annan stad oavsett de känner mig eller ej?!)

Jag kände att hon bekände alla sina färger på en enda gång och hon förvandlades framför ögonen på mig så till den milda grad att jag aldrig kunnat möta henne igen. Den här ”diskussionen” satte så att säga för många spikar i kistan i vår relation men det är inget jag sörjer idag.

Men jag kan fortfarande bli så förvånad över hur många som tycker att det är okej att dra över någon som sover, druckit för mycket eller på något annat sätt inte kan freda sig.

Så det här med samtycke.. Visst är det på många sätt ett begrepp som kan rymma tusen tolkningar beroende på VEM som ska tolka det hela men jag vet i alla fall exakt var jag står i frågan och jag vet också att när jag sover… så sover jag och inte en jävel ska röra mig då. I alla fall inte på ett sexuellt sätt!

logo-new-1

Läs gärna mer på samtycke.nu

Det finns mycket intressant att läsa…

4 kommentarer

  1. Anders

    En fungerande samtyckeslagstiftning är inte lätt att få till. Varken rent juridiskt eller i folks medvetande. Och de värsta våldsverkarna bryr sig knappast om vad lagen säger.

    MEN, om en samtyckeslag i varje fall får några att hellre låta bli än att chansa och ha sex även om man inte är helt säker på att motparten är med på noterna så är det definitivt en lag som SKALL införas.

    Sedan så måste även rättsväsendet bli enormt mycket bättre på att utreda och lagföra våldtäkter. Det är skrämmande ofta som våldtäktsmän går fria antingen på grund av dåliga utredningar eller för att domstolarna hellre friar än fäller. Det är en skandal hur få våldtäktsmän som faktiskt fälls.

    Så låt oss hoppas på färre våldtäkter i framtiden och att de som trots allt begår våldtäkter blir fällda i domstol så att offren får någon slags upprättelse i alla fall.

    • Helena Nilsson Springare (inläggsförfattare)

      Hej Anders! Ja, det här med lagstiftning lämnar ju helt klart mycket att önska.. Och det är sant att rättsväsendet ligger lite för långt efter med tanke på hur många sexualbrott som begås och hur få som faktiskt får en fällande dom.. Och sen var det ju det här med mörkertal… Hur många sexuella övergrepp begås tex av en sambo / man / pojkvän?

      Jag tror tyvärr inte att det är helt ovanligt och då kommer ju även aspekten: ”De ligger ju ändå ibland” så det blir liksom lite luddigt… KAN ens man vara en sexförbrytare liksom? Ja, självklart är det ju så.. men antagligen så anmäls dessa ”hemma-i-sängen-brott” sällan och aldrig.. Vilket får till följd att dessa män kanske blir än mer avtrubbade och fattar inte ens att de begår ett sexuellt övergrepp.. En våldtäktsman som hoppar på en i en park eller ens äkta man som tar för sig när man inte är med på noterna känns ju jävligt illa bägge scenariorna, men på olika nivåer om du fattar hur jag menar och då blir det ju än mer svårt att hitta någon slags ”praxis” vad gäller de rättsliga påföljderna..

      Fy fasn.. jävligt är det i alla fall i ALLA olika varianter!! Ha det bra Anders och tack för din kommentar!

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Du skriver så sant, och svaret borde vara givet, ingen gör något med en annans kropp, mot dennes vilja. Det är din kropp, och du bestämmer själv, över den. Har absolut ingen betydelse, om man är gift, sambo eller på annat sätt, ligger i samma säng. Snacka om kränkande! //Kram

    • Helena Nilsson Springare (inläggsförfattare)

      Tack Maria!
      Sexuellt våld eller tvång kan aldrig få vara okej och jag hoppas verkligen att vi får ändringar i både lag och i vissa människors beteende..

      Men det är nog lång väg kvar..

      Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.